SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Backman L) ;lar1:(oru)"

Sökning: WFRF:(Backman L) > Örebro universitet

  • Resultat 1-3 av 3
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • de Vries, Claire E. E., et al. (författare)
  • Outcomes of the first global multidisciplinary consensus meeting including persons living with obesity to standardize patient-reported outcome measurement in obesity treatment research
  • 2022
  • Ingår i: Obesity Reviews. - : John Wiley & Sons. - 1467-7881 .- 1467-789X. ; 23:8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Quality of life is a key outcome that is not rigorously measured in obesity treatment research due to the lack of standardization of patient-reported outcomes (PROs) and PRO measures (PROMs). The S.Q.O.T. initiative was founded to Standardize Quality of life measurement in Obesity Treatment. A first face-to-face, international, multidisciplinary consensus meeting was conducted to identify the key PROs and preferred PROMs for obesity treatment research. It comprised of 35 people living with obesity (PLWO) and healthcare providers (HCPs). Formal presentations, nominal group techniques, and modified Delphi exercises were used to develop consensus-based recommendations. The following eight PROs were considered important: self-esteem, physical health/functioning, mental/psychological health, social health, eating, stigma, body image, and excess skin. Self-esteem was considered the most important PRO, particularly for PLWO, while physical health was perceived to be the most important among HCPs. For each PRO, one or more PROMs were selected, except for stigma. This consensus meeting was a first step toward standardizing PROs (what to measure) and PROMs (how to measure) in obesity treatment research. It provides an overview of the key PROs and a first selection of the PROMs that can be used to evaluate these PROs.
  •  
2.
  • Larsson, Anna-Karin L., 1975-, et al. (författare)
  • Att göra flickors röster hörda : Om flickforskningens möte med historievetenskapen
  • 2023
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här sessionen handlar flickors röster i historien och om flickforskning i Sverige – specifikt flickforskningens möte med historievetenskapen. Den internationella forskningen om flickor och unga kvinnor, Girlhood Studies eller flickforskning på svenska, utvecklades under 1990-talet och fick en skjuts under 2000-talets första decennier inom forskning men också i politiska, massmediala och populärkulturella sammanhang.[1] Utgångspunkten var att den tidigare ungdomsforskningen varit genusblind, medan kvinnoforskningen saknat generationsperspektiv. Nu började genus och generation kombineras för att producera ny kunskap om flickor, kunskap om hur det talas om flickor, om hur flickor behandlas och om hur de upplever sina livsvillkor.[2] Gemensamt för det sena 1900-talets intresse för flickor på olika arenor var att det ofta handlade om flickor och om synliggörandet av flickor. Sedan millennieskiftet har forskningsfältet utvecklats både internationellt och i Sverige. Intersektionella analyser av flickor, flickdom och ung femininitet har genererat kunskap om flickor i historien men också om hur samtiden har sett på, uppfattat och behandlat flickor. Inom historieämnet har en rad avhandlingar om flickor publicerats under 2000-talet[3] och forskare har alltmer börjat intressera sig för flickors aktörskap och olika flickdiskurers uppkomst och innebörd.[4] De medverkande i denna session har forskat om flickor från 1800-talet till i dag, i skilda kontexter, med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Diskussionen kommer handla dels om vad som sker i mötet mellan flickforskning och historievetenskapen, dels om mötet mellan forskaren och flickorna i historien. Vilka möjligheter, utmaningar och svårigheter står historisk flickforskning inför och hur finner vi och hur bearbetar vi de spår som flickor har (eller inte har) lämnat efter sig i olika historiska källor?De medverkande i sessionen:Ordförande och presentatör: Anna-Karin Larsson, fil.dr historia och lektor i socialt arbete, Örebro universitet. ”Våldsamma flickor. En modernhistorisk studie av synen på flickor som använder våld.”                     Bodil Formark, fil.dr historia Umeå universitet ”Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tidSara Backman-Prytz, fil.dr. Uppsala universitet. ”I utbildningshistoriens hemliga trädgård – flickor i skolarkiven"Agnes Hamberger, doktorand, Uppsala universitet. ”Anna, Brita och Carin – minnen från folkskolans flickor.”Rebecka Andersen, fil. dr. Marie Cederschiöld högskola. ”Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–1947” [1] Se t.ex. Ojanen, K. (2008): ”Flickforskningens flickor: Diskussioner om flickskapets mångfald och flickors makt” i Elore, vol. 15 – 1:2008. Formark, B., et al. (2017) Nordic Girlhoods. New Perspectives and Outlooks. [2] Se Michell, C, Reid-Walsh, J. & Kirk, J. (2008): “Editorial” i Girlhood Studies. An Interdisciplinary Journal 2008:1. [3] Exempelvis: Formark, B. (2010). Den välsituerade flickan: om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910-1940, Umeå universitet, 2010; Frih, A-K. (2007). Flickan i medicinen: ungdom, kön och sjuklighet 1870-1930, Örebro universitet, 2007; Frydendahl Larsen, B. (2020). Opdragelse og diagnosticering: fra uopdragelighed til psykopati på Vejstrup Pigehjem 1908-1940,  Lunds universitet, 2020; Andersen, R. (2022) I kvinnornas värld : Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–1947, Marie Cederschiöld högskola; Backman Prytz, S. (2014) Borgerlighetens döttrar och söner: Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930, Uppsala universitet.  [4] Formark, B. (2013). Jösses flickor, vilket trassel!: Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tid. Tidskrift för Genusvetenskap. nr 2-3, s. 7-20.
  •  
3.
  • Lassmann-Klee, P. G., et al. (författare)
  • Parallel gradients in F-ENO and in the prevalences of asthma and atopy in adult general populations of Sweden, Finland and Estonia - A Nordic EpiLung study
  • 2020
  • Ingår i: Respiratory Medicine. - : Elsevier BV. - 0954-6111 .- 1532-3064. ; 173
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The prevalence of asthma is higher in Sweden and Finland than in neighbouring eastern countries including Estonia. Corresponding difference in bronchial eosinophilic inflammation could be studied by FENO measurements. We aimed to compare FENO in adult general populations of Sweden, Finland, and Estonia, to test the plausibility of the west-east disparity hypothesis of allergic diseases. We conducted clinical interviews (N = 2658) with participants randomly selected from the general populations in Sweden (Stockholm and dOrebro), Finland (Helsinki), and Estonia (Narva and Saaremaa), and performed FENO (n = 1498) and skin prick tests (SPT) in 1997-2003. The median (interquartile range) of FENO (ppb) was 15.5 (9.3) in Sweden, 15.4 (13.6) in Finland and 12.5 (9.6) in Estonia. We found the lowest median FENO values in the Estonian centres Saaremaa 13.1 (9.5) and Narva 11.8 (8.6). In the pooled population, asthma was associated with FENO >= 25 ppb, odds ratio (OR) 3.91 (95% confidence intervals: 2.29-6.32) after adjusting for SPT result, smoking, gender and study centre. A positive SPT test increased the likelihood of asthma OR 3.19 (2.02-5.11). Compared to Saaremaa, the likelihood of having asthma was higher in Helsinki OR 2.40 (1.04-6.02), Narva OR 2.45 (1.05-6.19), dOrebro OR 3.38 (1.59-8.09), and Stockholm OR 5.54 (2.18-14.79). There was a higher prevalence of asthma and allergic airway inflammation in adult general populations of Sweden and Finland compared to those of Estonia. Atopy and elevated FEND level were independently associated with an increased risk of asthma. In conclusion, the findings support the earlier west-east disparity hypothesis of allergic diseases.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-3 av 3

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy