| 1. |
- Alfredsson, Hampus, et al.
(författare)
-
Infrastrukturmodellering för storskalig introduktion av elflyg och flygtrafikledning (MODELflyg)
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En generisk, flexibel simuleringsmodell utvecklas med syftet att kunna bidra till förståelse samt ge möjligheter att enkelt testa vad elektrifiering (batterielektriskt) av önskade flygtrafikflöden kan förväntas innebära i form av krav på laddinfrastruktur vid flygplatserna. Modellen utvecklas i programspråket Python och innehåller ett flertal olika tillvägagångsätt för att testa elektrifiering såväl baserat på inläsning av historiska flygtrafikdata, som skapande av nya, icke-existerande flygtrafikscheman för elflyg. Eftersom det i dagsläget inte finns några elflygplan i kommersiell linjetrafik, och således inte heller någon data eller statistik gällande dess prestanda eller egenskaper, så utvecklas en modell även för detta, vilken tillåter simulering av önskade flygförbindelser, och resulterar i erhållande av energiförbrukning och flygtid på dessa. Projektet utgår ifrån en elflygplansmodell som är parametersatt i enlighet med certifieringsnivå CS/FAR-23 (19 säten och maxvikt 8618 kg). Logiken i modellen är att följa den fullständiga rörelsekedjan för varje flygplansindivid under en given tidsperiod (typiskt ett dygn), där behovet av laddning för respektive flygplan på respektive flygplats i kedjan ges av vilken energinivå batteriet höll vid påbörjad flygning, hur mycket energi som förbrukades under flygningen, när flygplanet anländer till destination, samt när det behöver påbörja nästa flygning. Även in- och uttaxning på flygplatserna påverkar hur mycket tid som finns tillgänglig för laddning. En inbyggd laddningskurva begränsar hur snabbt det är praktiskt lämpligt för batteriet att laddas. Laddningskurvan definieras genom ett förhållande mellan C-rate (Charging-rate) och SoC (State-of-Charge). Dessutom kan laddare i sig begränsas till en viss maxeffekt och styr således hur snabbt energi kan levereras till flygplanets batterier. För att möjliggöra tillräcklig räckvidd förväntas elflygplanen ha relativt stora batterier som dessutom sannolikt ska laddas upp inom korta tidsintervall på flygplatserna (turnaround-tider). Därmed kan behovet av installerad effektkapacitet förväntas öka drastiskt på flygplatserna om flera elflygplan behöver ladda samtidigt. Projektet lägger därför lite extra vikt vid att utveckla smarta algoritmer för styrning av effektuttag över tid med ambitionen att lastbalansera och sänka effekttoppar vid simultan laddning. Till sist diskuterar projektet vilka implikationer elflyg kan medföra ur perspektivet flygtrafikledning, befintliga och framtida luftrumsstrukturer. Ett flertal fallstudier genomförs för att exemplifiera modelleringsprocessen och de resultat som användaren slutligen får. Projektet syftar inte till att skapa något färdigt kommersiellt verktyg, utan snarare en första version, samt lägga grunden för vidareutveckling av ett analysverktyg som är till nytta för flygplatser och andra aktörer inom flygbranschen nu, och i framtida forskning- och utvecklingssamarbeten.
|
|
| 2. |
- Arinell, Karin, 1982-
(författare)
-
Immobilization as a risk factor for arterial and venous thrombosis
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aim: Immobilization and a sedentary lifestyle are correlated with an elevated risk of both arterial and venous thrombosis. The goal of this research was to investigate whether markers associated with cardiovascular disease risk are altered during long term immobilization in a human model and in the brown bear, which survives annual cycles of long-term immobilization.Methods: In study populations assigned to 20-60 days of strict head-down-tilt bed rest 24h a day, we analysed blood levels of the emerging cardiovascular disease marker cystatin C, soluble markers of in vivo platelet activation P-selectin and PDGF-BB, and platelet aggregation. Blood samples were taken from free-ranging brown bears in summer and again during hibernation for analysis of lipid profile and platelet aggregation. Histological examination was performed on the left anterior descending coronary artery and aortic arches of bears harvested during the hunting season.Results: During prolonged bed rest in humans, levels of cystatin C and platelet aggregation remained unchanged, but we observed a significant decrease in platelet activation markers. Brown bear plasma lipids were elevated during hibernation compared with the active state and cholesterol levels were generally considerably higher than normal human values. The arterial specimens showed no signs of atherosclerosis. Platelet aggregation was halved during hibernation compared to the active state.Conclusions: Long-term immobilization has effects on several cardiovascular risk factors in both humans and bears. Increased knowledge and understanding of the protective mechanisms that allows the brown bear to survive repeated periods of immobilization could contribute to new strategies for prevention and treatment of cardiovascular disease in humans.
|
|
| 3. |
- Ekerstad, Niklas, et al.
(författare)
-
Clinical frailty scale – skörhet är ett sätt att skatta biologisk ålder
- 2022
-
Ingår i: Lakartidningen. - 0023-7205. ; 119, s. 1-5
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The term frailty denotes a multi-dimensional syndrome characterised by reduced physiological reserves and increased vulnerability. Frailty may be used as a marker of biological age, distinct from chronological age. There are several instruments for frailty assessment. The Clinical Frailty Scale (CFS) is probably the most commonly used in the acute care context. It is a 9-level scale, derived from the accumulated deficit model of frailty, which combines comorbidity, disability, and cognitive impairment. The CFS assessment is fast and easy to implement in daily clinical practice. The CFS is relevant for risk stratification, and may also be used as a screening instrument to identify frail patients suitable for further geriatric evaluation, i.e. a comprehensive geriatric assessment (CGA). By providing information on long-term prognosis, it may improve informed decision-making on an individual basis.
|
|
| 4. |
- Ekerstad, Niklas, 1969-, et al.
(författare)
-
Clinical frailty scale – skörhet ärett sätt att skatta biologisk ålder : [Clinical Frailty Scale - a proxy estimate of biological age]
- 2022
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges Läkarforbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 119
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The term frailty denotes a multi-dimensional syndrome characterised by reduced physiological reserves and increased vulnerability. Frailty may be used as a marker of biological age, distinct from chronological age. There are several instruments for frailty assessment. The Clinical Frailty Scale (CFS) is probably the most commonly used in the acute care context. It is a 9-level scale, derived from the accumulated deficit model of frailty, which combines comorbidity, disability, and cognitive impairment. The CFS assessment is fast and easy to implement in daily clinical practice. The CFS is relevant for risk stratification, and may also be used as a screening instrument to identify frail patients suitable for further geriatric evaluation, i.e. a comprehensive geriatric assessment (CGA). By providing information on long-term prognosis, it may improve informed decision-making on an individual basis.
|
|
| 5. |
- W Ekdahl, Anne, et al.
(författare)
-
Skörhetsbegreppet viktigt för att förstå den äldre patientens behov [Frailty]
- 2020
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges Läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 117
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Frailty is a concept that is better than multimorbidity at identifying older people in need of special multidimensional care. Frailty denotes a state of accelerated biological aging in which the body gradually loses the ability to handle physical, mental and social stress. It is a dynamic condition which can be partly prevented and treated with physical exercise, nutrition and appropriate medication. They are many validated and simple screening tools for frailty. Some of these screening tools can assess the degree of frailty and thereby provide a risk stratification in for example a medical emergency. This can be used to support decisions to offer relevant medical intervention to chronologically old but biologically young people as well as to refrain from treatment in chronologically young but biologically older people.
|
|
