| 1. |
- Bengtsson, Kristofer, et al.
(författare)
-
Framtidens skadeplats : intervjuer med landstingens beredskapssamordnare
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie var att genom intervjuer med beredskapssamordnare från Sveriges landsting försöka skapa en bild av hur uppfattningen var att skadeplatsen såg ut idag och skulle kunna kommat att förändras på sikt. Vidare önskade intervjustudien söka svar på frågor som rörde komplexiteten på skadeplatsen genom att diskutera ledningsförhållanden, samverkan med andra aktörer, alarmerings- och dirigeringsfunktionernas roll i det svenska sjukvårdsystemet samt hur ett möjligt arbete med ett återtagande av förmågan till ett civilt försvar skulle påverka systemet i sin helhet. Överlag har detta syfte uppnåtts genom ett rikt material kring relevanta frågeställningar som belyst ett flertal kritiska aspekter både i dagens situation men även för framtiden.Resultatet ger en relativt entydig bild av hur situationen uppfattas på landstingsnivå idag av personalen som behandlar beredskapsfrågorna. Den bild som målas upp fokuserar kanske främst på en upplevd avsaknad av centrala och nationellt övergripande styrningar vilket menligt påverkar förmågan att lyfta ledningsförmågan från regional till nationell nivå vid en större händelse som överstiger den regionala förmågan. Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar av idag är väl anpassad för att hantera händelser inom ramen för det egna länets geografiska område. Befintliga koncept för samverkan och samordning bedöms fungera bra i vardagen, exempelvis vid de vanligaste fallen av skadeplatser: trafik och brand. Detta innebär dock att systemet fungerar väl under förutsättning att händelsen är begränsad i såväl tid och rum som vad avser antalet drabbade. En större händelse eller flera händelser samtidigt på olika platser, särskilt om det finns försvårande faktorer såsom utsläpp av farliga ämnen eller en högre hotbild, skapar försvårande omständigheter som upplevs svårhanterliga idag. I ett framtida scenario upplevs även risken för dessa händelser och terrorattacker att öka. Avhängigheten av IT samt ett samhälle som i allt högre grad förlitar sig på ”just in time”-leveranser gör att sårbarheten har ökat och upplevs fortsätta göra det även i framtiden. Andra viktiga områden som lyfts är nuvarande och befarad framtida brist på kompetent personal samt att utbildnings- och övningsverksamhet inte kan bedrivas i önskvärd utsträckning, delvis på grund av personalbrist och –omsättning.Vidare syns den generella uppfattningen vara att det saknas ett tydligt ledarskap på nationell nivå då det sällan, om alls, utkommer några direkta styrningar rörande vad som skall uppnås och i vilken utsträckning. Detta har också påvisats i avsnittet ovan rörande före-, under- och efterperspektivet där det finns en klart övervägande del synpunkter på de två förstnämnda perspektiven. Nationell styrning är alltså något som uppfattas vara efterfrågat och då inte bara avseende ledning under insats utan även i frågor rörande enhetlig utrustning och metodik samt utbildnings- och övningsfrågor. Få respondenter har tagit upp efterperspektivet i någon större utsträckning men då det har förekommit har det framförallt berört erfarenhetshanteringsfrågor och den brist som upplevs finnas inom detta specifika område idag. Erfarenheter från den egna verksamheten, såväl i vardagen som vid insatser vid allvarliga händelser, behöver tas om hand, följas upp och sedan utgöra grund för ett levande utvecklingsarbete.
|
|
| 2. |
- Björnstig, Ulf, et al.
(författare)
-
Tågolyckan på Once station, Buenos Aires 2012
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Händelsen: Tågolyckan inträffade på morgonen den 22 februari 2012 när ett lokaltåg okontrollerat körde in i stoppanordningen i slutet av perrongen på Once station, i centrala Buenos Aires. Hastigheten var mellan 20 och 27 km i timmen, men stoppet var så kraftigt att vagn nummer två trängde sex meter in i vagn nummer ett. Sammanlagt skadades cirka 850 personer varav 51 avled, de flesta omkom i samband med att de två första vagnarna klämdes ihop. Bidragande faktorer till att så många skadades var, ett överfullt tåg av äldre modell, som var dåligt underhållet, och kördes av en organisation med låg säkerhetsmedvetenhet. Händelsen visar att en masskadesituation kan uppstå även vid låga hastigheter. Räddningsinsatsen var omfattande: ett hundratal ambulanser, tre helikoptrar och mer än 500 räddningsarbetare engagerades för att omhänderta skadade och fördela dem mellan huvudstadens 13 akutsjukhus. Beredskapen i Buenos Aires var god vid denna händelse, tack vare genomförda risk- och sårbarhetsanalyser, övningar och utbildningsinsatser. Den argentinska akutmedicinska responsorganisationen och sjukhusen arbetade i stor utsträckning enligt samma katastrofmedicinska principer som i Sverige. Händelsen kunde därför analyseras utifrån ett svenskt perspektiv.Erfarenheter: Sverige har varit relativt förskonat från tågolyckor med många svårt skadade. Däremot har tillbuden ökat kraftigt och järnvägssystemet är idag slitet och överbelastat. Det finns därför anledning att studera inträffade tågolyckor i världen för att dra lärdom av internationella erfarenheter av olika skadebegränsande faktorer som kan vara av betydelse för svensk katastrofmedicinsk beredskap. Det går att dra flera lärdomar ifrån tågolyckan på Once-stationen.Nedan redovisas ett antal sammanfattande slutsatser från händelsen med relevans för den svenska beredskapen:• Det finns en risk att händelser med många svårt skadade kan inträffa även vid låga hastigheter.• Tågens konstruktion, utformningen av koppel och deformationszoner, samt materielens förslitningsgrad är av stor betydelse för säkerheten.• Risken att passagerare, bagage och lösa föremål kastas runt i tågvagnen vid en häftig inbromsning är påtaglig.• Buffertstopp som är konstruerade så att de ger upphov till ett abrupt stopp, utgör en riskfaktor för allvarliga deformationsförlopp och skador, även vid låga hastigheter. TÅGOLYCKAN PÅ ONCE STATION, BUENOS AIRES 2012 SOCIALSTYRELSEN 9• Brister i företags och myndigheters kvalitetssäkring av sin verksamhet bidrar till att risken för händelser som tågolyckan på Once-stationen inträffar.• Varningar om tekniska fel som inte tas på allvar i organisationens säkerhetsarbete utgör en riskfaktor.• Bristande träning bland räddningspersonal i de räddningstekniska svårigheter som kan uppstå vid en tågolycka, till exempel att ta loss fastklämda, kan bidra till att hantering av drabbade fördröjs.• Förmågan att bedöma situationen och prioritera bland de drabbade i samråd med medicinskt ansvarig kan sannolikt vara av stor betydelse för att minska insatstiden till de svårast klämda och skadade.• Samtliga sjukhus bör ha en i förväg fastställd förmåga att ta emot patienter vid förstärknings- respektive katastrofläge, så att särskild sjukvårdsledning på regional nivå har möjlighet att snabbt fördela ett stort antal skadade.• En väl fungerande plan för krisstöd och samlad anhörigupplysning underlättar för den somatiska vården. Brister i en sådan plan får stora konsekvenser för allmänhetens förtroende.• För att hantera en lika stor tågolycka i Sverige kan flera regioner behöva engageras, vilket ställer stora krav på ledningsförmågan i den drabbade regionen. Dessutom behövs en effektiv samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå. Det är därför nödvändigt med en gemensam nationell ledningsmodell vid särskild händelse, gemensamma kris- och katastrofmedicinska utbildningar och regelbundna övningar.
|
|
| 3. |
- Hermelin, Jonas, et al.
(författare)
-
Operationalising resilience for disaster medicine practitioners : capability development through training, simulation and reflection
- 2020
-
Ingår i: Cognition, Technology & Work. - : Springer. - 1435-5558 .- 1435-5566. ; 22:3, s. 667-683
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Resilience has in recent decades been introduced as a term describing a new perspective within the domains of disaster management and safety management. Several theoretical interpretations and definitions of the essence of resilience have been proposed, but less work has described how to operationalise resilience and implement the concept within organisations. This case study describes the implementation of a set of general resilience management guidelines for critical infrastructure within a Swedish Regional Medical Command and Control Team. The case study demonstrates how domain-independent guidelines can be contextualised and introduced at an operational level, through a comprehensive capability development programme. It also demonstrates how a set of conceptual and reflective tools consisting of educational, training and exercise sessions of increasing complexity and realism can be used to move from high-level guidelines to practice. The experience from the case study demonstrates the value of combining (1) developmental learning of practitioners’ cognitive skills through resilience-oriented reflection and interaction with dynamic complex open-ended problems; (2) contextualisation of generic guidelines as a basis for operational methodological support in the operational environment; and (3) the use of simulation-based training as part of a capability development programme with increasing complexity and realism across mixed educational, training and exercise sessions. As an actual example of a resilience implementation effort in a disaster medicine management organisation, the study contributes to the body of knowledge regarding how to implement the concept of resilience in operational practice.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Heléne, et al.
(författare)
-
Simulation-assisted burn disaster planning
- 2013
-
Ingår i: Burns. - : Elsevier. - 0305-4179 .- 1879-1409. ; 39:6, s. 1122-1130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the study was to evaluate the Swedish medical systems response to a mass casualty burn incident in a rural area with a focus on national coordination of burn care. Data were collected from two simulations of a mass casualty incident with burns in a rural area in the mid portion of Sweden close to the Norwegian border, based on a large inventory of emergency resources available in this area as well as regional hospitals, university hospitals and burn centres in Sweden and abroad. The simulation system Emergo Train System (R) (ETS) was used and risk for preventable death and complications were used as outcome measures: simulation I, 18.5% (n = 13) preventable deaths and 15.5% (n = 11) preventable complications; simulation II, 11.4% (n = 8) preventable deaths and 11.4% (n = 8) preventable complications. The last T1 patient was evacuated after 7 h in simulation I, compared with 5 h in simulation II. Better national coordination of burn care and more timely distribution based on the experience from the first simulation, and possibly a learning effect, led to a better patient outcome in simulation II. The experience using a system that combines both process and outcome indicators can create important results that may support disaster planning.
|
|
| 5. |
- Sadeghifar, Mohammad Reza, et al.
(författare)
-
Direct digital-to-RF converter employing semi-digital FIR voltage-mode RF DAC
- 2019
-
Ingår i: Integration. - : ELSEVIER SCIENCE BV. - 0167-9260 .- 1872-7522. ; 66, s. 128-134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A direct digital-to-RF converter (DRFC) is presented in this work. Due to its digital-in-nature design, the DRFC benefits from technology scaling and can be monolithically integrated into advance digital VLSI systems. A fourth-order single-bit quantizer bandpass digital EA modulator is used preceding the DRFC, resulting in a high in-band signal-to-noise ratio (SNR). The out-of-band spectrally-shaped quantization noise is attenuated by an embedded semi-digital FIR filter (SDFIR). The RF output frequencies are synthesized by a novel configurable voltage-mode RF DAC solution with a high linearity performance. The configurable RF DAC is directly synthesizing RF signals up to 10 GHz in first or second Nyquist zone. The proposed DRFC is designed in 22 nm FDSOI CMOS process and with the aid of Monte-Carlo simulation, shows 78.6 dBc and 63.2 dBc worse case third intermodulation distortion (IM3) under process mismatch in 2.5 GHz and 7.5 GHz output frequency respectively.
|
|
