| 1. |
- Broberg, Hanna, 1979-
(författare)
-
Verksamhetsanpassade IT-stöd : Designteori och metod
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.
|
|
| 2. |
- Broberg, Sarah, et al.
(författare)
-
Potential för användning av lågtempererad värme för uppvärmning av växthus – industriell restvärme och värme från returen på fjärrvärme
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektet ”Innovativa energieffektiva växthus – designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning”, som pågått mellan december 2020 – juni 2022 och finansierats av Energimyndigheten, föreslås och utvärderas ett nytt koncept för växthusodling, där energi- och odlingseffektivitet samspelar. Utvärderingen av konceptet inkluderar bland annat frågeställningar om hur energieffektiv teknik för växthus kan minska energibehovet vid odling och använda sig av värmeåtervinning och lågtempererade energikällor. Som en del av projektet genomförs och presenteras här en litteraturstudie över möjliga restvärmekällor i Sverige. Studien fokuserar i huvudsak på regionala kartläggningar som identifierats i svenska regioner. Dessa har identifierats och presenteras för tolv av Sveriges regioner. Möjligheterna att nyttja returvärmen på fjärrvärmevattnet diskuteras också, samt en diskussion om klimatavtryck från användning av restvärme.
|
|
| 3. |
- Larsson, Martin, et al.
(författare)
-
Innovativa energieffektiva växthus - designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lågtempererad restvärme är i dag en underutnyttjad resurs i samhället trots stor tillgång. I den här förstudien har växthus studerats, dvs system med stort behov av värmeenergi under delar av året. Projektet studerade teoretiskt ett växthuskoncept som använder lågvärdiga (30 – 40 °C) externa och interna värmekällor för uppvärmning, samt nyttjandet av frikyla (daggpunkt ca 25–10 °C) via termiskt lager för avfuktning. Syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för hållbar och konkurrenskraftig växthusodling i Sverige genom synergier mellan olika branscher och tekniker. Som möjliggörare föreslås ett nytt koncept, som utvecklas för växthusodling, där energi- och odlingseffektivitet samspelar. Genom att utvärdera konceptet avser förstudien besvara frågeställningar om hur energieffektiv teknik dels kan minska energibehovet för växthus, dels använda sig av lågtempererade värmekällor, i kombination med värmeåtervinning, samtidigt som klimatet i växthuset styrs så odlingskapaciteten och CO2-gödsling förbättras. Resultatet visar att potentialen är mycket årstidsberoende och mycket beroende av hur stor värmekällan från växtbelysning är. Värmeåtervinning av växthusets interna värme kan minska värmeenergibehovet med ca 85% och växthuset kan använda lågtempererad värmekälla på ca 30–40 °C. Ytterligare resultat är att produktionen även kan ökas med ca 30–50% (beroende på årstid) med effektiv CO2-gödning och bättre klimat för växterna.
|
|
| 4. |
- Ridderstad, Per S, et al.
(författare)
-
Lärdomen och förgängligheten
- 2001
-
Ingår i: Kulturanatomiska studier : tillägnade Anja Edén och Sten Kindlundh. - 1102-4313. ; , s. 164-173
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This short essay on how the book is used in Dutch paintings of the 16th and 17th centuries stresses the ambiguities of its overt message and latent symbolism, more varied than mere erudition or inevitable mortality.
|
|
