| 1. |
- Andersson, Lennart, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2005/2006
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den allmänna befolkningens exponering för bensen, butadien, formaldehyd,kvävedioxid samt partiklar PM 2,5 i Lindesberg har studerats från oktober 2005till och med januari 2006. Totalt ingick 40 personer och 60 personburna mätningar(exponeringsmätningar) av olika cancerframkallande ämnen genomfördes isjudygnsperioder. Ökat intresse för de partikulära luftföroreningarnas betydelsevid bland annat hjärt-kärlsjuklighet innebar att mätningar av partiklar PM 2,5genomfördes stationärt i hemmen under 2 dygn. Parallellt med exponeringsmätningarnagenomfördes även bakgrundsmätningar av samtliga ämnen vidbyggnaden där Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning är inhysta (Kungsgatan)och vid trafikerad gata på Räddningstjänstens tak (Kristinavägen) av samtligaämnen med mätperiod totalt uppgående till fem veckor. Liknande studier i störretätorter har tidigare genomförts i Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö.Resultaten från undersökningarna i Lindesberg kan sammanfattas i följande tabell:Lufthalter för olika ämnen i Lindesbergs kommun hösten 2005Ämne Personburna mätningar Bakgrundsmätningarμg/m³Kristinavägenμg/m³Kungsgatanμg/m³Bensen1,6 0,4 0,4Butadien0,5 0,04 0,05Formaldehyd27 3 2Kvävedioxid6 10 7Partiklar PM 2,59,3 9 9,7Vi har inte kunnat konstatera någon säkerställd påverkan på lufthalter av enskildamiljöfaktorer eller levnadsmönster. För enskilda individer sågs god korrelationmellan lufthalter vid olika mätomgångar. Skillnader i exponering kunde intekonstateras då rökvanor eller boendeform jämfördes, för pendlare sågs dockskillnader i bensen-, butadien- och kvävedioxidexponering.Korrelationen mellan exponeringsmätningar och bakgrundsmätningar var låg församtliga ämnen utom för bensen, motsvarande samvariation mellan olika ämnen ienskilt prov erhölls endast för bensen och butadien.De uppmätta lufthalterna av olika ämnen i Lindesbergs kommun är väl i nivå medde olika nationella och internationella rikt- och gränsvärden som finns antagna.
|
|
| 2. |
- Andersson, Lennart, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2010/2011
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Naturvårdsverkets programområdeHälsorelaterad miljöövervakning(HÄMI), delprogramLuftförorening – exponeringsstudier ingår personburenmätning av vissa cancerframkallande och luftvägsirriterande ämnen i tätortsluft.De övriga orter som ingår i projektet är Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö.Lindesberg får här representera enmindre inlands kommun.Mätningarna genomförs för att försöka skatta allmänbefolkningens exponering förhälsoskadliga ämnen och samtliga orter har nu genomfört två mätomgångar frånstarten år 2000. De ämnen som ska mätas är bensen, butadien, formaldehyd,kvävedioxid, pratiklar PM 2,5 och benso(a)pyren.Lindesberg genomför inga egna mätningar av bakgrundshalter och vi har därföräven vid denna mätomgång valt ut samma två platser som vid föregående mätning.Räddningstjänstens tak (Kristinavägen) som representerar en trafikerad centralgata och Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (Kungsgatan). De uppmättalufthalterna är på samma låga nivåer som vid mätningen år 2005.Bakgrundhalterna i Lindesberg är i jämförelse med övriga orter lägre, vilket kännstroligt då det rör sig om en mindre tätort.För de personburna mätningarna är nivåerna lika med eller i vissa fall något högrejämfört med de övriga orterna. Det uppmättes några höga bensen- ochbutadienhalter med det beror på en yrkesmässig exponering.
|
|
| 3. |
- Warg, Lars-Erik, et al.
(författare)
-
”KYRKAN ÄR NOG EN LITE SPECIELL ARBETSPLATS” Arbetsmiljö, ohälsa, sjukskrivning i fyra kristna samfund : Slutrapport till AFA Försäkring angående projektet ”Religiösa samfund i DUSTLänen:Sjukfrånvaro, arbetsmiljö och ohälsa”, mars 2013. Dnr 100020
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar material från empiriska undersökningar med fokus påarbetsmiljön inom fyra kristna samfund, Svenska kyrkan, Svenska missionskyrkan,Svenska baptistsamfundet och Pingströrelsen. Samfunden låg i Sörmlands län,Västmanlands län, Värmlands län samt Örebro län (DUST‐länen). I FAS I jämfördes desamfundsanställda i DUST‐länen med en grupp ur den arbetande befolkningen i sammalän med avseende på långtidssjukskrivningar. De samfundsanställda uppvisade intehögre eller annorlunda siffror rörande långtidssjukskrivningar, än den arbetandebefolkningen under perioden 2001 – 2009. I FAS II distribuerades en arbetsmiljöenkättill samtliga samfundsanställda inom DUST‐länen, totalt 3 436 anställda (svarsfrekvens61 %). De samfundsanställda uppvisade i jämförelser med en referensgrupp (2 010personer i de nordiska länderna), överlag inte någon annorlunda eller speciellt dåligarbetsmiljö. När vi analyserade de samfundsanställda inbördes om deras värderingarskilde sig från församlingens erhöll vi dock skillnader. Stora värderingsskillnadersignalerade en sämre upplevd arbetsmiljö och även fler långtidssjukskrivningar. Fördem som angav värderingsskillnader noteras överrisker (oddskvoter) för flera avfrågorna i intervallet 4,12 – 5,19 vilket inom arbetsmiljöforskningen anses som myckethöga överrisker. I FAS III intervjuades samfundsanställda samt personer med kunskapom samfundsarbete. Bilden som tecknades var att ledarfunktionen var viktig för enfungerande bra arbetsmiljö. Intervjupersonerna önskade en snabb handläggning avarbetsmiljöproblem, man var dock inte alltid övertygad om att samfunden hadekunskap/verktyg att identifiera problem eller att åtgärda dessa. I rapportenrekommenderas att samfunden följer Arbetsmiljölagen och det systematiskaarbetsmiljöarbete som finns för att hjälpa arbetsplatser att själva övervaka, identifieraoch åtgärda arbetsmiljöproblem. Mer forskning om betydelsen av värderingsskillnaderoch arbetsmiljö efterlyses.
|
|
| 4. |
|
|
