| 1. |
- Arvidsson, Inger, et al.
(författare)
-
Should I stay or should I go? Associations between occupational factors, signs of exhaustion and the intention to change workplace among swedish principals
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 18:10, s. 1-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A high turnover among principals may disrupt the continuity of leadership and negatively affect teachers and, by extension, the students. The aim was to investigate to what extent various work environment factors and signs of exhaustion were associated with reported intentions to change workplace among principals working in compulsory schools. A web-based questionnaire was administered twice, in 2018 and in 2019. Part I of the study involved cross-sectional analyses of the associations 2018 (n = 984) and 2019 (n = 884) between occupational factors, signs of exhaustion, and the intention to change workplace, using Generalized Estimating Equations models. Part II involved 631 principals who participated in both surveys. The patterns of intended and actual changes of workplace across two years were described, together with associated changes of occupational factors and signs of exhaustion. Supportive management was associated with an intention to stay, while demanding role conflicts and the feeling of being squeezed between management and co-workers (buffer-function) were associated with the intention to change workplace. The principals who intended to change their workplace reported more signs of exhaustion. To increase retention among principals, systematic efforts are probably needed at the national, municipal, and local level, in order to improve their working conditions.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Inger, et al.
(författare)
-
Should I stay or should I go? Associations between occupational factors, signs of exhaustion and the intention to change workplace among swedish principals
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI Multidisciplinary Digital Publishing Institute. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 18:10, s. 1-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A high turnover among principals may disrupt the continuity of leadership and negatively affect teachers and, by extension, the students. The aim was to investigate to what extent various work environment factors and signs of exhaustion were associated with reported intentions to change workplace among principals working in compulsory schools. A web-based questionnaire was administered twice, in 2018 and in 2019. Part I of the study involved cross-sectional analyses of the associations 2018 (n = 984) and 2019 (n = 884) between occupational factors, signs of exhaustion, and the intention to change workplace, using Generalized Estimating Equations models. Part II involved 631 principals who participated in both surveys. The patterns of intended and actual changes of workplace across two years were described, together with associated changes of occupational factors and signs of exhaustion. Supportive management was associated with an intention to stay, while demanding role conflicts and the feeling of being squeezed between management and co-workers (buffer-function) were associated with the intention to change workplace. The principals who intended to change their workplace reported more signs of exhaustion. To increase retention among principals, systematic efforts are probably needed at the national, municipal, and local level, in order to improve their working conditions.
|
|
| 3. |
- Håkansson, Carita, et al.
(författare)
-
Organizational and social work environment factors, occupational balance and no or negligible stress symptoms among Swedish principals : a cross-sectional study
- 2021
-
Ingår i: BMC Public Health. - : BioMed Central. - 1471-2458. ; 21:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Few studies have assessed the mental health of principals, or studied associations with both organizational and social work environment factors and occupational balance. The purpose of the present study was therefore to investigate associations between supporting and demanding organizational and social work environment factors, occupational balance and stress symptoms in principals. Methods: A total of 4309 surveys (2316 from the first round, 1992 from the second round), representing 2781 Swedish principals who had responded to at least one of two surveys, were included in the present study. The surveys include questions about socio-demographic factors, occupational balance, overtime work, and supporting and demanding organizational and social work environment factors, as well as questions about personal stress and exhaustion. Generalized Estimating Equations (GEE) models were used to specify a repeated measures model with a dichotomous outcome (binary logistic regression) and multiple independent factors. Data from two surveys were combined, taking into account dependent observations due to the fact that many study subjects had participated in both surveys. Results: Associations were found between occupational balance (Q1: OR 2.52, 95% CI 2.03–3.15; Q2: OR 4.95, 95% CI 3.86–6.35; Q3: OR 9.29, 95% CI 6.99–12.34), overtime work (Once a week: OR 1.51, 95% CI 1.10–2.08; Sometimes a week: OR 1.31, 95% CI 1.03–1.66), supportive private life (OR 1.50, 95% CI 1.36–1.66), supportive colleagues at the leadership level (OR 1.24, 95% CI 1.14–1.36), supportive management (OR 1.17, 95% CI 1.07–1.28) and no or negligible stress symptoms. In addition, role demands (OR 0.72, 95% CI 0.63–0.83), having a container function (OR 0.72, 95% CI 0.64–0.82), collaboration with employees (OR 0.77, 95% CI 0.66–0.89), role conflicts (OR 0.75, 95% CI 0.66–0.89) and having a buffer function (OR 0.86, 95% CI 0.77–0.97) were associated with lower likelihood to rate no or negligible stress symptoms. Conclusions: The occupational balance of principals is strongly associated with no or negligible stress symptoms, and thus is a promising venue for promoting well-being. Improvements should be made to several factors in the organizational and social work environments to improve principals’ chances of having occupational balance, and therefore better mental health.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
School Principals’ Work Participation in an Extended Working Life—Are They Able to, and Do They Want to? A Quantitative Study of the Work Situation
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 19:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study is to increase the knowledge regarding school principals’ work situations by examining the associations between various factors and the school principals’ assessments of their ability or wish to work until 65 years of age or longer. The 1356 participating school principals in this study were aged between 50 and 64 years of age. Individual and work factors were evaluated in relation to two dichotomized outcomes: i.e., can work and want to work beyond 65 years of age, respectively. Generalized Estimating Equations (GEE) models were used to specify bivariate and multivariate cross-sectional logistic regression models that accounted for repeated measurements. The results showed that, both in 2018 and 2019, about 83% of the school principals stated that they could work and about 50% stated that they wanted to work until 65 years of age and beyond. School principals’ exhaustion symptoms and experiences of an excessive burden were statistically significantly associated with whether they both could not and did not want to work beyond 65 years of age. Additionally, the school principals’ experiences of support from the executive management in the performance of their managerial duties was of primary importance for whether the school principals wanted to work until 65 years of age and beyond. To conclude, it is important that school principals receive sufficient support from the management to cope with their often very stressful leadership tasks so that they have the opportunity to be able and willing to continue working their entire working life. The study strengthens the robustness of the theoretical SwAge model regarding the investigated factors related to determinant factors for a sustainable working life and as a basis for developing practical tools for increased employability for people of older ages.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - : Kommunernas och landstingens tidning. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Persson, Roger, et al.
(författare)
-
Prevalence of exhaustion symptoms and associations with school level, length of work experience and gender: a nationwide cross-sectional study of Swedish principals
- 2021
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 21:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: While poor mental health and psychiatric disorders attributed to stressful work conditions are a public health concern in many countries, the health consequences of the occupational stress experienced by school principals is an understudied issue. Although current data is lacking, some research suggests that principals have a stressful work situation that eventually may lead to burnout and exhaustion disorder, thus negatively affecting the ability of principals to function as leaders. To gauge the situation in Sweden, and as a basis for future preventive actions, we examined to what extent principals displayed signs of exhaustion and whether the prevalence rates of exhaustion differed across school levels, length of work experience as a principal, and gender.METHODS: Principals (N = 2219; mean age 49 years [SD 7 years]; 78% women) working at least 50% in pre-schools, compulsory schools, upper secondary schools or adult education completed a cross-sectional web survey entailing two validated inventories: The Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) and the Lund University Checklist for Incipient Exhaustion (LUCIE). Data was analysed using traditional non-parametric methods. Gender stratification achieved covariate balance when analysing school level and length of work experience.RESULTS: Altogether, 29.0% of the principals met the exhaustion criteria in KEDS. The prevalence rates for the four LUCIE-steps of increasing signs of exhaustion were: no signs of stress, 48.8%; weak signs of stress, 25.6%; clear signs of stress but no exhaustion, 15.4%; possible exhaustion disorder, 10.2%. Compared with male principals, female principals reported more signs of possible exhaustion disorder in both LUCIE and KEDS. School level was not associated with reports of exhaustion symptoms in neither LUCIE nor KEDS. Among male principals, length of work experience was associated with exhaustion symptoms in KEDS.CONCLUSIONS: A large group of Swedish principals working in pre-schools, compulsory schools, upper secondary schools or adult education displayed a symptomatology of signs of exhaustion that if sustained might lead to poor health. This observation suggests that education authorities, or other relevant stakeholders, ought to take some form of preventive action. However, effective combinations of individual, group, organisational, and/or societal preventive activities remain to be identified and tested.
|
|
| 10. |
|
|
