SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Dahl Christoffer) "

Sökning: WFRF:(Dahl Christoffer)

  • Resultat 1-10 av 74
  • [1]234567...8Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  • Smedberg Bondesson, Anna, et al. (författare)
  • ”Vi snakker bare litt om porno” : Multimodal och platsorienterad analys av rumsligt gestaltade affekter i Sesam Sesam av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus
  • 2023
  • Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor. - : Stockholm University Press.
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Kännetecknade för Gro Dahles bilderböcker är att de inte värjer sig för att gestalta komplexa och kontroversiella teman. Agnes-Margrethe Bjorvand menar i sin analys av boken Sinna mann (2003) att Dahle bidragit till att förnya bilderboksgenren:”[w]hat is new, however, is that such a concrete presentation of physical abuse and violence inside the home finds its way into picturebooks intended to be read to and by relatively small children” (2010, s. 217). Därutöver finns det inte sällan i bilderböckerna en problematiserande ansats som erbjuder flera tolkningsvägar. Ett exempel är Snill (2002) av Dahle (text) och Svein Nyhus (bild) där problemställningen kretsar kring flickan Lussis frigörelse från att inledningsvis vara en snäll, tyst och osynlig tyst flicka till att bli en individ med egen vilja. Eva Maagerø och Guri Lorentzen Østbye (2017) resonerar kring hur Snill i första hand gestaltar Lussis frigörelse men att den avslutande bilden också signalerar andra barns, till exempel pojkars, behov av frigörelse, vilket även är en slutsats som Alfredsson (2021) drar. I föreliggande studie är det Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle (text) och Kaia Dahle Nyhus (bild) som är i fokus. Berättelsen handlar kortfattat om hur pojken Al blir påkommen av sin mor när han tittar på pornografi på nätet, moderns reaktion och samtalet mellan Al och hans storebror Kas om vad porr egentligen är. Precis som i Snill och Sinna mann gestaltas ett brett känsloregister ur barnets perspektiv. Ämnet är känslomässigt komplicerat och berättelsen visar hur olika typer av affekter i Silvan S. Tomkins definition som exempelvis nyfikenhet, avsmak och skam, kan ta sig uttryck. I denna artikel är syftet att visa hur Dahles text och Kaia Dahle Nyhus illustrationer samspelar och skapar ett expressivt formspråk genom att framhäva, tona ned eller problematisera olika affekter (Nathanson 1992; Tomkins 1995). Vidare kommer vi att diskutera vilka litteraturdidaktiska möjligheter vår analys rymmer. Detta resonemang är samtidigt en vidareutveckling av ett redan påbörjat projekt med syftet att undersöka möjligheterna med att fläta samman litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga analysmetoder i undervisningen vid svensklärarutbildningen (Dahl & Smedberg Bondesson 2021). Den visuella analysen rymmer tre delar: ideationell, textuell och interpersonell betydelse. Ideationell betydelse avser här det Kress & van Leeuwen benämner narrativa processer och de frågor vi ställer är: Vad händer i bilden och hur gestaltas det? Textuell analys innebär en kartläggning av hur de avbildade är relaterade till varandra i fråga om avstånd och storlek och de betydelser som samspelen mellan de avbildade ger uttryck för. Vi tar fasta på aspekterna avgränsning och sambandsskapande, samt avstånd, visuellt rim och kontrast (Kress & van Leeuwen, s. 201ff). Den interpersonella analysen handlar om de sociala relationer människor etablerar visuellt. Här fokuserar vi på hur bruk av färg realiserar interpersonell betydelse som glädje, sorg, ilska eller rädsla med hjälp av aspekterna färgmättnad, modulation och differentiering (Kress & van Leeuwen, s. 232ff). Vidare kommer vi i analysen och tolkningen med mer litteraturvetenskapliga anspråk att använda tre topi-begrepp, nämligen Bakhtins kronotopi, främst tröskelkronotopin, Foucaults heterotopi, samt lingvistikens diatopi-begrepp, omformulerat och omdefinierat för att tjäna litteraturvetenskapliga syften. Atle Krogstads artikel ”The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences” (2016) konstaterar att familjehuset är den primära scenen för händelserna i Dahles och Nyhus bilderboksuniversum. Vi instämmer med Krogstad i detta liksom i påståendet att Dahles och Nyhus bilderboksberättelser kan betraktas som just tröskelstudier som utforskar, förtydligar och tänjer ut det tillfälle och den tidpunkt då barnet förändras och blir synligt i den vuxna världen. Bakhtins tröskelkronotopi gestaltar existentiellt avgörande förändringar, medan Foucaults heterotopi erbjuder en motplats som ställer övriga världen på ända (Bachtin 1991, s. 157; Foucault 2008, s. 252 f.). Smedberg Bondessons diatopi häver klaustrofobin och innebär en öppning mellan den inre och den yttre världen, en genomsläpplighet och vidgning mot universums oändlighet, i fantasin såväl som i verkligheten (Smedberg Bondesson 2014, s. 50; 2017, s. 208; 217 f; 2018, s. 75). Analysen visar hur visuella val som rör narrativa processer, samband och avstånd samt interpersonella aspekter av färg såsom färgmättnad, differentiering och kontrast förstärker och förtydligar såväl materiella (yttre) som mentala (inre) dimensioner av den skrivna berättelsen. Starka affekter som avsmak, nyfikenhet och skam men också den nödvändiga tryggheten, känslan av att dela världen med någon, det ömsesidiga förtroendet som förutsättning för att klara av att reglera affekterna, kan urskiljas i berättelsens dramaturgi. En slutsats är att Kress & van Leeuwens modell möjliggör en detaljerad multimodal analys av olika affekter i en bilderbok som Sesam Sesam – och vidare ger detta en fingervisning om att man med fördel torde kunna kombinera en litteraturvetenskaplig/litteraturdidaktisk analys med en språkvetenskaplig/sociosemiotisk. Denna kombination är intressant ur många perspektiv, inte minst ett didaktiskt och svenskämnesperspektiv med tanke på hur språk- och litteraturdelen många gånger behandlas som skilda entiteter i klassrummet. Vidare står det i läroplanen att elever ska arbeta med ”texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.” Här kan man tillägga bilderböcker. Den nordiska bilderboken utmärker sig nämligen på så vis att den inte uteslutande riktar sig till småbarn. Författare som till exempel Gro Dahle eller danskarna Oskar K och Dorte Karrebæk har visat hur gränsen mellan barn- och ungdomslitteratur samt vuxenlitteratur kan tänjas och problematiseras. Referenser Alfredsson, J. (2021). Den poetiska zonen. Poesins performativa potential i bilderböcker for barn. Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur årgång 142. Bachtin, M. (1991). Det dialogiska ordet. Översättning Johan Öberg. Gråbo: Anthropos. Bjorvand, A-M. (2010). Do Sons Inherit the Sins of Their Fathers? An Analysis of the Picturebook Angry Man. In T. Colomer, B. Kümmerling-Meibauer & C. Silva-Diaz (eds.), New Directions in Picturebook Research. New York & London: Routledge. Dahle, G & Dahle Nyhus, K. (2017). Sesam Sesam. Oslo: Cappelen Damm. Dahl, C. & Smedberg Bondesson, A. (2021). Skönlitteraturens språk – Det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare nr 2. Foucault. M. (2008). Diskursernas kamp. Översättning Jonas (J) Magnusson. Thomas Götselius & Ulf Olsson (eds). Stockholm/Stehag: Symposion. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images. The Grammar of Visual Design. New York & London: Routledge. Krogstad, A. (2016). The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences. Barnelitterært Forskningstidsskrift. Nordic Journal of ChildLits Aesthetics, 7:1, 26040, DOI: 10.3402/blft.v7.26040. Maagerø, E. & Lorentzen Østbye, G. (2017). What a Girl! Fighting Gentleness in the Picture Book World. An Analysis of the Norwegian Picture Book What a Girl! by Gro Dahle and Svein Nyhus. Children’s Literature in Education nr 48. Nathanson, D. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex and the birth of the self. New York & London: Norton. Smedberg Bondesson, A. (2014). Ditt språk i min mun. Grannspråkets glädje och gagn. Göteborg & Stockholm: Makadam. Smedberg Bondesson, A. (2017). Through the land of lagom in literature. Passing small towns in middle Sweden. Steven P. Sondrup & Mark B. Sandberg (eds.), Nordic Literature. A Comparative History. Volume I: Thomas A. Dubois & Dan Ringgaard (eds), Spatial Nodes. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins. Smedberg Bondesson, A. (2018). Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien. Göteborg & Stockholm: Makadam. Tomkins, S. S. (1995). Exploring affect. The selected writings of Silvan. S. Tomkins. Virginia E. Demos (eds). Cambridge: Cambridge University Press.
  •  
4.
  • Ahlin, Lena, et al. (författare)
  • Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
  • 2023
  • Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor: Konferensvolym 2021. - : Stockholm University Press.
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • I kapitlet ”Narrativ teknik och känsla i Hemingways ’Hills Like White Elephants’” utgår vi från frågan om det huruvida samtidigt vara känslomässigt berörd av en text och förhålla sig kritiskt till den. I en undersökning av förhållandet mellan estetisk form och känslor argumenterar vi för att kritisk närläsning kan vara ett helt nödvändigt första steg för att uppfatta karaktärers känslor och för att som läsare själv känna känslomässigt engagemang för en text. Analysen fokuserar på de känslor “Hills Like White Elephants” förmedlar genom sin minimalistiska form. Kapitlet diskuterar den effekt formen kan ha på läsaren men snarare än att försöka slå fast vilka känslor som kan eller bör genereras menar vi att pedagogens uppgift främst är att sträva efter att ge studenterna en beredskap för att ta till sig konstverket, det vill säga, arbeta med det som Felski kallar attunement. Vi föreslår tre huvudområden att arbeta med i klassrummet för att uppnå en djupare textförståelse som i sin tur kan leda till attunement. Det första är kulturell och litterär kontext: vad behöver läsaren veta om modernismen för att förstå ”Hills Like White Elephants”? Det andra är analys av miljö, vilket inbegriper bland annat betydelsen av plats men också språkliga konstruktioner och symbolism. Slutligen diskuteras förhållandet mellan karaktärernas känslor och läsarens samt frågan om huruvida det är rimligt att ha som mål att dessa båda parter ska dela känslotillstånd.
  •  
5.
  • Asplund, Maria. E., 1970, et al. (författare)
  • Methane Emissions From Nordic Seagrass Meadow Sediments
  • 2022
  • Ingår i: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-7745. ; 8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Shallow coastal soft bottoms are important carbon sinks. Submerged vegetation has been shown to sequester carbon, increase sedimentary organic carbon (C-org) and thus suppress greenhouse gas (GHG) emissions. The ongoing regression of seagrass cover in many areas of the world can therefore lead to accelerated emission of GHGs. In Nordic waters, seagrass meadows have a high capacity for carbon storage, with some areas being recognized as blue carbon hotspots. To what extent these carbon stocks lead to emission of methane (CH4) is not yet known. We investigated benthic CH4 emission (i.e., net release from the sediment) in relation to seagrass (i.e. Zostera marina) cover and sedimentary C-org content (%) during the warm summer period (when emissions are likely to be highest). Methane exchange was measured in situ with benthic chambers at nine sites distributed in three regions along a salinity gradient from similar to 6 in the Baltic Sea (Finland) to similar to 20 in Kattegat (Denmark) and similar to 26 in Skagerrak (Sweden). The net release of CH4 from seagrass sediments and adjacent unvegetated areas was generally low compared to other coastal habitats in the region (such as mussel banks and wetlands) and to other seagrass areas worldwide. The lowest net release was found in Finland. We found a positive relationship between CH4 net release and sedimentary C-org content in both seagrass meadows and unvegetated areas, whereas no clear relationship between seagrass cover and CH4 net release was observed. Overall, the data suggest that Nordic Zostera marina meadows release average levels of CH4 ranging from 0.3 to 3.0 mu g CH4 m(-2) h(-1), which is at least 12-78 times lower (CO2 equivalents) than their carbon accumulation rates previously estimated from seagrass meadows in the region, thereby not hampering their role as carbon sinks. Thus, the relatively weak CH4 emissions from Nordic Z. marina meadows will not outweigh their importance as carbon sinks under present environmental conditions.
  •  
6.
  • Badawy, Mona, et al. (författare)
  • Hospital volume and the risk of revision in Oxford unicompartmental knee arthroplasty in the Nordic countries -an observational study of 14,496 cases
  • 2017
  • Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2474. ; 18:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: High procedure volume and dedication to unicompartmental knee arthroplasty (UKA) has been suggested to improve revision rates. This study aimed to quantify the annual hospital volume effect on revision risk in Oxfordu? nicompartmental knee arthroplasty in the Nordic countries. Methods: 14,496 cases of cemented medial Oxford III UKA were identified in 126 hospitals in the four countries included in the Nordic Arthroplasty Register Association (NARA) database from 2000 to 2012. Hospitals were divided by quartiles into 4 annual procedure volume groups (≤11, 12-23, 24-43 and ≥44). The outcome was revision risk after 2 and 10 years calculated using Kaplan Meier method. Multivariate Cox regression analysis was used to assess the Hazard Ratio (HR) of any revision due to specific reasons with 95% confidence intervals (CI). Results: The implant survival was 80% at 10 years in the volume group ≤11 procedures per year compared to 83% in other volume groups. The HR adjusted for age category, sex, year of surgery and nation was 0.87 (95% CI: 0.76-0.99, p = 0.036) for the group 12-23 procedures per year, 0.78 (95% CI: 0.68-0.91, p = 0.002) for the group 24-43 procedures per year and 0.82 (95% CI: 0.70-0.94, p = 0.006) for the group ≥44 procedures per year compared to the low volume group. Log-rank test was p = 0.003. The risk of revision for unexplained pain was 40-50% higher in the low compared with other volume groups. Conclusion: Low volume hospitals performing ≤11 Oxford III UKAs per year were associated with an increased risk of revision compared to higher volume hospitals, and unexplained pain as revision cause was more common in low volume hospitals.
  •  
7.
  •  
8.
  • Bosseldal, Ingrid, et al. (författare)
  • Tankefiguren barndom på tröskeln till framtiden
  • 2021
  • Ingår i: Diskursanalys : med utbildningsvetenskapliga perspektiv - med utbildningsvetenskapliga perspektiv. - 9789144135526 ; , s. 83-101
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 74
  • [1]234567...8Nästa
Typ av publikation
konferensbidrag (24)
tidskriftsartikel (16)
bokkapitel (14)
bok (12)
doktorsavhandling (3)
samlingsverk (redaktörskap) (2)
visa fler...
annan publikation (2)
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (43)
refereegranskat (20)
populärvet., debatt m.m. (11)
Författare/redaktör
Dahl, Christoffer ed ... (5)
Boman, Christoffer (5)
Dahl, Jonas (3)
Dahl, Andreas (2)
Swietlicki, Erik (2)
Ahlin, Lena (2)
visa fler...
Freij, Maria (2)
Ahlin, Lena editor (2)
Asklund, Jonas edito ... (2)
Freij, Maria editor (2)
Magnusson, Petra edi ... (2)
Smedberg Bondesson, ... (2)
Gullström, Martin (2)
Dahl, Martin (2)
Deyanova, Diana (2)
Boström, Christoffer (2)
Holmer, Marianne (2)
Hartmann, Hans (2)
Casar Borota, Oliver ... (1)
Rissler, Jenny (1)
Bohgard, Mats (1)
Pagels, Joakim (1)
Ahlsten, Gunnar (1)
Strand, Michael (1)
Boström, Dan (1)
Libard, Sylwia (1)
Bonaglia, Stefano, 1 ... (1)
Sanati, Mehri (1)
Rossi, Francesca (1)
Björk, Mats (1)
Santos, Rui (1)
Robertsson, Otto (1)
Wierzbicka, Aneta (1)
Eklöf, Johan S. (1)
Asplund, Maria. E., ... (1)
Nordenstam, Anna, 19 ... (1)
Moksnes, Per-Olav, 1 ... (1)
Strömberg, Bo (1)
Asklund, Jonas (1)
Gagnon, Karine (1)
Björk, Mats, 1960- (1)
Badawy, Mona (1)
Fenstad, Anne M (1)
Bartz-Johannessen, C ... (1)
Indrekvam, Kari (1)
Havelin, Leif I. (1)
W-Dahl, Annette (1)
Eskelinen, Antti (1)
Mäkelä, Keijo (1)
Pedersen, Alma B. (1)
visa färre...
Lärosäte
Högskolan Kristianstad (61)
Lunds universitet (6)
Göteborgs universitet (4)
Umeå universitet (3)
Uppsala universitet (2)
Luleå tekniska universitet (2)
visa fler...
Stockholms universitet (2)
Malmö universitet (2)
Södertörns högskola (1)
Linnéuniversitetet (1)
RISE (1)
visa färre...
Språk
Svenska (47)
Engelska (27)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (26)
Humaniora (16)
Teknik (5)
Naturvetenskap (4)
Medicin och hälsovetenskap (3)
Lantbruksvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy