| 1. |
|
|
| 2. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Numeric rating scale : patients' perceptions of its use in postoperative pain assessments
- 2014
-
Ingår i: Applied Nursing Research. - : Elsevier BV. - 0897-1897 .- 1532-8201. ; 27:1, s. 41-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The purpose of this study was to describe how patients perceive the use of the numeric rating scale in postoperative pain assessments. Background: There are recommendations to use a pain scale to follow patients' postoperative pain. Most patients prefer the NRS but there is a discrepancy between patients and healthcare professionals how to interpret the ratings from the pain assessments. Methods: A descriptive design with a phenomenographic approach was used. Semi structured interviews were held with 25 patients. Results: Three description categories emerged that illustrate patients' perceptions; use of the NRS facilitated communication of pain, it put demands on healthcare professionals and care routines and it contained interpretation difficulties. Conclusion: The NRS has a place in pain management according to the patients but there is a need for a dialogue to give the patients the opportunity to describe their pain and set a common goal. (C) 2014 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Safeguarding Children Subjected to Violence in the Family: Child-Centered Risk Assessments
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 19:21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Assessing risk, planning for safety and security, and aiding recovery for children subjected to violence in a family setting is a complex process. The aim of the article is to synthesize the current research literature about risks for children subjected to violence in the family and outline an empirical base for a holistic and practically usable model of risk assessments placing the individual child at the center. Such assessments need to recognize four different areas of risk: (1) child safety, i.e., known risk factors for severe and dangerous violence aimed at both adults and children and how they play out in the individual case; (2) the child’s response in situations with violence; (3) the child’s perspective, especially fear and feelings of powerlessness in situations with violence; (4) developmental risks, e.g., instability in the child’s situation and care arrangements, lack of a carer/parent as a “secure base” and “safe haven”, the child developing difficulties due to the violence (e.g., PTSD), problems in parents’ caring capacities in relation to a child with experiences of, and reactions to, violence, and lack of opportunities for the child to make sense of, and create meaning in relation to, experiences of violence. In addition to the four areas of risk, the article emphasizes the importance of assessing the need for immediate intervention and safety planning in the current situation as regards safety, the child’s responses, the child’s perspectives, and long-term developmental risks.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Violence capital : On the framing and construction of a policy problem
- 2022
-
Ingår i: Violence: An International Journal. - : Sage Publications. - 2633-0024 .- 2633-0032. ; 3:2, s. 179-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.
|
|
| 9. |
- Hultmann, Ole, et al.
(författare)
-
Användbarhet och genomförbarhet av en strukturerad risk- och skyddsintervju med våldsutövande pappor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta delprojekt har vi undersökt användbarhet och genomförbarhet av en intervju avsedd att användas i socialtjänstens myndighetsutövning med en förälder som är utpekad som våldsutövande. I just detta projekt har våldsutövande föräldrar enbart varit pappor.Användbarhet avser om frågorna i intervjun genererar relevanta svar som är tolkningsbara för intervjuns syfte. Genomförbarhet avser om intervjun är möjlig att genomföra i praktiken.Syftet med projektet var att pröva genomförbarheten av intervjun i barnavårdsutredningar och stödverksamheter. Vi ville undersöka om intervjufrågorna genererar relevant information om kända riskfaktorer baserade på tidigare forskning (användbarhet). Vi undersökte om en undergrupp av intervjusvaren kan tolkas enligt mentaliseringsteori/reflekterande förmåga som ett mått på föräldraförmåga.Verksamheter rekryterades genom våra tidigare kontakter i iRiSk-projektet: Tre stödverksamheter (Utväg/ATV) och två myndighetsenheter inom socialtjänsten har deltagit. Verksamheterna introducerades till projektet under vårterminen 2019. Godkännande från Etikprövningsmyndigheten erhölls 2019-08-20 (Dnr 2019-03143). Verksamheterna har samlat in data under årets fyra sista månader. Stödverksamheterna besöktes ett flertal gångar under 2019 för att introducera intervjun och konsultationer gavs under höstterminen. Stödverksamheterna har genomfört sju intervjuer och en intervju har genomförts inom socialtjänstens myndighetsutövning.Två handläggare från socialtjänsten och sex stödpersoner har intervjuats i grupp på respektive verksamhet för att undersöka hur de ser på intervjufrågornas användbarhet och i vilken grad de bedömer att den strukturerade intervjun är genomförbar i praktiken. Svar på frågor om våldsutsatthet analyserades med avseende på följsamhet till intervjuns frågor.Frågorna om genomförbarhet och användbarhet av intervju inom socialtjänstens myndighetsutövning har inte kunnat besvaras, då endast en intervju har gjorts. Inom stödverksamheterna är det främst frågan om intervjufrågornas användbarhet som besvaras, då intervjun är avsedd för att göra risk- skyddsbedömningar inom socialtjänstens myndighetsutövning.Transkript av de inspelade intervjuerna analyserades för att undersöka om svaren kunde tolkas enligt mentaliseringsteori – reflekterande förmåga.Inom stödverksamheterna ansåg man att frågorna i intervjun var bra både med avseende på riskbedömning (myndighetsutövning) och inför start av stödinsats (stödverksamheter) och endast mindre justeringar behövs för att tillgodose användbarheten av intervjun. Såväl struktur som innehåll uppskattades av stödpersoner och handläggare. De ljudinspelade risk- och skyddsintervjuerna visade att intervjupersonerna (de våldsutövande papporna) besvarade frågorna och några problem med frågekonstruktion och förståelse i stort sett inte var något problem. Att genomföra intervjuerna i praktiken avlöpte i stort sett problemfritt. Intervjuarna avvek ibland från frågor eller frågors specifika formulering. Genomlyssningen av intervjuerna med fokus på följsamhet till frågorna om våld gav vid handen att intervjuarna ofta anpassade frågorna för att de är extra känsliga eller uppfattades som konfrontativa frågor och man var rädd om relationen till pappan. Forskargruppens gruppintervju med handläggare från socialtjänstens myndighetsutövning visade i likhet med stödverksamheterna en positiv bild av frågorna i intervjun.Intervjuns mentaliserings-frågor bedöms vara användbara för att bedöma föräldrars mentaliseringsförmåga. Strukturen i den aktuella intervjun liknar den som finns i andra intervjuer som ger underlag för bedömning av mentaliseringsförmåga. Intervjusvaren ger en bild av intervjupersonens benägenhet att mentalisera kring sig själv, sitt barn och barnets mamma. Det finns en variation i benägenhet till mentalisering hos intervjupersonerna som är en indikation på att intervjun fungerar. Intervjuare kan dock påverka svarens reliabilitet och validitet negativt genom att vara ”för hjälpsamma” för att få fram svar från informanten. När det gäller utbildning i att använda intervjun så bör den ta sin utgångspunkt i att stödpersoner och handläggare är vana att anpassa sina frågor till den intervjuade och ovana vid att förlita sig på en extern struktur. Ett särskilt moment i utbildningen bör ägnas åt att förstå föräldraförmåga i relation till reflekterande förmåga.Stödpersoner och handläggare ser inga hinder för att använda intervjun med mammor. En version kan därför prövas med mammor som utövat våld för att undersöka användbarheten av intervjun frågor för mammor. Intervjun bör då kompletteras med ett bedömnings- och analysstöd. Intervjun kan också lämpa sig för andra verksamheter som kommer i kontakt med våldsutövande föräldrar.Slutsatser:Frågorna i intervjun uppfyller förväntningarna om att stimulera till ett samtal där pappan bidrar med information om sig själv som är relevant för arbetet i stödverksamheterna.Frågan om huruvida pappor tenderar att lämna relevant information om kända riskfaktorer kan inte besvaras eftersom faktaunderlaget i denna studie är otillräckligt (för få intervjuer gjorda inom socialtjänstens myndighetsutövning).Efter mindre justeringar av intervjuns struktur och innehåll kan fortsatt prövning göras för att belysa frågornas användbarhet och intervjuns möjligheter till genomförande inom socialtjänstens myndighetsutövning.Intervjun bör prövas även med mammor som utövat våld i familjenIntervjun kan prövas i andra sammanhang där riskbedömningar görs, t.ex. inom familjerätten och Kriminalvården.Ett antal kärnområden som bör ingå i en vidareutbildning för yrkesverksamma socionomer m.m. har beskrivits. Träning i att följa en strukturerad intervju är ett viktigt moment.Intervjufrågorna fungerar som underlag för bedömning av mentalisering/reflekterande förmåga.Huruvida frågor om mentalisering/reflekterande förmåga också är användbara i barnavårdsutredningar har vi inte kunnat studera.
|
|
| 10. |
- Hultmann, Ole, et al.
(författare)
-
Utveckling av en intervju för bedömning av föräldraförmåga avseende föräldrar som utövar våld i sin familj
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan föräldraförmåga hos en våldsutövande förälder bedömas på grundval av mentaliseringsteori/reflekterande förmåga (RF)? Inom socialtjänsten görs bedömning av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar, men strukturerade metoder används inte eller i begränsad omfattning. RF avser att mäta förmågan till förståelse för att man själv och andra har ett inre mentalt liv och syftar till att begripliggöra eget och andras beteende. Till skillnad från empati är RF kopplat till reglering av affekter. Intervjumetoder har utvecklats för att klassificera RF hos föräldrar och några få studier ger stöd för att RF är möjligt att använda för att beskriva föräldraförmåga. Reflekterande förmåga har också studerats i relation till våldsutövande, t.ex. bland unga kriminella. Några få studier om RF i relation till våldsutövande och föräldraskap har publicerats. Inom ramen för iRiSk-modellen (insatser och risk-/bedömningar medvåldsutsatta barn) undersöks användbarhet och genomförbarhet av en strukturerad intervju med pappor, som är våldsutövande, utifrån RF. Användbarhet avser om frågorna i intervjun genererar relevanta svar som är tolkningsbara i relation till RF. Genomförbarhet avser om intervjun är möjlig att genomföra i praktiken. Intervjuerna har hittills prövats inom stödverksamheter med pappor som var aktuella för stödjande eller behandlande insats. Resultatet visade att intervjufrågorna fungerar som underlag för bedömning av RF. Vidare studier kommer att undersöka om det är möjligt att genomföra sådana intervjuer inom socialtjänstens barnavårdsutredningar och om RF är ett begrepp som är användbart för att beskriva föräldraförmåga.
|
|
