| 1. |
- Ellegren, Hans
(författare)
-
Kungl. Vetenskaps-Societeten i 1800-talets Uppsala
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala, grundad 1710, går in i 1800-talet som ägare av en landets största naturaliesamlingar, en av dåtidens viktigaste infrastrukturer. En adjunkt anställs för samlingarnas vårdande och det är ett styvt jobb att ordna materialet på ett systematiskt sätt. Den egensinnige Göran Wahlenberg sköter uppgiften en period liksom storsamlaren Gabriel Marklin.Societeten driver ett eget forskningsprojekt som går ut på att mäta temperaturen nere i jorden. Det är den nya värmeläran som empiriskt testas. Den experimentella fysiken blir överlag allt starkare i Uppsala och det märks på flera sätt inom Societeten. Anders Jonas Ångström och Robert Thalén tar över som sekreterare efter Elias Fries, och det symboliserar att botanikens starka ställning i sällskapet och i lärdomsstaden är över. Under 1800-talet förbättras ekonomin och man kan dela ut stipendier till yngre forskare och har råd att bygga ut fastigheten. Carl von Linnés änka Sara Lisa ger Societeten en unik donation för att möjliggöra utdelandet av Linnépriset till hennes makes minne.I sin tredje bok om Kungl. Vetenskaps-Societetens historia tar Hans Ellegren läsaren med på en resa genom 1800-talets Uppsala. Romantiken flödar i början av seklet och där finns Malla Silfverstolpes fredagssalonger. Universitetet ändrar sin karaktär när regelverket förnyas, forskningen får större betydelse och en mängd nya professurer inrättas. Järnvägen kommer till Uppsala 1870 och förbinder staden med omvärlden. Då försvinner också hotet om att flytta delar av, eller till och med hela, universitetet till Stockholm. När år 1900 närmar sig står Societeten i kontakt med organisationer världen över genom utbyten med sin tidskrift Nova Acta.
|
|
| 2. |
- Ellegren, Hans
(författare)
-
En akademi finner sin väg
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Året är 1744. Anders Celsius har i nära 20 år drivit verksamheten inom Sveriges första lärda sällskap när han plötsligt går bort. Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala står utan sekreterare och inom den lilla grupperingen finns inte många kandidater att ta över efter Celsius. Den som till slut tar på sig uppgiften är ingen mindre än Carl von Linné. Men är han rätt person för uppdraget?Det blir en svacka i Societetens verksamhet under Linnés sekretariat kring mitten av 1700-talet. Man tvingas göra uppehåll i utgivningen av sin tidskrift Acta Societatis Regiæ Scientiarum Upsaliensis och i perioder är mötesfrekvensen låg. Men när Hertig Karl 1765 träder in som Preses Illustris fås en nytändning och Societeten börjar på nytt finna sin väg. Man gör ett omtag med tidskriften – den blir till Nova Acta – och fyller den med uppsatser av tidens främsta vetenskapsmän, bl.a. Torbern Bergman, Daniel Melanderhjelm, Carl Peter Thunberg och Pehr Wargentin.Det allra viktigaste för den fortsatta verksamheten blir donationen 1789 från Johan Abraham Gyllenhaal och Fredric Ziervogel. Societeten får det hus på S:t Larsgatan i Uppsala där man än idag träffas och samtidigt ansvar för landets kanske största naturaliesamling. I donationen ingår också det unika Museum Schefferianum, byggt redan 1660.En akademi finner sin väg är en fortsättning på boken Hvad nytt och nyttigt – Tillkomsten av Sveriges första lärda sällskap: Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala. Tillsammans beskriver de Societetens utveckling fram till sekelskiftet 1800. Hans Ellegren, nuvarande sekreterare för Societeten, har åter grävt i arkiven och tecknar bilden av en akademi som är en del av det lärda Uppsalas historia och också en del av den svenska vetenskapshistorien.
|
|
| 3. |
- Ellegren, Hans
(författare)
-
Hvad nytt och nyttigt : Tillkomsten av Sveriges första lärda sällskap: Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala är Sveriges äldsta lärda sällskap, vår första vetenskapsakademi. Den har sitt ursprung i det Collegium Curiosorum som den framsynte bibliotekarien Erik Benzelius d.y. samlade 1710. Det var i en tid då teologin och humaniora ännu dominerade i lärdomsstaden. Men den vetenskapliga revolutionen drog fram genom Europa och på kontinenten hade vetenskapare börjat organisera sig i akademier. Inspiration hämtades därifrån.Sällskapet korresponderar med Christopher Polhem kring den nya naturvetenskapen. De skickar ut den unge Emanuel Swedenborg för att bevaka den internationella forskningsfronten. Verksamheten utvecklas och man börjar ger ut landets första vetenskapstidskrift, Acta Literaria Sveciæ. Genom förarbete av Arvid Horn beslutar så Fredrik I 1728 om inrättandet av Kungl. Vetenskaps-Societeten. Under nära 20 år är det Anders Celsius som leder organisationen.Societetens inledande stadgar utgjorde ett patriotiskt forskningsprogram. Att lyfta fram landets naturtillgångar och unika resurser var viktigt. Ett tecken på detta är att man använder nästan hela sin kassa för att finansiera Linnés lappländska resa 1732. Röster höjs dock för att frångå latinet till förmån för publicering på svenska, för att nå ut med nyttiga rön i samhället snarare än att söka internationell spridning. Dessutom föreslås att verksamheten ska flytta till Stockholm. I Hvad nytt och nyttigt beskriver Hans Ellegren händelser under 1700-talets första del, då vetenskapen började bedrivas på ett sätt som känns igen än idag. I arbetet kommer författaren i kontakt med kollegor från en annan tid, och lär känna deras personligheter och egenheter.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
