| 1. |
- Bijvoet, Ellen
(författare)
-
Attityder till spår av andra språk i svenskan : en forskningsöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport innehåller en sammanställning av de senaste decenniernas forskning om attityder till sådant som av många människor uppfattas som spår av andra språk i svenskan. Det kan vara lånord, kodväxling eller olika former av brytning eller förortsklang. Rapporten ger en översikt över studier som har gjorts på dessa områden, beskriver de övergripande attitydmönstren och pekar ut några av de forskningsluckor som finns.I rapporten diskuteras bland annat engelskans särställning somhögprestigespråk nummer ett, olika brytningars olika status samt skolans och flerspråkiga elevers syn på kodväxling och förortsslang.Resultaten tolkas mot bakgrund av spridda språkideologiska föreställningar och visar att enspråkighetsnormen fortsatt är mycket stark i det svenska samhället. Alla dessa attitydmönster har betydelse såväl för enskilda människors liv som för svensk språkvård.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bockgård, Gustav, 1975-, et al.
(författare)
-
Pivåkonstruktioner i svenska dialektintervjuer
- 2011. - 1
-
Ingår i: Interaktionell dialektologi. - Uppsala : Institutet för språk och folkminnen. - 9789186959005 ; , s. 75-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Boström, Rut, 1949-
(författare)
-
Folkliga fågelnamn : artnamn för beckasinfåglar i nordiska språk
- 1996
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många dialektala artnamn för fåglar finns upptecknade vid dialektarkiven i Norden. Avhandlingen koncentrerar sig till artnamn för beckasinfåglar (enkel-, dubbel-, dvärgbeckasin samt morkulla) totalt ca 330 folkliga artnamn.De flesta namnen avser enkelbeckasinen, som p.g.a. sitt bräkande/gnäggade läte har eggat folkfantasin och lett till olika associativa artnamn. Även morkullans knarrande läte har varit namngivande. Andra artnamn speglar den långa näbb som är gemensam för de fyra arterna. De olika ord som ingår i artnamnen har delats in i olika grupper efter sin betydelse. Dessa har i sin tur ordnats i två huvudkategorier: namn efter lätet respektive namn efter synintrycket. En särskild grupp utgör de namn som utgår från folkliga föreställningar.Artnamnens olika ursprung, bildning, förekomst och utveckling utgör tillsammans med ordens etymologi en grund för slutsatser om namngivningsprocessen. Vårt behov att identifiera och klassificera fenomen i vår omgivning i kombination med känslomässiga upplevelser är viktiga ingredienser i denna process. Ett anmärkningsvärt läte eller ett iögonenfallande utseende har därför lockat till många folkliga artnamn, medan de vetenskapliga artnamnen enbart utgår från vetenskapliga iakttagelser.De flesta av de undersökta artnamnen tillhör ett äldre språkskick, men flera folkliga artnamn har också visat sig vara skapade på senare år. Detta visar att en folklig klassifikation och namngivning fortfarande är en fungerande del av vårt språk.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Från götarna till Noreens kor : Hyllningsskrift till Lennart Elmevik på 60-årsdagen 2 februari 1996
- 1996
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- InnehållJan Agertz: Grönstad på VisingsöZeth Alvered: Några binamn och andra personbeteckningar i Gregers Matssons räkenskaperThorsten Andersson: GötarErik Olof Bergfors: Personnamnet Trond i övredalska ortnamn och gårdsnamnEva Brylla: Fornsvenska mansbinamn av typen Dyna, Gylta och SturaLennart Dehlin: Knokarna och KnokråAnita Eldblad: Personnamnsskicket i två av de uppländska markgäldslängderna 1312Staffan Fridell: Namnet Kinnevalds häradLennart Hagåsen: Moljan, Möljen och molo 'vågbrytare'Katharina Leibring: Namn i Noreens ladugårdar. Prosten Erik Noreens kreatursbesättning 1749Eva Nyman: ÅsundaLennart Ryman: Kristna personnamnselement?Karl Inge Sandred: The boundaries of Godmersham in Kent as described in BCS 378Per Stille: Myskia — ett sörmländskt runstensnamnSvante Strandberg: Avla och MånadMats Wahlberg: Kyrkgränden och Pinngränden. Namn på byklungor och sockendelarPer Vikstrand: Kan ortnamnselementen skälv, fsv, skialf, skiœlf, ja haft en sakral innebörd?Henrik Williams: Till tolkningen av personnamnen på Gnistastenen
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Frändén, Märit, 1973-
(författare)
-
"Att blotta vem jag är" : Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920–2009
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to describe surname patterns and changes of surname among the Sami of Sweden. It presents the results of three studies. The first is a survey of the present-day stock of surnames (family names) among the Sami community, based on the 2005 electoral register for the Swedish Sami Parliament. It investigates the proportions of names deriving from different languages, and the commonest names in each group. The same study was carried out for different areas, showing that the northernmost parts of Sweden have a Sami name stock significantly different from that of the majority population. Further south, the stock of names is less marked, but no area is without Sami elements.The second study, based on archival material, concerns changes of name by Swedish Sami to newly formed surnames, over the period 1920–2004. It examines not only the names adopted, but also the ones replaced; how the name stock has been affected by different patterns of name change; and, as far as possible, who the name changers were. The study shows that, for a long time, names derived from Sami and Finnish were replaced with names formed from Swedish. This may be largely because of the stigma once attached to Sami ethnicity. More recently, Sami-language names seem to have been retained to a greater extent, possibly owing to the improved status of the culture.The third study looks at name changes in favour of names marked as Sami in character. The data consist in part of archive materials, but above all of interviews with three Sami informants who have themselves adopted Sami-language surnames. This study presents the informants’ thoughts on ethnicity and changes of name.In addition to the author’s own studies, the thesis includes a review of earlier research on Sami surnames, hereditary and non-hereditary, and a list of individual surnames with literature references regarding their origins and meanings. In the thesis, name changes are studied as a single, overall process, with an emphasis on the role of names in society, in particular as ethnic markers.
|
|
