| 1. |
- Lundberg, Per, et al.
(författare)
-
Åtgärder — beskattning
- 2010
-
Ingår i: Vilt, människa, samhälle. - Stockholm : Liber. - 9789147094189 ; , s. 249-269
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lundberg, Per, et al.
(författare)
-
Viltpopulationer och deras dynamik
- 2010
-
Ingår i: Vilt, människa, samhälle. - Stockholm : Liber. - 9789147094189 ; , s. 53-79
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Lundberg, Per, et al.
(författare)
-
Viltpopulationer och deras dynamik
- 2010
-
Ingår i: Vilt, människa, samhälle. - Stockholm : Liber. - 9789147094189 ; , s. 53-79
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Nilsson, Petra, 1980-, et al.
(författare)
-
”Jag är alltid glad när jag går till jobbet!” : rapport från fokusgruppsintervjuer på vårdenheten: Ängelholms sjukhus: våren 2006
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet hälsa kan beskrivas utifrån skiftande perspektiv. Studien fokuserar på det salutogena tänkesättet kring hälsa, och faktorer som kan generera hälsa sätts i centrum. Intresset inriktas på friskfaktorer i vardagen som gör att människor kan möta påfrestningar med bibehållen hälsa. Arbete bör i det sammanhanget ses som en av de viktigaste hälsofrämjande resurserna för människans personliga utveckling och livskvalitet. Studien hade flera syften, varav ett var att lära känna och beskriva verksamheterna på vårdenheten, medan ett annat var att undersöka hur medarbetarna upplevde sin hälsa i relation till sitt arbete. Ytterligare syften var att identifiera vilka behov som fanns av att förändra organisationen för att förbättra hälsan för de anställda samt att slutligen att ta reda på hur pågående förändringsarbete inom organisationen uppfattades av medarbetarna. Studien genomfördes genom 14 fokusgruppsintervjuer. Urvalet av respondenter skedde slumpmässigt på varje avdelning och antalet medlemmar i varje fokusgrupp var fem till sex personer. De olika yrkeskategorierna som deltog i studien var undersköterskor, sjuksköterskor, avdelningschefer och sekreterare. Resultatet visade på att respondenterna på olika sätt upplever sitt arbete på vårdenheten som lustfyllt och hälsobringande. Framträdande var upplevelser kring införandet av Patientnärmre vård, som innebär ett annorlunda arbetssätt än tidigare parvård eller gruppvård. Utmärkande i resultatet var även den goda stämningen på vårdenheten, men samtidigt sågs inte förhållningssättet mot varandra på arbetet som en direkt hälsoskapande faktor. Förhållningssätt i relation till materiella belöningar är en viktig faktor som behöver belysas ytterligare, i strävan mot en mer hälsoskapande arbetsplats. Ett annat tänkesätt som bör genomsyra och främjas är känslan av sammanhang i arbetssituationen. På så sätt kan till exempel förändringsarbeten bli mer förståeliga och genomförbara. Ur resultatet utkristalliserades fyra begrepp: begriplighet, kommunikation, tydliga mål och reflektionstid. Begreppen är övergripande, och skulle kunna appliceras och diskuteras i relation till studiens resultat av arbetsrelaterade friskfaktorer. Respondenterna önskade en mer gemensam och helhetsskapande bild av verksamheterna de arbetar inom. Kontinuerlig reflektionstid föreslogs som ett sätt att byta bilder med varandra och öka förståelsen för situationer och händelser medarbetarna kan ställas inför. I dialog är kommunikation en förutsättning, och begriplighet för förändringar kan skapas genom reflektion, vilket även kan komma att underlätta förändringsprocesserna på avdelningarna. Som en följd av fokusgruppsintervjuerna framkom önskemål att diskutera begreppen ytterligare inom varje avdelning. Därför initierades avdelningsforum, med syfte att diskutera,reflektera och skapa en stor gemensam bild av medarbetarnas och avdelningschefens uppfattningar kring verksamheten i termer av hälsoskapande arbetsplats.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Petra, et al.
(författare)
-
”Jag är alltid glad när jag går till jobbet!” : rapport från fokusgruppsintervjuer på vårdenheten: Ängelholms sjukhus: våren 2006
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet hälsa kan beskrivas utifrån skiftande perspektiv. Studien fokuserar på det salutogena tänkesättet kring hälsa, och faktorer som kan generera hälsa sätts i centrum. Intresset inriktas på friskfaktorer i vardagen som gör att människor kan möta påfrestningar med bibehållen hälsa. Arbete bör i det sammanhanget ses som en av de viktigaste hälsofrämjande resurserna för människans personliga utveckling och livskvalitet. Studien hade flera syften, varav ett var att lära känna och beskriva verksamheterna på vårdenheten, medan ett annat var att undersöka hur medarbetarna upplevde sin hälsa i relation till sitt arbete. Ytterligare syften var att identifiera vilka behov som fanns av att förändra organisationen för att förbättra hälsan för de anställda samt att slutligen att ta reda på hur pågående förändringsarbete inom organisationen uppfattades av medarbetarna. Studien genomfördes genom 14 fokusgruppsintervjuer. Urvalet av respondenter skedde slumpmässigt på varje avdelning och antalet medlemmar i varje fokusgrupp var fem till sex personer. De olika yrkeskategorierna som deltog i studien var undersköterskor, sjuksköterskor, avdelningschefer och sekreterare. Resultatet visade på att respondenterna på olika sätt upplever sitt arbete på vårdenheten som lustfyllt och hälsobringande. Framträdande var upplevelser kring införandet av Patientnärmre vård, som innebär ett annorlunda arbetssätt än tidigare parvård eller gruppvård. Utmärkande i resultatet var även den goda stämningen på vårdenheten, men samtidigt sågs inte förhållningssättet mot varandra på arbetet som en direkt hälsoskapande faktor. Förhållningssätt i relation till materiella belöningar är en viktig faktor som behöver belysas ytterligare, i strävan mot en mer hälsoskapande arbetsplats. Ett annat tänkesätt som bör genomsyra och främjas är känslan av sammanhang i arbetssituationen. På så sätt kan till exempel förändringsarbeten bli mer förståeliga och genomförbara. Ur resultatet utkristalliserades fyra begrepp: begriplighet, kommunikation, tydligamål och reflektionstid. Begreppen är övergripande, och skulle kunna appliceras och diskuteras i relation till studiens resultat av arbetsrelaterade friskfaktorer. Respondenterna önskade en mer gemensam och helhetsskapande bild av verksamheterna de arbetar inom. Kontinuerlig reflektionstid föreslogs som ett sätt att byta bilder med varandra och öka förståelsen för situationer och händelser medarbetarna kan ställas inför. I dialog är kommunikation en förutsättning, och begriplighet för förändringar kan skapas genom reflektion, vilket även kan komma att underlätta förändringsprocesserna på avdelningarna. Som en följd av fokusgruppsintervjuerna framkom önskemål att diskutera begreppen ytterligare inom varje avdelning. Därför initierades avdelningsforum, med syfte att diskutera, reflektera och skapa en stor gemensam bild av medarbetarnas och avdelningschefens uppfattningar kring verksamheten i termer av hälsoskapande arbetsplats.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
