| 1. |
- Vogt, Hartmut
(författare)
-
Early life factors and the long-term development of asthma
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Asthma, a huge burden on millions of individuals worldwide, is one of the most important public health issues in many countries. As genetic and environmental factors interact, asthma may be programmed very early in life, perhaps even in utero.The aim of this thesis was to assess the impact of gestational age, cord blood immunoglobulin E (IgE), a family history of asthma, migration, and pertussis immunization in early life on the development of asthma in child and adult populations.As a proxy for asthma disease, dispensed asthma medication was used as the main outcome variable based on data from the Swedish Prescribed Drug Register. Data from other national registers were used to control for confounders. Three of our studies were based on national cohorts, and one on a local birth cohort that was initiated in 1974–75.Gestational age had an inverse dose-response relationship with dispensed asthma medication in 6– to 19-year-olds. Odds ratios for dispensed asthma medication increased with degree of prematurity compared with children born in term. Furthermore, asthma medication was more likely to be dispensed among children and adolescents born early term after 37–38 weeks’ gestation than among those at the same age who were born in term.Elevated cord blood IgE and a family history of asthma in infancy were associated with a two- to threefold increased likelihood of dispensed asthma medication and self-reported allergen-induced respiratory symptoms at the age of 32–34 years, but the predictive power was poor.Age at migration had an inverse dose-response relationship with dispensed asthma medication at the age of 6–25 years in adoptees and foreign-born children with foreign-born parents. International adoptees and children born in Sweden to foreign-born parents had three- to fourfold higher rates of asthma medication compared with foreign-born children who were raised by their foreign-born birth parents.No association was found between pertussis immunization in early infancy and dispensed asthma medication in 15-year-olds. The type of vaccine or vaccine schedule did not affect the outcome.Fetal life is a vulnerable period. This thesis strengthens the evidence that every week of gestation is important for lung maturation. Cord blood IgE, however, did not predict the risk of asthma in adults. Furthermore, the study of migrating populations demonstrated that environmental changes at any age during childhood may affect the risk of asthma. Another, important public health message from this thesis is that vaccination against pertussis in early childhood can be considered safe with respect to the long-term development of asthma.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bråbäck, Lennart, et al.
(författare)
-
Elective cesarean section and childhood asthma
- 2013
-
Ingår i: American Journal of Obstetrics and Gynecology. - : Elsevier BV. - 0002-9378 .- 1097-6868. ; 209:5, s. 496-496
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Bråbäck, Lennart
(författare)
-
Respiratory symptoms and atopic sensitization among school children in different settings around the Baltic Sea
- 1995
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis was to assess the prevalence of respiratory symptoms and atopic sensitization and related risk faCtors amo:Og school children in urban and rural areas of Sundsvall in Northern Sweden and urban areas of Konin in Poland and Tallinn and Tartu in Estonia. Ambient levels of N02 were similar in urban Sundsvall and Konin whereas levels of S02 and smoke were about 5 times higher in Konin than in Sundsvall. Children in Estonia and Poland had a lower standard of living and were more exposed to indoor air pollutants.Among 10 527 school children in Sundsvall aged 7-16 years the prevalence of asthma was 4% in 1985. No differences were seen between urban and rural Sundsvall. School absenteeism due to asthma was uncommon.The prevalence of positive skin prick tests in 642 school children (aged 10, 12 and 14 years) from urban and rural areas of Sundsvall was detem1ined in 1988. In this study, urban living was a risk factor for at least one positive skin prick test to pollen or animal dander, OR 1.83(95% Cl 1.26- 2.67). The increased risk was only demonstrated among children with atopic heredity. Passive monitoring of nitrogen dioxide in Sundsvall showed that urban children as compared with rural children were exposed to higher levels of NC>z (13 ;tglm3 and 7 ;tglm3, respectively). The children spent 90% of their time indoors. The most important source of exposure were the indoor skating arenas, where levels up to 8()(X) ;tglm3 were measured during 1-hour periods.Parental questionnaires, skin prick tests and serial peak flow measurements for a period of 2 weeks were used in the next study involving 2594 10-12 year old children from Sweden, Poland and Estonia. Respiratory symptoms were common whereas positive skin prick tests were uncommon in Poland and Estonia. The risk for positive skin prick test was decreased in Konin, OR 0.58 (95% CI 0.37- 0.91) but increased in urban Sundsvall, 1.67 (95% Cl 1.15- 2.42) (rural Sundsvall reference group). The odds ratios in Estonia were similar to Poland. Current maternal smoking had a strong dose-resp.:mse association with current coughing attacks but only in Eastern Europe. An inverse relationship was recorded between domestic crowding and sensitization, the risk of scnsitization increased as the number of persons in the household decreased (OR 0.58, 95% Cl 0.43- 0.77).The study suggests that factors related to domestic crowding protect against atopic sensitization in Estonia and Poland. In Sweden, by contrast, an increased standard of living with less crowding and less infections is associated with enhanced vulnerability to air pollutants andother adjuvant factors.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Forsell, Karl, et al.
(författare)
-
Miljöhälsorapport barn i norr 2021 : Barns hälsa och miljö i norra Sverige
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport behandlar barns hälsa och miljöi Sveriges fyra nordligaste län, och baserasfrämst på nationella barnmiljöhälsoenkäter,särskilt den senaste från 2019. Dessa enkätundersökningarom tre åldersgrupper ger en bildav hur de som svarat upplevt barnens miljöochhälsoförhållanden, men har inte syftet attvetenskapligt fastställa samband mellan orsakoch verkan. Därför beskrivs enkätresultaten iljuset av bredare kunskaper, främst från forskningoch objektiva mätningar. Resultaten gerockså en viktig signal om hur läget och trendernaär i förhållandet till olika mål som berörmiljö och hälsa. De globala målen för hållbarutveckling som är grunden för Agenda 2030inrymmer i många fall de svenska miljö- ochfolkhälsomålen.Andelen barn i norra Sverige som rapporteratsha astma och/eller allergisk snuva har ökatfrån enkäten 2011 till enkäten 2019, och i denäldsta åldersgruppen (12-åringar) uppges astmavanligare i norra Sverige än i resten av landet.För besvär som upplevs bero på problem i inomhusmiljönses inga tydliga skillnader varkensedan förra enkäten eller mellan norra Sverigeoch övriga delar av landet. Trots att en ganskastor andel rapporterar att de har fuktskador ibostaden, så är det få som uppger att miljöni bostaden leder till besvär. Bland 12-åringarnaanges skolmiljön mer ofta orsaka besvär.Enligt enkäten utsätts nu endast cirka 1 % avbarnen för miljötobaksrök i bostaden, vilketkan jämföras med att drygt 6 % av de gravida inorra Sverige 2003 rökte under graviditeten .Var tionde tolvåring i norra Sverige lyssnardagligen på musik i hörlurar med hög volym.Fyra procent uppges ha tinnitus. Vidare uppgervar femte tolvåring att de blir mycket störda avljud när de är i skolan. I samma grupp har 12% svårt att somna på grund av trafikbuller.Luftkvaliteten utanför bostaden upplevs avsvarande från norra Sverige vara bättre jämförtmed övriga landet och skillnaden tycks haökat mellan 2011 och 2019. En lägre andel avtolvåringarna besväras ofta eller ibland av luktfrån bilavgaser i norra Sverige jämfört med iövriga landet, däremot förekommer hos en högreandel av barnen i norra Sverige vedeldningi bostaden. Andelen med vedeldande grannarhar dock tydligt minskat sedan 2011.Att ha sitt dricksvatten från egen brunn ärvanligast i Jämtland, övriga län ligger närmarelandet i övrigt. Samtidigt är andelen som testatsitt vatten från egen brunn lägst i Jämtland. Avde som testat uppgav dock ingen att vattnetbedömts otjänligt. Enkäten efterfrågade dockinte vad som testats, det är exempelvis oklartom testerna omfattat även arsenik och radon.Enligt enkäten uppnår knappt 40 % av barneni norra Sverige Livsmedelsverkets rekommenderadeintag av fisk (2-3 ggr/vecka). Närdet gäller fisk med risk för högt innehåll avmiljögifter så var det ovanligt med ett högreintag än Livsmedelsverkets rekommenderademaxintag.Rapporten berör utöver vad som ovannämnts ytterligare några områden av betydelse,t ex fysisk aktivitet och solskydd. Dendiskuterar också möjligheter till förbättringarav miljö-hälsosituationen i norra Sverige, ochutgör därmed ett underlag till det lokala ochregionala förändringsarbetet . Satsningar för attfå ner rökvanor i befolkningen är ett slåendeexempel på att man inom relativt kort tid kanfå effekter – och att miljöhälsoenkäter är ettbra verktyg för att följa ett förändringsarbete.Nästa enkät om barns hälsa och miljö i norraSverige beräknas genomföras 2027.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
