| 1. |
- Bengtsson, Kristofer, et al.
(författare)
-
Framtidens skadeplats : intervjuer med landstingens beredskapssamordnare
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie var att genom intervjuer med beredskapssamordnare från Sveriges landsting försöka skapa en bild av hur uppfattningen var att skadeplatsen såg ut idag och skulle kunna kommat att förändras på sikt. Vidare önskade intervjustudien söka svar på frågor som rörde komplexiteten på skadeplatsen genom att diskutera ledningsförhållanden, samverkan med andra aktörer, alarmerings- och dirigeringsfunktionernas roll i det svenska sjukvårdsystemet samt hur ett möjligt arbete med ett återtagande av förmågan till ett civilt försvar skulle påverka systemet i sin helhet. Överlag har detta syfte uppnåtts genom ett rikt material kring relevanta frågeställningar som belyst ett flertal kritiska aspekter både i dagens situation men även för framtiden.Resultatet ger en relativt entydig bild av hur situationen uppfattas på landstingsnivå idag av personalen som behandlar beredskapsfrågorna. Den bild som målas upp fokuserar kanske främst på en upplevd avsaknad av centrala och nationellt övergripande styrningar vilket menligt påverkar förmågan att lyfta ledningsförmågan från regional till nationell nivå vid en större händelse som överstiger den regionala förmågan. Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar av idag är väl anpassad för att hantera händelser inom ramen för det egna länets geografiska område. Befintliga koncept för samverkan och samordning bedöms fungera bra i vardagen, exempelvis vid de vanligaste fallen av skadeplatser: trafik och brand. Detta innebär dock att systemet fungerar väl under förutsättning att händelsen är begränsad i såväl tid och rum som vad avser antalet drabbade. En större händelse eller flera händelser samtidigt på olika platser, särskilt om det finns försvårande faktorer såsom utsläpp av farliga ämnen eller en högre hotbild, skapar försvårande omständigheter som upplevs svårhanterliga idag. I ett framtida scenario upplevs även risken för dessa händelser och terrorattacker att öka. Avhängigheten av IT samt ett samhälle som i allt högre grad förlitar sig på ”just in time”-leveranser gör att sårbarheten har ökat och upplevs fortsätta göra det även i framtiden. Andra viktiga områden som lyfts är nuvarande och befarad framtida brist på kompetent personal samt att utbildnings- och övningsverksamhet inte kan bedrivas i önskvärd utsträckning, delvis på grund av personalbrist och –omsättning.Vidare syns den generella uppfattningen vara att det saknas ett tydligt ledarskap på nationell nivå då det sällan, om alls, utkommer några direkta styrningar rörande vad som skall uppnås och i vilken utsträckning. Detta har också påvisats i avsnittet ovan rörande före-, under- och efterperspektivet där det finns en klart övervägande del synpunkter på de två förstnämnda perspektiven. Nationell styrning är alltså något som uppfattas vara efterfrågat och då inte bara avseende ledning under insats utan även i frågor rörande enhetlig utrustning och metodik samt utbildnings- och övningsfrågor. Få respondenter har tagit upp efterperspektivet i någon större utsträckning men då det har förekommit har det framförallt berört erfarenhetshanteringsfrågor och den brist som upplevs finnas inom detta specifika område idag. Erfarenheter från den egna verksamheten, såväl i vardagen som vid insatser vid allvarliga händelser, behöver tas om hand, följas upp och sedan utgöra grund för ett levande utvecklingsarbete.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Simon, et al.
(författare)
-
Övervakning och underhåll av luftarsystem : Tillståndsbaserat underhåll för ökad energieffektivitet på avloppsreningsverk
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här undersökningen är den första i sitt slag där prestandanför använda luftare från svenska avloppsreningsverk har testats.Resultaten visar att både igensättning och åldrande av luftaresker på svenska reningsverk och resulterar i ökad elanvändningför luftning. Samtidigt finns det möjligheter med tillståndsbaseratunderhåll som kan minska den onödiga elanvändningen.Med ökande koldioxidutsläpp och ökande elpriser har energieffektivisering blivit viktigt,inte minst för att uppnå målet om en klimatneutral VA-bransch.I de kommunalaavloppsreningsverken kan luftning av de biologiska bassängerna stå för hälften avreningsverkets totala elanvändning. Internationella studier indikerar att upp till 40 % avdenna elanvändning är onödig och beror på igensättning och åldrande membran. Mende svenska erfarenheterna är begränsade. Att kunskapen är begränsad beror troligenpå att det inte är allmänt känt i VA-Sverige hur prestandan i luftningsanläggningar kanövervakas på bästa sätt, hur rengöring av luftare utförs och hur stor potentialen förbesparingar är.Projektet har undersökt olika membranluftare från sex svenska reningsverk i enspecialbyggd försöksanläggning med renvatten och analyserat deras syreöverföringseffektivitet(SOTE) och tryckfallet över luftarna (DWP).Till skillnad från tidigare studier skilde det här projektet på effekter av åldrande avmembranmaterialet och igensättning av membranen, vilket är avgörande för att kunnavälja rätt underhållsåtgärd. Två metoder för att övervaka luftarnas tillstånd implementeradespå projektdeltagarnas reningsverk. Även om det fanns vissa praktiska utmaningarmed implementeringen så visar resultaten att det är fullt möjligt att övervakaförändringar i SOTE och DWP, antingen genom direkta mätningar eller med beräkningarutifrån befintliga data.Resultaten från renvattenförsöken visade att igensättning framför allt påverkadeDWP (upp till 40 mbar ökning) som därför är en lämplig parameter att övervaka föratt optimera rengöringsintervallet. Åldrande uppvisade däremot en större påverkan påSOTE (upp till 25 % försämring) jämfört med igensättning (upp till 10 % försämring).Sammantaget var de uppmätta effekterna något lägre än vad litteraturen visar.De procentuella värdena ger dock inte den faktiska påverkan på elanvändningen.Därför simulerades de sammanlagda effekterna av åldrande och igensättning i en modell,där underhållsintervallen för rengöring och membranbyte varierades. Slutsatsen varatt det för den specifika modellen var både ekonomiskt och klimatmässigt fördelaktigtmed intensivt underhåll med membranbyte vart femte år i kombination med två rengöringarper år.Rådet från rapportförfattarna är därför att underlätta för nedtömning av bassängeroch membranbyte så att det kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt. Luftarnasprestanda bör övervakas med någon av de föreslagna metoderna. Det är också viktigtatt faktiskt genomföra underhållsåtgärder så ofta som det är ekonomiskt motiverat, därde lokala förutsättningarna påverkar den ekonomiska brytpunkten.
|
|
| 3. |
- Björnstig, Ulf, et al.
(författare)
-
Tågolyckan på Once station, Buenos Aires 2012
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Händelsen: Tågolyckan inträffade på morgonen den 22 februari 2012 när ett lokaltåg okontrollerat körde in i stoppanordningen i slutet av perrongen på Once station, i centrala Buenos Aires. Hastigheten var mellan 20 och 27 km i timmen, men stoppet var så kraftigt att vagn nummer två trängde sex meter in i vagn nummer ett. Sammanlagt skadades cirka 850 personer varav 51 avled, de flesta omkom i samband med att de två första vagnarna klämdes ihop. Bidragande faktorer till att så många skadades var, ett överfullt tåg av äldre modell, som var dåligt underhållet, och kördes av en organisation med låg säkerhetsmedvetenhet. Händelsen visar att en masskadesituation kan uppstå även vid låga hastigheter. Räddningsinsatsen var omfattande: ett hundratal ambulanser, tre helikoptrar och mer än 500 räddningsarbetare engagerades för att omhänderta skadade och fördela dem mellan huvudstadens 13 akutsjukhus. Beredskapen i Buenos Aires var god vid denna händelse, tack vare genomförda risk- och sårbarhetsanalyser, övningar och utbildningsinsatser. Den argentinska akutmedicinska responsorganisationen och sjukhusen arbetade i stor utsträckning enligt samma katastrofmedicinska principer som i Sverige. Händelsen kunde därför analyseras utifrån ett svenskt perspektiv.Erfarenheter: Sverige har varit relativt förskonat från tågolyckor med många svårt skadade. Däremot har tillbuden ökat kraftigt och järnvägssystemet är idag slitet och överbelastat. Det finns därför anledning att studera inträffade tågolyckor i världen för att dra lärdom av internationella erfarenheter av olika skadebegränsande faktorer som kan vara av betydelse för svensk katastrofmedicinsk beredskap. Det går att dra flera lärdomar ifrån tågolyckan på Once-stationen.Nedan redovisas ett antal sammanfattande slutsatser från händelsen med relevans för den svenska beredskapen:• Det finns en risk att händelser med många svårt skadade kan inträffa även vid låga hastigheter.• Tågens konstruktion, utformningen av koppel och deformationszoner, samt materielens förslitningsgrad är av stor betydelse för säkerheten.• Risken att passagerare, bagage och lösa föremål kastas runt i tågvagnen vid en häftig inbromsning är påtaglig.• Buffertstopp som är konstruerade så att de ger upphov till ett abrupt stopp, utgör en riskfaktor för allvarliga deformationsförlopp och skador, även vid låga hastigheter. TÅGOLYCKAN PÅ ONCE STATION, BUENOS AIRES 2012 SOCIALSTYRELSEN 9• Brister i företags och myndigheters kvalitetssäkring av sin verksamhet bidrar till att risken för händelser som tågolyckan på Once-stationen inträffar.• Varningar om tekniska fel som inte tas på allvar i organisationens säkerhetsarbete utgör en riskfaktor.• Bristande träning bland räddningspersonal i de räddningstekniska svårigheter som kan uppstå vid en tågolycka, till exempel att ta loss fastklämda, kan bidra till att hantering av drabbade fördröjs.• Förmågan att bedöma situationen och prioritera bland de drabbade i samråd med medicinskt ansvarig kan sannolikt vara av stor betydelse för att minska insatstiden till de svårast klämda och skadade.• Samtliga sjukhus bör ha en i förväg fastställd förmåga att ta emot patienter vid förstärknings- respektive katastrofläge, så att särskild sjukvårdsledning på regional nivå har möjlighet att snabbt fördela ett stort antal skadade.• En väl fungerande plan för krisstöd och samlad anhörigupplysning underlättar för den somatiska vården. Brister i en sådan plan får stora konsekvenser för allmänhetens förtroende.• För att hantera en lika stor tågolycka i Sverige kan flera regioner behöva engageras, vilket ställer stora krav på ledningsförmågan i den drabbade regionen. Dessutom behövs en effektiv samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå. Det är därför nödvändigt med en gemensam nationell ledningsmodell vid särskild händelse, gemensamma kris- och katastrofmedicinska utbildningar och regelbundna övningar.
|
|
