| 1. |
- Augustinsson, Annelie
(författare)
-
Breast cancer in young women. Aspects of heredity and contralateral disease.
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Breast cancer is the most commonly diagnosed cancer among women in Sweden, as well as worldwide. In Sweden, 8,288 women were diagnosed with invasive breast cancer in 2019, out of whom approximately 1.5% were younger than 35 years of age. Although breast cancer is relatively uncommon in young women, they tend to be diagnosed with more aggressive tumors at a more advanced stage, and have a poorer prognosis compared with older women. Young patients are also more likely to harbor a strong genetic predisposition for breast cancer.In paper I–III, women who were diagnosed with breast cancer at an age of 35 years or younger in the South Swedish Health Care Region were studied. In paper I, the concordance between self- and register-reported information regarding first-degree family history of cancer was evaluated. Almost perfect agreement between reports of family history of breast and ovarian cancers, but lesser agreement for other types of cancer, was observed. In addition, the frequencies of carriers and noncarriers of pathogenic variants and tumor characteristics for each of these group were described. Pathogenic variants were identified in BRCA1 (19%), BRCA2 (7%), and other genes, i.e., TP53, CHEK2, and PALB2 (4.5%). Compared with other groups, women with pathogenic variants in BRCA1 were more likely to be diagnosed with high grade, estrogen receptor-, progesterone receptor-, and triple-negative tumors. We also noted that even though all included women fulfilled the criteria for consideration of genetic counseling and testing, many had not been referred to the Oncogenetic Clinic in Lund. In paper II, we subsequently observed that both place of residence at breast cancer diagnosis and treating hospital were associated with the probability for a referral for genetic counseling and testing, and in paper III, most women stated that the main reason for not undergoing genetic testing when they were first diagnosed with breast cancer was that they had not received any information about genetic counseling and testing from their treating physicians.Among women who have previously been diagnosed with breast cancer, both young age and the identification of a pathogenic variant are associated with an increased risk for the development of a new primary breast cancer. The second breast cancer can occur ipsilaterally, i.e., in the same breast, but most occur in the contralateral breast. In paper IV, we evaluated how the incidence of contralateral breast cancer (CBC) has evolved in Sweden since the 1960s. A statistically significant increase in CBC incidence, within ten years from the first breast cancer diagnosis between the 1960s and 1980s, was observed. This increase was seen throughout all age groups, with the steepest increase in women younger than 40 years. However, a subsequent significant decrease in the incidence of invasive CBCs after the 1980s was also seen, in contrast to in situ CBCs, where the incidence stabilized in the years after.In paper III, a Traceback approach, i.e., a retrospective genetic outreach activity, was also evaluated by inviting all the women diagnosed with early-onset breast cancer, who had not previously been referred for genetic counseling, to an analysis of breast cancer predisposing genes. Pathogenic variants were identified in BRCA1 (n=2), CHEK2 (n=1), and ATM (n=1), i.e., in four (14%) of the participants. The Traceback pilot study procedure, with written pre-test information and genetic testing, followed by in-person counseling for carriers of pathogenic variants only, was well accepted. Based on these results, we will initiate an enlarged Traceback study were all previously untested women diagnosed with breast cancer between the ages of 36 and 40 years will be invited.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2016/17
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkansinlärning/Supplemental Instruction (SI) är en pedagogisk metod som syftar till att öka genomströmningen i svåra kurser. Metoden uppstod i USA vid University of Missouri Kansas City i mitten på 1970-talet och har därefter spridits till mer än 1500 högre lärosäten i ett trettiotal länder (Martin, 2008). Kort kan SI sägas vara ett studentdrivet komplement till ordinarie undervisning vid högre utbildning. Material i en kurs bearbetas tillsammans i en studiegrupp genom diskussion och grupparbeten under ledning av en äldre student – den s.k. SI-ledaren. Samverkansinlärning kom till Lunds universitet 1994 och har fått stor spridning på universitetet. Lund universitet utgör också ett nav för SI både i Sverige (SI finns på ca 15 svenska högre lärosäten) och i Europa och är också platsen för det nordeuropeiska SI-centret som ansvarar för utbildning och uppföljning i området på uppdrag av det internationella SI-centret i USA. Denna rapport sammanfattar resultaten från en utvärdering av SI-verksamheten vid Lunds universitet under läsåret 2016/17. SI-programmet vid Lunds universitet är omfattande med verksamhet på sex av universitetets fakulteter. Totalt har vi årligen ca 230 verksamma SIledare i ett sjuttiotal kurser. Organisationen av SI varierar mellan de olika fakulteterna. En ytterlighet finns vid LTH och naturvetenskaplig fakultet där verksamheten är starkt centraliserad. Den andra ytterligheten är vid samhällsvetenskaplig fakultet där SI-verksamheten är decentraliserad till de olika ämnena. Det som förenar de olika verksamhetsansvariga är den entusiasm som finns för SI-konceptet samt de dedikerade studenter som är SI-ledare. Närvaron på SI-möten är relativt god. Totalt har vi över 4000 studenter vid Lunds universitet som nyttjar SI varje år och en närvaro kring 30 % av kursregistrerade i snitt. Antalet deltagare på ett SI-möte ligger kring 10 i medeltal med en standardavvikelse kring 5 studenter, vilket ger goda förutsättningar för produktiva SI-möten generellt sett. De utvärderingar som gjorts av sambandet mellan SI-närvaro och kursresultat antyder att aktivt deltagande på SI ökar chanserna till ett bra resultat på kursen oavsett ämne. En specialundersökning i en kurs i matematik antyder också att alla studenter verkar gynnas av att gå på SI oavsett förkunskapsnivå. Enkätutvärderingar bland deltagarna antyder att den främsta drivkraften att delta på SI är att förstå kursmaterialet oavsett ämne och fakultet. Strategiska motiv som att klara kursen är normalt underordnade även om detta varierar beroende på fakultet/ämne. Det är roligt att konstatera att studiesocial interaktion mestadels värderas högt som motiv att delta på SI. Arbetsmiljön på SI upplevs som bra (lätt att fråga, lättsam, positiv och stödjande atmosfär samt lagom tempo) och generellt verkar mötena följa SI-metodiken väl. Oavsett fakultet verkar majoriteten av deltagarna känna att SI-mötena hjälper dem i deras kursarbete. De får en bättre förståelse av vad som förväntas av dem i kursen, ett ökat intresse för ämnet samt stöd i kursarbetet. De allra flesta verkar känna att de får en betydligt djupare förståelse för det kursmaterial man går igenom på SI-mötena. Dessutom upplever många att de sannolikt kommer att förbättra sitt kursresultat genom deltagande på SI. Detta antagande stödjs också som nämnts ovan av SI-närvaro och examinationsstatistik från kurser och ju högre SI närvaro desto bättre verkar det gå oavsett ämnesområde. Att döma av deltagarnas enkätsvar är det inte bara kursen med tillhörande SI som gynnas av SI-deltagande. Flera generella färdigheter tränas som bör gynna studenter i studier i andra kurser utan SI. Många deltagare upplever att färdigheter som problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, lagsamverkan och samarbete, presentation inför andra och sätt att studera utvecklats genom att delta på SI. Dessutom får flera ett förbättrat självförtroende i sina studier samt ett ökat nätverk av studiekamrater. Tidigare studier vid LTH antyder att de som deltagit på SI också presterar bättre i andra kurser utan SI och att de är mindre benägna att göra studieavbrott och tar ut examen i högre utsträckning (Malm, Bryngfors, & Mörner, 2012; Malm, Bryngfors, & Mörner, 2015; Malm, Bryngfors, & Fredriksson, 2017). Deltagarnas svar på frågan med ”Vad tycker du är det bästa med SI-mötena?” betonar möjligheten till diskussion och social interaktion, en god studiemiljö samt förståelseinriktad studietid. Detta gäller oavsett ämnesområde. Vad kan då förbättras med SI-mötena? Några antyder att strukturen/effektiviteten på mötena kan vara bristande. Detta kan i sin tur bero av att stödet för SI-ledare i form av observationer och handledning inte alltid fungerar som det skall. Detta är något att titta närmare på inom universitetet. Annat som kan förbättras med SI-verksamheten är att man vill ha fler möten, mer tid till mötena eller bättre schematider. Internationellt anses det ofta att SI-ledarna är de största ”vinnarna” i SI-konceptet pga de ledarskaps- och grupphanteringsfärdigheter de erhåller. Detta antyds även i enkätutvärderingarna för SI-ledare vid Lunds universitet. SI-ledarna verkar dessutom få ett bättre självförtroende, djupare förståelse av kursämnet samt bli bättre på att prata inför andra. Både deltagare och SI-ledare är generellt nöjda med sina möten.
|
|
| 5. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2019/20
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enkelt uttryckt är Samverkansinlärning (SI) en studiecirkel kopplat till en utmanande kurs. SI leds av en senior student som utformar läraktiviteter där studenterna arbetar i grupper med att förklara och förtydliga svårt kursmaterial. Målsättningen med SI, förutom förbättrade prestationer i den aktuella kursen, är att studenterna skall utveckla goda studiestrategier och bli mer självständiga i sitt lärande. Denna rapport behandlar SI-verksamheten vid Lunds universitet under läsåret 2019/20. Målsättningen är att läsaren skall få en god bild av hur SI bedrivs vid lärosätet och hur insatsen upplevs av deltagare och studentledare. Rapporten bygger dels på kvantitativa data – SI-närvaro samt närvaron kopplat till studenternas prestationer i SI-stödda kurser. Och dels på kvalitativa data från enkäter till deltagare och SI-ledare samt information frän metodhandledare och SI-koordinatorer.Under läsåret 2019/20 kompletterades undervisningen i 160 kurstillfällen av SI där totalt 235 studentledare ledde SI-pass. 4200 studenter vid universitetet deltog på passen under läsåret. Medelnärvaron var 25 % och 50 % av studenter med tillgång till SI provade på att besöka åtminstone ett pass. Dessa siffror betyder att SI-verksamheten vid Lunds universitet är en av de största vid lärosäten i Europa. SI-verksamheten följer också grundläggande SI-principer på ett bra sätt enligt deltagarna. Exempelvis på så sätt att deltagarna har ett stort inflytande över agendan på SI-passen och att arbetet med att förstå utmanande kursmaterial bedrivs genom arbete och diskussion i grupp. SI-ledaren ser till att arbetet går framåt genom att ställa frågor och uppmuntrardeltagarna att dela med sig av sina kunskaper till varandra. Studenternas drivkraft att gå på SI-passen är i huvudsak meningsorienterad genom att de vill få en bättre förståelse av ämnet och för att det är roligt att diskutera kursinnehåll med kurskamrater. Vad ger då deltagande på SI för närvarande studenter? Jämförelser av närvaro på SI och genomströmning på SI-stödd kurs antyder att chanserna att klara kursen vid ordinarie examination(er) ökar med ökad SI-närvaro. Deltagande studenter upplever dessutom i stor utsträckning att SI leder till att de bättre förstår vad som förväntas av dem i kursen, är ett effektivt stöd att ta sig fram i kursen, ökar intresset för ämnet och ger dem en djupare förståelse av kursinnehållet. Dessutom anser en stor andel avdeltagarna att de utvecklar generella färdigheter såsom problemlösning, kritiskt tänkande, lagarbete och presentation av akademiskt material inför andra. En betydande del av SI-deltagarna anger att de åtminstone till viss del de utvecklar sitt sätt att studera och förbättrar sitt akademiska självförtroende. Ca en fjärdedel av de svarande på enkäten anser att SI varit viktigt för att skaffa studiekamrater, vilket kan vara mycket betydelsefullt för att känna tillhörighet inom akademien och ge ytterligare motivation till fortsatta högre studier.De dominerande svarsteman på öppna enkätfrågor rörande vad som är bäst med SI samt vad som skiljer SI-pass från ordinarie undervisning är desamma för bägge frågorna. Det handlar om att deltagarna uppskattar diskussionen/samarbetet samt atmosfären och arbetsmiljön på passen. Vidare gillar studenterna fokus på djupare förståelse av kursinnehållet. På frågan vad man tycker kan förbättras med SI-passen anser en del av deltagarna att strukturen på passet ibland kan vara tydligare och att arbetet under passen ibland kan kännas ineffektivt.Aktiva SI-ledare och SI-ledaralumner i arbetslivet fick svara på enkäter rörande de färdigheter man tränar och utvecklar i sitt SI-arbete. Här framkom att de svarande generellt tyckte att de blivit bättre på ett flertal färdigheter inom områdena kommunikation, ledarskap och handhavande av grupper samt vissa personliga färdigheter. En stor majoritet av SI-ledaralumnerna ansåg dessutom SI-ledarskapet givit dem en fördel när de sökt jobb och att man haft god nytta av SI-färdigheterna i sitt yrkesverksamma liv. Enkätundersökningen avaktiva SI-ledare samt SI-ledaralumner vid Lunds Universitet var en del av en internationell undersökning där två andra SI-program vid North West University i Sydafrika och University of Missouri Kansas City ingick. Resultaten från enkäterna vid dessa lärosäten speglade resultaten från Lunds universitet. Således verkar SI-ledarna generellt vinna en hel del genom sin tjänstgöring, oavsett lärosäte och land, som de senare har nytta av i sitt yrkesverksamma liv.Under den andra hälften av vårterminen 2020 övergick SI-passen till att ges på distans pga Coronapandemin. Många metodhandledare och SI-ledare gjorde ett fantastiskt jobb med att snabbt ställa om verksamheten. Enkätsvar från deltagare på distans-SI visade att SI-passen var uppskattade och att fördelarna man fick från att delta motsvarade de som man får på reguljär sals-SI. Dock framträdde ett antal utmaningar. Närvaron var betydligt lägre på distans-SI jämfört med sals-SI. Mötena kändes ofta som lite mer tidsineffektiva när de gickpå distans, ledarna fick en svårare uppgift med att hålla reda på tekniken vid sidan av att leda SI-passet, och deltagarna/ledarna saknade den sociala dimensionen man får vid sals-SI med möjlighet att kunna snacka liteom annat och att kunna läsa av kroppsspråk. Möjligheten att prova på distans-SI vid Lunds universitet har varit berikande och gett inspiration till att utveckla konceptet. Distans SI bör även i mer normala tider kunna vara ett bra komplement till sals-SI vad gäller att stödja studenter i utmanande kurser. Speciellt vid distanskurser, men även för att stödja studenter som inte har möjlighet att delta på sals-SI, exempelvis pga föräldraskap, deltidsarbete, långa pendlingstider, mm mm.Under läsåret 2019/20 gjordes också en studie av läraktiviteter under SI-pass. Studien visade att de huvudsakliga aktiviteterna på SI-pass handlar om att förklara och tydliggöra det som är svårt i kursen. Men att man också avsätter betydande del av tiden för att få en djupare förståelse av det behandlade kursmaterialet genom analyserande och reflekterande aktiviteter.
|
|
| 6. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Utvärdering av SI-verksamheten vid Lunds universitet 2022/23
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enkelt uttryckt är Samverkansinlärning (SI) en studiecirkel kopplat till en utmanande kurs. SI leds av en senior student som utformar läraktiviteter där studenterna arbetar i grupper med att förklara och förtydliga svårt kursmaterial. Målsättningen med SI, förutom förbättrade prestationer i den aktuella kursen, är att studenterna skall utveckla goda studiestrategier och bli mer självständiga i sitt lärande. Denna rapport behandlar SI-verksamheten vid Lunds universitet under läsåret 2022/23. Målsättningen är att läsaren skall få en god bild av hur SI bedrivs vid lärosätet och hur insatsen upplevs av deltagare och studentledare. Rapporten bygger dels på kvantitativa data – SI-närvaro, samt närvaron kopplat till studenternas prestationer i SI-stödda kurser. Och dels på kvalitativa data från enkäter till deltagare och SI-ledare, dels information frän metodhandledare och SI-koordinatorer. Under läsåret 2022/23 kompletterades undervisningen i 204 kurstillfällen av SI där totalt 266 studentledare ledde SI-pass. 5200 studenter vid universitetet deltog på passen under läsåret. Medelnärvaron var 23 % och 53% av studenter med tillgång till SI provade på att besöka åtminstone ett pass. Dessa siffror betyder att SI-verksamheten vid Lunds universitet är en av de största vid lärosäten i Europa (SI finns på 75+ högre lärosäten i Europa). SI-verksamheten följer också grundläggande SI-principer på ett bra sätt enligt deltagarna. Exempelvis på så sätt att deltagarna har ett stort inflytande över agendan på SI-passen och att arbetet med att förstå utmanande kursmaterial bedrivs genom arbete och diskussion i grupp. SI-ledaren ser till att arbetet gårframåt genom att ställa frågor och uppmuntrar deltagarna att dela med sig av sina kunskaper till varandra.Studenternas drivkraft att gå på SI-passen är i huvudsak meningsorienterad genom att de vill få en bättre förståelse av ämnet och för att det är roligt att diskutera kursinnehåll med kurskamrater. Vad ger då deltagande på SI för närvarande studenter? Jämförelser av närvaro på SI och genomströmning på SI-stödd kurs antyder att chanserna att klara kursen vid ordinarie examination(er) ökar med ökad SI-närvaro. Deltagande studenter upplever dessutom i stor utsträckning att SI leder till att de bättre förstår vad som förväntas av dem i kursen, är ett effektivt stöd att ta sig fram i kursen, ökar intresset för ämnet och ger dem en djupare förståelse av kursinnehållet. Dessutom anser en stor andel av deltagarna att de utvecklar generella färdigheter såsom problemlösning, kritiskt tänkande, lagarbete och presentation av akademiskt material införandra. En betydande del av SI-deltagarna anger att de åtminstone till viss del utvecklar sitt sätt att studera och förbättrar sitt akademiska självförtroende. Lite mer än en fjärdedel av de svarande på enkäten anser att SI varit viktigt för att skaffa studiekamrater, vilket kan vara mycket betydelsefullt för att känna tillhörighet inom akademien och ge ytterligare motivation till fortsatta högre studier.De dominerande svarsteman på öppna enkätfrågor rörande vad som är bäst med SI samt vad som skiljer SI-pass från ordinarie undervisning är desamma för bägge frågorna. Det handlar om att deltagarna uppskattar diskussionen/samarbetet samt atmosfären och arbetsmiljön på passen. Vidare gillar studenterna fokus på djupare förståelse av kursinnehållet. På frågan vad man tycker kan förbättras med SI-passen anser en del av deltagarna att strukturen på passet ibland kan vara tydligare och att arbetet under passen ibland kan kännas ineffektivt.Det är roligt att konstatera att de allra flesta SI-ledarna trivs i sin roll, känner sig nöjda med sitt jobb och upplever att de gör skillnad för sina deltagare, baserat på deras enkätsvar. Dessutom utvecklar de i hög grad i olika färdigheter som kommunikation, grupphantering och ledarskap.
|
|
