| 1. |
- Brante, Thomas, et al.
(författare)
-
Profession och vetenskap : idéer och strategier för ett professionslärosäte
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkra tillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor och välja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning och utmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosäte finns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta till vara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenom säkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finns ingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättning för ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödja och ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen på praktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapens lämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothåll från båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaning att utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet. Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debatt om innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättra verksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vid Bibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Profession och vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av många viktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner, i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt. Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunkt Maria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårt samarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jag ser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudna representanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan ligga till grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hickmann, Thomas, et al.
(författare)
-
Scoping article : research frontiers on the governance of the Sustainable Development Goals
- 2024
-
Ingår i: Global Sustainability. - 2059-4798. ; 7
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Non-Technical SummaryThis article takes stock of the 2030 Agenda and focuses on five governance areas. In a nutshell, we see a quite patchy and often primarily symbolic uptake of the global goals. Although some studies highlight individual success stories of actors and institutions to implement the goals, it remains unclear how such cases can be upscaled and develop a broader political impact to accelerate the global endeavor to achieve sustainable development. We hence raise concerns about the overall effectiveness of governance by goal-setting and raise the question of how we can make this mode of governance more effective.Technical SummaryA recent meta-analysis on the political impact of the Sustainable Development Goals (SDGs) has shown that these global goals are moving political processes forward only incrementally, with much variation across countries, sectors, and governance levels. Consequently, the realization of the 2030 Agenda for Sustainable Development remains uncertain. Against this backdrop, this article explores where and how incremental political changes are taking place due to the SDGs, and under what conditions these developments can bolster sustainability transformations up to 2030 and beyond. Our scoping review builds upon an online expert survey directed at the scholarly community of the 'Earth System Governance Project' and structured dialogues within the 'Taskforce on the SDGs' under this project. We identified five governance areas where some effects of the SDGs have been observable: (1) global governance, (2) national policy integration, (3) subnational initiatives, (4) private governance, and (5) education and learning for sustainable development. This article delves deeper into these governance areas and draws lessons to guide empirical research on the promises and pitfalls of accelerating SDG implementation.Social Media SummaryAs SDG implementation lags behind, this article explores 5 governance areas asking how to strengthen the global goals.
|
|
