| 1. |
- Anderson, Helén, et al.
(författare)
-
Skapa kundnärvaro i innovationsprocessen
- 2008
-
Ingår i: Innovationsförmåga. - Malmö : Holmbergs i Malmö AB. - 9789197785204 ; , s. 40-59
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Larsson, Mattias, et al.
(författare)
-
Fokusprojekt Raps och avbrottsgrödor
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fokusgruppen Raps och avbrottsgrödor inriktades på förväntade utmaningar för växtskyddet mot patogener, skadedjur och ogräs i avbrotts- och mellangrödor. Avbrottsgrödor odlas som omväxlingsgrödor till huvudgrödorna i en växtföljd, för att bryta uppförökningen av skadeorganismer eller bidra med andra positiva effekter som till exempel jordförbättring och näringsämnen. Fokusgruppen innehöll representanter för myndigheter, näringsliv och forskare. På den första workshopen beslutade gruppen att det fortsatta arbetet skulle fokuseras på på grödor från kål- och ärtväxter. I en fördjupad kunskapssammanställning fokuserade vi specifikt på de största växtskyddsutmaningarna för tre grödor: raps, åkerböna och ärter.De viktigaste slutsatserna fokusgruppen har kommit fram till är:• Ökad odling av många avbrotts- och mellangrödor kan förväntas ge högre risk för uppförökning av skadeorganismer. Förväntad minskad tillgång på verksamma och godkända bekämpningsmedel mot insekter, sjukdomar och ogräs gör det till en stor utmaning att möta dessa förväntade hot.• Resistensutveckling hos skadegörare bör motverkas med väl genomtänkt användning av kemiska bekämpningsmedel, bl a genom bättre tillämpat integrerat växtskydd med fokus på växtföljdsplanering, utarbetande och uppdatering av bekämpningströsklar och andra sammanhållna bekämpningsstrategier.• Det finns stora kunskapsluckor vad gäller den grundläggande biologin hos flera viktiga skadegörare som angriper kål- och ärtväxter. Det gäller till exempel vissa patogener, för vilka faktiska kunskaper om diagnos, verklig förekomst och förorsakade skördeförluster är eftersatta, men även insektsskadegörare som till exempel bönsmygen.• Skadeorganismers spridningsmönster och möjligheter att angripa olika värdar är en grundläggande biologisk egenskap som bör studeras noggrannare för att förstå bekämpningsbehovet och ge möjligheter att minimera spridning och uppförökning. Lantbrukares faktiska möjligheter till fysisk planering för att minska uppförökning kan dock vara begränsade och lösningar bör undersökas och anpassas till rådande förhållanden.• Odlingssystemens utformning för att minska påverkan av ogräs behöver studeras. Kemisk bekämpning kan reduceras eller kompletteras genom integrerat växtskydd med konkurrensstarka grödor, växtföljder och jordbearbetning som långsiktigt minskar biomassan och frösättningen hos ogräs.• Betydelsen av och möjligheten att aktivt gynna biologisk mångfald bör studeras mer. Till exempel, bör effekter av naturliga fiender studeras ytterligare, då predation har betydelse för skadedjur såväl som ogräsfröer. En ökad biologisk mångfald påverkar också pollinering av viktiga grödor. Det gäller både studier av faktiska näringsvävar och landskapsutformningens och odlingssystemens betydelse för att gynna naturliga fiender.• Resistensförädling har stor potential inom hållbart växtskydd framför allt mot olika patogener men även mot insekter. Resistensegenskaper hos olika grödor behöver kartläggas. Resistensförädling är tids- och resurskrävande, vilket gör att koordinering och samordningsmöjligheter är nödvändiga.
|
|
| 4. |
- Rämert, Birgitta, et al.
(författare)
-
Bevarande av naturliga fiendepopulationer i ett växtföljdssystem med blomstergräsremsor
- 2009
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under 2008 och våren 2009 genomfördes försök i laboratorium för att undersöka hur den allvarliga skadegöraren på kål, lilla kålflugan, Delia radicum, kan överleva och tillgodogöra sig nektar från olika nektarkällor (blommande växter), samt för en av dess viktigaste naturliga fiender, parasitstekeln Trybliographa rapae. Syftet med studien är att finna nektarkällor, vilka selektivt gynnar uppförökning av T. rapae men inte D. radicum. Detta för att erhålla en effektiv biologisk bekämpning av lilla kålflugan i fält genom att anlägga blomstergräsremsor i kålfältet, med utprövade nektarväxter, som selektivt uppförökar parasitstekeln
|
|
