| 1. |
- Andréasson, Ester, et al.
(författare)
-
COSMIC - syndabock eller frälsare? : En fallstudie av införandet av och arbetet med ett IT-system för vård- och patientadministration inom Landstinget i Östergötland
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie belyser införandet av och arbetet med ett elektroniskt vård- och patientadministrat-ionssystem –COSMIC– i Landstinget i Östergötland. Syftet med studien är att analysera och karak-tärisera införandet av och arbetet med COSMIC. Vi belyser särskilt fyra teman i vår analys: (1) Verksamhetsutveckling och IT, (2) Kompetens och arbete, (3) Tillit och säkerhet samt (4) Privat och offentligt. Denna fallstudie är kvalitativ och tolkande och bygger på flera typer av empiriska data. De metoder som använts är intervjuer med vårdpersonal i öppen- och slutenvård, projekt-ledning, projektmedarbetare och patienter, studier av såväl interna som externa dokument samt systemanvändning. Resultatet av vår studie visar att aktörer och aktörsgrupper bär på många olika bilder av införandeprocessen och av det system –COSMIC– som införs. Studien visar också att det finns förväntningar relaterade till COSMIC som berör förändrade och mera effektiva arbetssätt, tillgänglighet till information –exempelvis om patienters vårdhistorik och medicinering– samt en ökad patientsäkerhet. Dessa förväntningar har utmanats av farhågor i vårdverksamheten rö-rande både systeminförandet och systemets funktionalitet. Föreställningarna har sin grund bland annat i den negativa kritik som framfördes mot COSMIC i samband med pilotimplementering och uppgradering av systemet; negativ kritik som även har rapporterats i lokal och regional media. Betydelsen av att systemet utvecklas av en extern leverantör och landstingets relation till denna analyseras också. Den longitudinella studien visar också att COSMIC institutionaliseras i verksam-heten över tid; detta kommer exempelvis till uttryck genom att systemet blir en del av vårdens vardag och stegvis vinner en större acceptans. Beroendet av systemet ökar också över tid. Studien visar även att tillit och säkerhet påverkas av införandet av det nya systemet – samtidigt som nya risker tillkommer reduceras dock tidigare sådana. Vi karaktäriserar den förändring som systemet hittills bidragit till som snarare informationsteknisk, än samlat och samordnat administrativ och organisatorisk. Centralt blir därför att medvetet, utifrån lokala framgångsrika arbetssätt kombi-nerat med samlad erfarenhet på landstingsnivå, arbeta vidare med samordnad verksamhets- och IT-utveckling.
|
|
| 2. |
- Andréasson, Ester
(författare)
-
”Det är väldigt mycket datoriserat är det.” – En studie om IT-utveckling i ett landsting: policy, implementering och praktik
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den ökade användningen av informationsteknik (IT) är en av flera förändringsprocesser i den offentliga sektorn idag. Användningen är nära kopplad till positiva föreställningar om de möjligheter IT-användningen ger för att kunna modernisera och effektivisera verksamhet. I de offentliga organisationerna råder ofta en starkt teknikpositiv diskurs. IT-utveckling ses som viktig och nödvändig och sker många gånger relativt politiskt oreflekterat.I de processer som äger rum när nya IT-system upphandlas och implementeras i offentliga organisationer samlas flera olika slag av aktörer, såväl offentliga som privata. I denna licentiatuppsats undersöks vilka aktörer som har makt i dessa förändringsprocesser kopplade till IT i den offentliga sektorn.Mer precist sker denna undersökning genom en fallstudie i ett svenskt landsting, där processerna kring införandet av ett nytt vårdinformationssystem har studerats. Studierna har skett genom dokumentstudier, observationer av olika slag samt flertalet intervjuer med tjänstemän och vårdpersonal. De empiriska resultaten analyseras i uppsatsen med hjälp av teorier kring policy, implementering samt teknik och organisation.Licentiatuppsatsen bidrar till forskningen om e-förvaltning såväl empiriskt som teoretiskt. Dess viktigaste empiriska bidrag är två. För det första har införandet av nya IT-system omfattande betydelse för organisering i offentliga organisationer. För det andra indikerar uppsatsens resultat att införandet av ny teknik i offentliga organisationer kan bidra till att sudda ut gränsen mellan det offentliga och det privata. Uppsatsens teoretiska bidrag sammanfattas i den analysmodell som presenteras, och som ger möjlighet att betrakta och analysera policy-, implementerings- och praktikprocesser rörande IT-utveckling i offentliga organisationer som integrerade sådana.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andréasson, Sven, et al.
(författare)
-
Behandling av alkohol- och narkotikaproblem : En evidensbaserad kunskapssammanställning
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingens syfteMissbruk och beroende av alkohol är ett av de största folkhälsoproblemen. Narkotikamissbruk är mindre vanligt men har stora medicinska konsekvenser för de berörda. De sociala och juridiska aspekterna är betydande. En kritisk genomgång av litteraturen vad avser behandling av abstinens, protraherad abstinens, behandling i syfte att förhindra återfall, psykologiska och sociala behandlingar för att minska återfallsrisken, behandlingsprogram och institutionsvårdens roll, samt behandling av missbruk under graviditet. Dessutom en granskning av mini-intervention i primärvård och annan vård vars syfte är att minska konsumtionen hos högkonsumenter av alkohol. Nyligen gjorda meta-analyser inom området värderas och särskild vikt fästs vid interventioner som finns eller lätt kan introduceras i den svenska vårdorganisationen. Behandlingsprogram för patienter med samtidig annan psykisk störning värderas.Så kallat lågdosberoende av bensodiazepiner och andra lugnande medel eller sömnmedel behandlas inte. Inte heller belyses effekten av behandlingar vars primära mål är kroppsliga komplikationer av missbruket, och inte heller granskas metoder att minska tillgänglighet.TillvägagångssättStrukturerad översikt, kostnadsanalyser.Insamling av primärdataSystematisk sökning i relevanta databaser, litteraturlistor i påträffade studier samt i aktuella monografier. Ingen bakre tidsbegränsning och sökning i databaser till och med februari 1999.Utgångspunkt för urval av dataHuvudsakligen randomiserade, kontrollerade, dubbelblinda studier, samt metaanalyser som baseras på sådana studier. Vad gäller långtidsförlopp och ekonomiska analyser även kohortstudier och andra naturalistiska studier.Genomgång av publikationenSamtliga studier värderas med hjälp av en i gruppen utarbetad, och med övriga psykiatriprojekt gemensam, kvalitetsmall. Alla centrala studier läses av minst två i gruppen.Färdiga manuskript värderas av styrelse, expertgrupp samt externa granskare.
|
|
| 5. |
- Andreasson, Ulf, 1967-
(författare)
-
Arbetslösa i rörelse : Organisationssträvanden och politisk kamp inom arbetslöshetsrörelsen i Sverige, 1920-34
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis sets out to analyse the development of the unemployed movement in Sweden during the period 1920–34. The study is divided into two parts. The first is empirical and descriptive while the second is interpretive and explanatory, and seeks to examine why this phenomenon developed in the way it did. Mass unemployment in Sweden between the World Wars did not cause the same social tensions as in many other countries. This relative peace endured despite high and consistent unemployment and hard living conditions for the unemployed. These conditions served as sources for tensions present in the unemployed movement, and which some actors sought to take advantage of and even exacerbate. Andréasson argues that a major reason that society did not take a more radical turn in the period was that the reformist labour movement actively moderated these tensions. This was done by the Social Democratic Party (SAP) changing the environment of the unemployed organisations, for example by using local unemployment policy to polish off the rough edges of the national unemployment policy. More important was the crisis politics in the early 1930s that helped narrow the socio-economic gap between those who had and those who did not have a job. The Swedish Trade Union Confederation (LO) neutralised the movement of the unemployed by introducing changes within the unemployed movement itself, involving a variety of strategies. After 1933, the LO and SAP dominated and were able to direct the activities of most of the organisations that existed. Gaining control over the unemployed was as important for the LO and SAP as being able to exert control over other forces that might threaten to weaken their long-term strategies and aims. There was a conviction within the unemployed movement that mass unemployment was largely a consequence of technological developments in production. This argument had roots dating back to the early stages of industrialism in England when Luddites had attacked production machinery. The coalition of organisations of unemployed workers in Sweden during the 1920s and 1930s did not seriously consider engaging in machine-breaking activities. The movement’s criticism of technology did not extend into the Swedish model which envisioned the development of machinery as a way to prevent rising unemployment.
|
|
| 6. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen 2016 : Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Blekinge bedöms inte något miljökvalitetsmål vara möjligt att nå till år 2020. För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs förebyggande arbete, ef?????????????????r. Ambitionerna måste öka och miljöfrågorna prioriteras högre på den politiska agendan.De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer enneutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare ochbrist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och????????????????????????????????????????,främst möte insekter.För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Lokala och regionala åtgärder såsom arbete för en giftfri förskola och minskade utsläpp av mikroplaster är steg i rätt riktning.Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Det pågår insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
|
|
| 7. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen 2017 : Årlig uppföljning av miljömålen i Blekinge
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen. De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter. För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar. Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
