| 1. |
- Abe, K., et al.
(författare)
-
J-PARC Neutrino Beamline Upgrade Technical Design Report
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- In this document, technical details of the upgrade plan of the J-PARC neutrino beamline for the extension of the T2K experiment are described. T2K has proposed to accumulate data corresponding to 2×1022 protons-on-target in the next decade, aiming at an initial observation of CP violation with 3σ or higher significance in the case of maximal CP violation. Methods to increase the neutrino beam intensity, which are necessary to achieve the proposed data increase, are described.
|
|
| 2. |
- Ammenberg, Jonas, et al.
(författare)
-
Biogas Research Center, BRC : Slutrapport för etapp 1
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biogas Research Center (BRC) är ett kompetenscentrum för biogasforskning som finansieras av Energimyndigheten, LiU och ett flertal externa organisationer med en tredjedel vardera. BRC har en mycket bred tvärvetenskaplig inriktning och sammanför biogasrelaterad kompetens från flera olika områden för att skapa interaktion på flera olika plan:mellan näringsliv, akademi och samhälle,mellan olika perspektiv, samtmellan olika discipliner och kompetensområden.BRC:s vision är:Resurseffektiva biogaslösningar finns genomförda i många nya tillämpningar och bidrar till en mer hållbar energiförsörjning, förbättrat miljötillstånd och goda affärer.BRC:s särskilda roll för att uppnå denna vision är att bidra med kunskapsförsörjning och process-/teknikutveckling för att facilitera utveckling, innovation och implementering av biogaslösningar. Resurseffektivitet är ett nyckelord, vilket handlar om att förbättra befintliga processer och system samt utveckla biogaslösningar i nya sektorer och möjliggöra användning av nya substrat.For BRC:s etapp 1, den första tvåårsperioden mellan 2012-2014, var forskningsprojekten organiserade enligt tabellen nedan. Den visar viktiga utmaningar för biogasproducenter och andra intressenter, samt hur dessa ”angreps” med åtta forskningsprojekt. Fem av projekten var av explorativ karaktär i bemärkelsen att de var bredare och mer framtidsorienterade - exempelvis utvärderade flera möjliga tekniska utvecklingsmöjligheter (EP1-5). Tre projekt hade ett tydligare fokus på teknik- och processutveckling (DP6-8).I den här slutrapporten ges en kortfattad bakgrundsbeskrivning och det finns en introduktion till vad den här typen av kompetenscentrum innebär generellt. Därefter finns mer detaljerad information om BRC, exempelvis gäller det centrumets etablering, relevans, vision, hörnstenar och utveckling. De deltagande organisationerna presenteras, både forskargrupperna vid Linköpings universitet och partners och medlemmar. Vidare finns en mer utförlig introduktion till och beskrivning av utmaningarna i tabellen och kortfattat information om forskningsprojekten, följt av ett kapitel som berör måluppfyllelse och den externa utvärdering som gjorts av BRC:s verksamhet. Detaljerad, listad information finns till stor del i bilagorna.Kortfattat kan det konstateras att måluppfyllelsen överlag är god. Det är speciellt positivt att så många vetenskapliga artiklar publicerats (eller är på gång att publiceras) kopplat till forskningsprojekten och även i det vidare centrumperspektivet. Helt klart förekommer en omfattande verksamhet inom och kopplat till BRC. I etapp 2 är det viktigt att öka andelen mycket nöjda partner och medlemmar, där nu hälften är nöjda och hälften mycket nöjda. Det handlar framför allt om stärkt kommunikation, interaktion och projektledning. Under 2015 förväntas åtminstone två doktorsexamina, där avhandlingarna har stor koppling till forskningen inom etapp 1.I början på år 2014 skedde en extern utvärdering av verksamheten vid BRC med huvudsyftet att bedöma hur väl centrumet lyckats med etableringen samt att granska om det fanns förutsättningar för framtida framgångsrik verksamhet. Generellt var utfallet mycket positivt och utvärderarna konstaterade att BRC på kort tid lyckats etablera en verksamhet som fungerar väl och engagerar det stora flertalet deltagande aktörer, inom relevanta områden och där de flesta involverade ser BRC som en befogad och väl fungerande satsning, som de har för avsikt att även fortsättningsvis stödja. Utvärderingen bidrog också med flera relevant tips och till att belysa utmaningar.Utöver denna slutrapport finns separata publikationer från forskningsprojekten.Arbetet som presenteras i rapporten har finansierats av Energimyndigheten och de medverkande organisationerna.
|
|
| 3. |
- Appelgren, Jessica, et al.
(författare)
-
Autonoma vapensystem – dagens debatt och en väg framåt : tekniska, legala och etiska aspekter
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Framstegen inom AI väcker frågor kring den militära tilllämpningen av tekniken och tillåten grad av automatisering av vapensystem. Debatten om AI i militära tillämpningar förs både av civilsamhällets organisationer och av stater. Debatten började med det mycket specifika ifrågasättandet av fullt autonoma vapensystem, ofta kallade Lethal Autonomous Weapon Systems (LAWS), men debatten och ifrågasättandet har vidgats till att omfatta införandet av AI i militära tillämpningar. Diskussionen är mångfacetterad och präglas av flera olika perspektiv på ställningstaganden och argumentation. Autonoma system har många användningsområden i militära tillämpningar och det är viktigt att förstå hur integrationen av högautomatiserade system ska kunna göras medavseende på de rättsliga ramverk som försvaret lyder under.Även om debatten till viss del har sitt ursprung i det senaste decenniets drönarkrigföring är de flesta parter överens omatt dagens debatt snarare handlar om framtida teknik. De tekniska, militära och juridiska aspekterna är centrala i diskussionen men även etiska, psykologiska och säkerhetspolitiska aspekter tar plats i debatten.
|
|
| 4. |
- Becket, Ralph, et al.
(författare)
-
Spoken Language Translator: Phase Two Report
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Spoken Language Translator (SLT) is a project whose long-term goal is the construction of practically useful systems capable of translating human speech from one language into another. The current SLT prototype, described in detail in this report, is capable of speech-to-speech translation between English and Swedish in either direction within the domain of airline flight inquiries, using a vocabulary of about 1500 words. Translation from English and Swedish into French is also possible, with slightly poorer performance.A good English-language speech recognizer existed before the start of the project, and has since been improved in several ways. During the project, we have constructed a Swedish-language recognizer, arguably the best system of its kind so far built. This has involved among other things collection of a large amount of Swedish training data. The recognizer is essentially domain-independent, but has been tuned to give high performance in the air travel inquiry domain.The main version of the Swedish recognizer is trained on the Stockholm dialect of Swedish, and achieves near-real-time performance with a word error rate of about 7%. Techniques developed partly under this project make it possible to port the recognizer to other Swedish dialects using only modest quantities of training data.On the language-processing side, we had at the start of the project a substantial domain-independent language-processing system for English, a preliminary Swedish version, and a sketchy set of rules to permit English to Swedish translation. We now have good versions of the language-processing system for English, Swedish and French, and fair to good support for translation in five of the six possible language- pairs. Translation is carried out using a novel robust architecture developed under the project. In essence, this translates as much of the input utterance as possible using a sophisticated grammar-based method, and then employs a much simpler set of word- to-word translation rules to fill in the gaps.The language-processing modules are all generic in nature, are based on large, linguistically motivated grammars, and can fairly easily be tuned to give good performance in new domains. Much of the work involved in the domain adaptation process can be carried out by non-experts using tools developed under the project.Formal comparisons are problematic, in view of the different domains and languages used and the lack of accepted evaluation criteria. None the less, the evidence at our disposal suggests that the current SLT prototype is no worse than the German Verbmobil demonstrator, in spite of a difference in project budget of more than an order of magnitude.
|
|
| 5. |
- Berntsson, Lars-Olof, et al.
(författare)
-
EAST-ADL 2.0 Specification
- 2008
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This specification of the EAST ADL 2.0 is based on the EAST-ADL developed in the EAST EEA projectand has been further refined and harmonized with on-going modelling appraches in the automotiveindustry. It presents the modeling infrastructure, i.e. how the modeling elements should be represented inthe language and the UML representation. For each package a usage example is provided.The EAST-ADL 2.0 is harmonized with AUTOSAR.The metamodel and UML profile of EAST ADL 2.0 is defined in two steps: A domain (automotive)metamodel is defined, capturing only the domain specific needs of the language, without adding the UML2details. The basic concepts of UML are used for this purpose, such as classes, compositions andassociations. Based on the domain metamodel, a UML2 profile for the domain metamodel is defined,specifying stereotypes with properties and constraints.Comments on the content of this document are welcomed, and should be directed to .Please download the latest available specification and the XMI file ready for use in UML2 tools from the website.
|
|
| 6. |
- Broström, Anders, et al.
(författare)
-
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2022
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från förordet: Årets rapport kartlägger det svenska entreprenörskapets utveckling under en turbulent tid präglad av pandemi, restriktioner och nedstängningar av hela samhällen vilket du kan läsa om i kapitel två. Trots pandemin ökar svenskt entreprenörskap under 2021 till nio procent (TEA) vilket är den högsta siffran som redovisats i GEM-projektet för Sveriges del sedan 2010. En minst sagt glädjande siffra.Det är emellertid inte en anledning att luta sig tillbaka. Världen står inför stora utmaningar i form av komponentbrist, störningar i leveranskedjor samt en oroande geopolitisk situation, inte minst i och med Rysslands invasion av Ukraina. Därtill kan tilläggas att Sverige dras med olösta och kända problem som till exempel en dysfunktionell arbetsmarknad präglad av kompetensbrist kombinerat med hög arbetslöshet och låg självförsörjningsgrad bland stora delar av befolkningen.I årets rapport görs även nedslag i entreprenörernas relation till miljömässig- och social hållbarhet. Svenska entreprenörer uppvisar på intet sätt det största engagemanget för bland annat miljömässig hållbarhet globalt sett. Men det finns anledning att tro att det åtminstone delvis kan bero på att företagare i Sverige ställer högre krav inom sin verksamhet, speciellt jämfört med företagare i utvecklingsländer.
|
|
| 7. |
- Eklund, Martin, et al.
(författare)
-
SimSel - a new simulation feature selection method I
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In pharmaceutical research there are datasets describing the interactions between proteins and molecules. The datasets include a huge number of independent variables (features) and the response variable is typically the binding strength. Thus, one of the most challenging problems is to find the features that have a real influence on the binding strength.Here we present a feature selection method. The principle of the algorithm is to disturb each single feature by adding pseudo errors and to study the influence on the quality of the model fit.The main idea is that the change of unimportant features has no effect on the binding strength.
|
|
| 8. |
- Eklund, Veronica, et al.
(författare)
-
Domestic vs. international navigation : Definitions in relation to national greenhouse gas emission inventories
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the 2006 IPCC Guidelines (GL), domestic navigation is defined as a voyage between two ports in the same country, and international navigation is defined as a voyage between a domestic port and the first port abroad.At the same time, the GL also states that the amount of fuel sold should prevail over strict application of national borders when fuel consumed by navigation is estimated. Countries have interpreted this differently with the risk that bunker fuel is accounted for twice or left out altogether.The study shows that, with few exceptions, the countries included in this study use sales statistics to estimate the emissions from navigation. Taxation codes are often used as a way to split sales data into a domestic and an international fraction. In some cases, surveys are used for some bottom-up calculation, e.g. the estimation of the fuel consumption by ferries in Denmark, or to verify the results.The fuel consumption in port (i. e. by auxiliary machinery) should be included in navigation but is not mandatory due to the relatively small contribution to total emissions. The GL have instructions of how this should be done.The Shipair model is used to estimate the fuel consumption by Swedish domestic navigation. It will be improved in the coming year to include the fuel consumption by LNG ships, which is missing in the model at present. The ability to estimate fuel consumption by international navigation will also be added in the model, but this feature will most likely only be used to verify delivery data statistics.
|
|
| 9. |
- Eklund, Veronica, et al.
(författare)
-
Fiskenäringen : Uppdatering av bränsleförbrukning samt emissionsfaktorer
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fiskeflottans bränsleförbrukning undersöks endast intermittent av Energimyndigheten och senast för 2017. För åren mellan undersökningarna har Energimyndigheten använt antal arbetade timmar i fiskesektorn (inklusive arbetade timmar i land) för att skriva fram bränsleförbrukningen, medan SMED har använt fiskeflottans installerade effekt som framskrivningsmetod för att beräkna utsläpp från fiskeflottan till inventeringen. Dessa två metoder, som ger olika resultat, har i denna studie jämförts med varandra samt andra alternativ till att skriva fram bränsleförbrukningen. Branschorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF) anser att antal dagar till sjöss troligen är den mest pålitliga framskrivningsmetoden och den korrelerar även väl med SMED:s framskrivningsmetod.Under projektets gång framkom det att HaV årligen samlar in uppgifter om fiskeflottans bränsleförbrukning. Det bästa skulle vara om SMED kunde använda dessa data direkt och på så sätt undvika framskrivning helt. Dessa data anses dock inte vara av användbar kvalitet i dagsläget, men förhoppningsvis kommer detta vara fallet till submission 2023. SMED och Naturvårdsverket bör istället komma överens om vilken framskrivning som bör användas i årets submission.Vid projektets början antogs att det huvudsakliga bränslet för fiskeflottan var en skattebefriad MK1-diesel. Under samtal med leverantörer av bränslen till fiskeflottan framkom att fiskefartyg framförallt använder Eldningsolja 1 (EO1), som även benämns gasolja eller Marine Gas Oil (MGO). Detta är samma bränsle som används för uppvärmning av villor, men när det används för framdrivning av fartyg kallas det för diesel och när det används för uppvärmning av villor kallas det för E10/E32. I samtalen med bränsleleverantörerna kom det även fram att bränslet som levereras till fiskefartyg aldrig innehåller en inblandning av biobränsle. SMED rekommenderar därför att fiskets bränsle ändras från diesel till EO1 i inventeringen och att man inte tar med en inblandning av biobränsle för fiskesektorn.Inom ramen för detta projekt har även emissionsfaktorerna för NOX, CO2 och SO2 uppdaterats, vilka var de enda som var möjliga att uppdatera med det dataunderlag som fanns tillgängligt. I framtiden bör man samköra uppdatering av de emissionsfaktorer som används av SMED inom mobila sektorn när samma bränslen används och motivera varför de skiljer sig åt i de fall där så är fallet. När man uppdaterar emissionsfaktorer för EO1/MGO bör SO2, CO2 och metaller för bränsle inom fiskeflottan och sjöfarten (inrikes EO1/MGO) uppdateras samtidigt, eftersom dessa sektorer använder samma typ av bränsle. För metaller har ett arbete påbörjats med att identifiera brister i de emissionsfaktorer som används idag.
|
|
| 10. |
|
|
