| 1. |
- Andersson, Axel, 1978-
(författare)
-
Paleofuturistiskt frågetecken
- 2024
-
Ingår i: Arche. - Götebrorg. - 2000-7817. ; :88-89, s. 101-103
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
- Andersson, Axel, 1978-
(författare)
-
Vad händer när en hel kultur kollapsar?
- 2023
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - Stockholm. - 2001-3868. ; :1 juni
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I sin långessä ”Det radikala hoppet” skildrar filosofen Jonathan Lear apsáalookefolkets ovanliga reaktion på mötet med européerna. Genom att studera hur det nordamerikanska folket hanterade förändring, menar Lear, kan vi också lära oss någonting viktigt om vår tids möjliga sammanbrott.
|
|
| 3. |
- Hansson, Karin, et al.
(författare)
-
Artist's Salary Now!
- 2019
-
Ingår i: PARSE Journal. - Göteborg : PARSEJournal. - 2002-0953. ; :9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “Should we spend our time filling out forms or making art?” was the rhetorical question that acted as a starting point for “Konsnärslön nu!”, a series of events at Gallery Tegen2 in Stockholm in September 2018. Over a period of a month, a group of artists performed a think tank and set up a campaign headquarters as a means to provoke discussion. The exhibition also provided space for a series of semi-public talks in which the question of a possible basic income for artists was further developed. The talks engaged activists from the universal basic income movement, politicians, researchers and artists. In this report we describe the ideas behind the project and the discussions as they evolved in the talks and interviews with artists. As a result of the project we propose an artist’s salary as a pilot for a future basic income, a salary that eventually will be for everyone, not only artists: a salary to allow for time to take care of our commons and existential issues. A modest salary based on the modest needs of artists. Unlike a universal basic income, it is intended for a specific purpose: our shared society. And, since we claim that society is art, it is up to each one of us to define what society is.
|
|
| 4. |
- Hansson, Karin
(författare)
-
Jag är inte en robot!
- 2020
-
Ingår i: Dagens Arena. - Stockholm : Dagens Arena.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den digitala tekniken skapar ideligen nya utmaningar för oss alla. Karin Hansson tar oss med på en fascinerande resa i spänningsfältet mellan människa och maskin.
|
|
| 5. |
- Hansson, Karin
(författare)
-
Remebering work : Collective Memory-Work as a means to develop artistic research
- 2020
-
Ingår i: Other Education. - Kenilworth : Other Education. - 2049-2162. ; 9:1, s. 112-135
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Collective Memory-Work method carries strong democratic norms regarding equality, ownership and deliberation where emancipation is enabled through collective work and by questioning hierarchies between researcher and researched. Another norm in the Collective Memory-Work method is the scientific norm of creating distance using language as a means to separate the imaginary from the subject. However, these ideas might cause problems when applied in real situations where ownership and inequality are important and meaning-making features, and distance is a way to create legitimacy and demonstrate power rather than enable shared ownership. As a means to explore these issues and develop the Collective Memory-Work further, this article compares the method with approaches within western higher arts education and research, as there are some interesting similarities. In light of experiences from a research project at the Royal Institute of Art in Stockholm, various possibilities and problems with Collective Memory-Work are addressed regarding issues such as ownership, trust, motivation, and norms of distance and equality.
|
|
| 6. |
- Kihl, Emma, 1976-
(författare)
-
A4-arket
- 2013
-
Ingår i: OEI. - Stockholm. - 1404-5095. ; :62, s. 329-339
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Larsson, Annika, 1972-
(författare)
-
laughter-matter(ing)
- 2022
-
Ingår i: Lerchenfeld Magazine. - Hamburg. - 2511-2872. ; :64, s. 12-23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Larsson, Annika, 1972-
(författare)
-
The Discourse of the Drinkers – The Laughing Body
- 2018
-
Ingår i: Peripeti. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 1604-0325 .- 2245-893X. ; 15:29/30, s. 28-33
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Larsson, Björn, 1966-, et al.
(författare)
-
Allvarlig personlig övertygelse : om mätningar av samvetet
- 2020
-
Ingår i: VIS. - Stockholm : Nordic journal of artistic practice. - 2003-024X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Videoverket Allvarlig personlig övertygelse (2019) som presenteras i denna exposition, är en del av det konstnärliga forskningsprojektet Vägra Döda – historier om de vapenfria männen[1] som drivs av Björn Larsson och Carl Johan Erikson. I forskningsprojektet undersöker vi en specifik del av svensk närhistoria genom en av de stora existentiella berättelserna om människans livsvillkor – tanken om fred och försoning. Detta gör vi bland annat genom insamling av utsagor och berättelser från männen som mellan 1966 och 1992 valde att inte göra traditionell militärtjänst utan ansökte om och beviljades vapenfri tjänst. Vi tycker det är ett intressant skede i svensk historia och många frågeställningar som var aktuella då har återigen aktualiserats genom säkerhetspolitiska förändringar. Hur bedömer man samvete i relation till medborgerliga lagstadgade plikter? Vilka strategier och metoder använde och använder sig staten av för att navigera när komplexa etiska frågor blossar upp? I videoverket Allvarlig personlig övertygelse möter vi två grupper av människor, sida vid sida, som vid olika tillfällen intervjuats. De svarar på olika frågor som berör värnplikt. Den ena gruppen består av äldre män som sökte och beviljades vapenfri tjänst under 1970 och 80-talet och som ser tillbaka på ett vägval de genomförde i 18-årsåldern[2]. Den andra gruppen består av unga människor idag som försöker besvara ett antal frågeställningar kring rätten att ta någon annans liv[3]. Intervjufrågorna till dagens 18-åringarna har baserats på metoder som tidigare användes av Vapenfrinämnden[4] för utredning av vapenfriansökningar[5]. I Allvarlig personlig övertygelse har vi genom ett utdrag från olika intervjuer skapat ett visuellt rum där de olika rösterna möts. Den gemensamma nämnaren för intervjuerna är en förhörsliknande metod – en metod som liknar den som användes i utredningsarbetet av en vapenfriansökande. Båda grupperna reflekterar kring frågeställningar framtagna för att bedöma samvetsdjup och motivationen för att inte delta i den tvingande medborgerliga värnplikten. Arbetet med denna exposition (och hela vårt forskningsprojekt) präglas av att vi är två konstnärer/forskare med egna praktiker som här samarbetar om ett gemensam projekt. Det ger en speciell arbetsprocess som emellanåt kan upplevas som långsam då vi förhandlar fram viktiga beslut och strävar mot att vara överens. Vårt samarbete i detta projekt underlättas genom att vi båda har ansökt och genomfört vapenfri tjänst. Att ge röst åt andra och att skapa berättelser utifrån ett historiskt skeende är inte oproblematiskt. Beroende på den specifika avsikten kan historiska skeenden både befästas och revideras utifrån hur dokument och berättelser samlas in och hur material sammankopplas och presenteras. Vi ser på historieskrivande som en gestaltande process där verkligheter produceras, något som gäller oavsett om det är en historiker, författare eller konstnär som står bakom historieskrivningen. Vi vill i vårt projekt anamma det som inom historievetenskapen kallas mikrohistoria[6] och som tar avstamp i det individuella människoödet eller den lokala miljön, och som syftar på att låta andra berättelser än den ”stora” historien framträda. Vi jobbar i en konstnärlig dokumentär tradition med konceptuella dokumentationsmetoder och arbetssätt där individperspektiv sätts i relation till kollektiva minnen[7].Detta videoverk och tidigare utställda/publicerade verk bildar tillsammans forskningsprojektets resultat[8].
|
|
