| 1. |
|
|
| 2. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Lyssnar man annorlunda om man har ett intertextuellt beteende?
- 1999
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande frågar jag mig: På vilket sätt kan begreppet intertextualitet vara fruktbart i en kvalitativ fallstudie av åtta lyssnare? Kan man se intertextualitet som uttryck för en viss lyssnartyp, för en medveten eller omedveten lyssnarstrategi? Kan man rentav tala om ett intertextuellt lyssnande och beteende?
|
|
| 3. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Nedslag i lyssnandets historia
- 1998
-
Ingår i: Tors bok: vänbok till Tor G Hultman. - : Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för ämnesmetodik och ämnesteori samt regionalt utvecklingscentrum. - 9163067706 ; , s. 13-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna text kommer att handla om hur människan förhåller sig till lyssnandet och beskriva några grova men möjliga utvecklingstendenser med hjälp av två nedslag i den ”lyssnandets historia” som ännu väntar på att bli skriven. I det första nedslaget anlägger jag ett schematiskt helhetsperspektiv på människans utveckling av kommunikationens olika former. Tyngdpunkten läggs vid den ickeverbala kommunikationen innan talet fanns, medan de övriga och mera allmänt bekanta kommunikationsformerna ges en översiktlig beskrivning. Denna del blir med nödvändighet något spekulativ till sin karaktär. Det andra nedslaget sker i den andra änden av människans utveckling och behandlar skolans syn på lyssnandet, främst inom svenskämnet i folkskolan och grundskolan. I denna del berörs i viss mån även kommunikationens mönster, innehåll och funktion. När det gäller eleverna tecknas ett underifrånperspektiv, och när det gäller läraren framträder behovet av ett nytt förhållningssätt till lyssnandet.
|
|
| 4. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Varför hålla käft när man kan hålla låda?
- 1998
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom att studera den kommunikativa interaktionen ur ett lyssnarperspektiv uppstår frågor kring lyssnandets villkor och lyssnarnas olika roller, strategier och repertoarer. Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande vill jag diskutera vilka språkliga och litterära begrepp som kan tänkas vara fruktbara i en kvalitativ fallstudie av det här slaget.
|
|
| 5. |
- Anderson, Lotta
(författare)
-
Elever med hörselnedsättning i särskolan En kartläggningsstudie ur klasslärares perspektiv
- 1998
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Anderson, L. (1998). Elever med hörselnedsättning i särskolan - en kart-läggningsstudie ur klasslärares perspektiv [Students with hearing impair-ment in special schools for the intellectually handicapped] (Pedagogisk-psykologiska problem, 642). Malmö: Lärarhögskolan. Studiens fokus är särskolan och klasslärares beskrivning av skolsituationen för elever med hörselnedsättning. En viktig del av studien är att uppmärk-samma och belysa den komplexitet och problematik som föreligger för en elevgrupp med flera funktionshinder. Studien belyser också huruvida ele-verna får det stöd som funktionshindret kräver samt i vilken utsträckning specifik kompetens finns. Stor vikt läggs dessutom vid hur klasslärare be-skriver och möter de kommunikativa svårigheter som föranleds av elever-nas kombinerade funktionshinder. Studien har genomförts med hjälp av enkäter till klasslärare i två län. Resultatet visar att det är mindre förekom-mande att elev med hörselnedsättning undervisas tillsammans med andra elever med hörselnedsättning samt att hörselnedsättningen sällan ses som orsak till elevens eventuella svårigheter. Drygt hälften av eleverna får till-räckligt stöd i undervisningen. Mindre än hälften av lärarna anser sig få till-räckligt stöd för att undervisa. En liten andel av lärarna har genomgått spe-cifik fortbildning. En stor andel av lärarna uppger att de i liten utsträckning förstår vad eleverna förmedlar samt att eleverna sällan inleder kommunika-tion med kamrater. En slutsats som kan dras av studien är att kunskap om såväl hörselnedsättning och dess konsekvenser som kommunikation måste tillföras samt att de kommunikativa betingelser som råder för elevgruppen i särskolan närmare måste studeras. Nyckelord: Flera funktionshinder, hörselnedsättning, kommunikation, stödinsats, särskola, utvecklingsstörning
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, P, et al.
(författare)
-
Testing an oral assessment guide during chemotherapy treatment in a Swedish care setting: a pilot study
- 1999
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : Wiley. - 1365-2702 .- 0962-1067. ; 8:2, s. 150-158
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Oral complications are common in patients with haematological malignancies who undergo chemotherapy treatment. A pilot study including 16 haematological patients was carried out to evaluate the oral status using an Oral Assessment Guide (OAG) and to test the reliability of the OAG. The oral assessments were made daily by registered nurses at a Department of Internal Medicine in Sweden. Once a week a dental hygienist made the oral assessments independent of the registered nurses in order to provide data for calculations of inter-rater reliability. All patients had varying degrees of alterations in the oral cavity, especially in the mucous membranes, teeth/dentures and gums. The inter-rater agreement between the nurses and the dental hygienist was good for saliva and swallow, and moderate for voice and gums. Assessments to detect alterations in the oral cavity afford the opportunity for early and individualized interventions and may decrease the risk of oral infections. It is necessary to train the nurses to ensure high levels of reliability in the oral assessments. The OAG seems to be a reliable and clinical useful tool for assessing the oral cavity status and determining changes.
|
|
| 8. |
- Baeten, Guy, et al.
(författare)
-
Politics, Institutions and Regional Restructuring Processes : From Managed Growth to Planned Fragmentation in the Reconversion of Belgium's Last Coal Mining Region
- 1999
-
Ingår i: Regional studies. - : Routledge. - 0034-3404 .- 1360-0591. ; 33:3, s. 247-258
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Politics, institutions and regional restructuring processes: from managed growth to planned fragmentation in the reconversion of Belgium's last coal mining region, Reg. Studies 33 , 247-258. Taking the example of the contested closure of Belgium's last coal mines in the Province of Limburg and the subsequent tumultuous attempts to reconvert the region's economic base, the paper assesses the importance of the political armature in structuring processes of regional change under conditions of prolonged economic stress. Particular attention is paid to the relationship between supra-national (European) programmes and the negotiation of these with regional institutional power configurations, resulting in a new articulation of European and local scales of governance. In the first part, we shall summarize the recent political-economic history of Limburg and indicate the role of hegemonic political apparatuses in shaping development trajectories. In a second part, we shall detail the more recent epochal changes that have changed the political-institutional framework in decisive ways and altered the economic restructuring process. We shall assess the functioning of the recently evaluated First Programme (1989-93). Finally, we shall suggest why the Second Programme (1994-98) has been so unsuccessful in meeting its objectives. We conclude that a regional analysis and planning that ignores the subtleties of power relations, their institutional configuration and shifting power geometries will invariably fail to account for or influence regional socio-economic development paths.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
