| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Billod, Jean-Marc, et al.
(författare)
-
Structures, Properties, and Dynamics of Intermediates in eEF2-Diphthamide Biosynthesis
- 2016
-
Ingår i: Journal of Chemical Information and Modeling. - : American Chemical Society (ACS). - 1549-9596 .- 1549-960X. ; 56:9, s. 1776-1786
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The eukaryotic translation Elongation Factor 2 (eEF2) is an essential enzyme in protein synthesis. eEF2 contains a unique modification of a histidine (His699 in yeast; HIS) into diphthamide (DTA), obtained via 3-amino-3-carboxypropyl (ACP) and diphthine (DTI) intermediates in the biosynthetic pathway. This essential and unique modification is also vulnerable, in that it can be efficiently targeted by NAD(+)-dependent ADP-ribosylase toxins, such as diphtheria toxin (DT). However, none of the intermediates in the biosynthesis path is equally vulnerable against the toxins. This study aims to address the different susceptibility of DTA and its precursors against bacterial toxins. We have herein undertaken a detailed in silico study of the structural features and dynamic motion of different His699 intermediates along the diphthamide synthesis pathway (HIS, ACP, DTI, DTA). The study points out that DTA forms a strong hydrogen bond with an asparagine which might explain the ADP-ribosylation mechanism caused by the diphtheria toxin (DT). Finally, in silico mutagenesis studies were performed on the DTA modified protein, in order to hamper the formation of such a hydrogen bond. The results indicate that the mutant structure might in fact be less susceptible to attack by DT and thereby behave similarly to DTI in this respect.
|
|
| 4. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson, Anders, et al.
(författare)
-
Demonstration of functionally different interactions between phospholipase C-gamma and the two types of platelet-derived growth factor receptors
- 1995
-
Ingår i: Journal of Biological Chemistry. - : American Society for Biochemistry and Molecular Biology. - 0021-9258 .- 1083-351X. ; 270:13, s. 7773-7781
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Phosphorylated tyrosine residues in receptor tyrosine kinases serve as binding sites for signal transduction molecules. We have identified two autophosphorylation sites, Tyr-988 and Tyr-1018, in the platelet-derived growth factor (PDGF) alpha-receptor carboxyl-terminal tail, which are involved in binding of phospholipase C-gamma (PLC-gamma). The capacities of the Y988F and Y1018F mutant PDGF alpha-receptors, expressed in porcine aortic endothelial cells, to bind PLC-gamma are 60 and 5% of that of the wild-type receptor, respectively. Phosphorylated but not unphosphorylated peptides containing Tyr-1018 are able to compete with the intact receptor for binding to immobilized PLC-gamma SH2 domains; a phosphorylated Tyr-988 peptide competes 10 times less efficiently. The complex between PLC-gamma and the PDGF alpha-receptor is more stable than that of PLC-gamma and the PDGF beta-receptor. However, PDGF stimulation results in a smaller fraction of tyrosine-phosphorylated PLC-gamma and a smaller accumulation of inositol trisphosphate in cells expressing the alpha-receptor as compared with cells expressing the beta-receptor. We conclude that phosphorylated Tyr-988 and Tyr-1018 in the PDGF alpha-receptor carboxyl-terminal tail bind PLC-gamma, but this association leads to only a relatively low level of tyrosine phosphorylation and activation of PLC-gamma.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Anders, 1959-
(författare)
-
Fotosyntesen-Varför behövs kunskapen?
- 2022
-
Ingår i: BI-LAGAN. - Uppsala : Nationellt centrum för biologiundervisning. - 2000-8139. ; , s. 6-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vår värld står inför flera hållbarhetsutmaningar som är kopplade till fotosyntes, direkt eller indirekt. Biologisk mångfald och mänsklighetens livsmedelsförsörjning är kanske de mest uppenbara men det gäller också klimat- och energifrågor. Kan hållbarhetsfrågorna ge svar på varför man behöver lära sig om fotosyntesen?
|
|
| 10. |
|
|
