| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Bengt G, et al.
(författare)
-
Social Inclusion
- 2007
-
Bok (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Eriksson, M., Gustavsson, G. and Lovallius, K.
(författare)
-
Vävboken
- 2002
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Lagerqvist, Bosse, 1957, et al.
(författare)
-
Natur- och kulturmiljöer vid vatten – samverkan för framgång. Rapport från ett pilotprojekt
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver resultatet av ett pilotprojekt som har genomförts 2021–22, med syfte att beskriva exempel på en positiv samverkan mellan natur- och kulturmiljövården i samband med åtgärder vidtagna utifrån Vattenförvaltningsförordningen och där vattenanknutna kulturmiljöer berörs. Projektet har finansierats genom anslag från Riksantikvarieämbetet, och har genomförts av Västra Götalandsregionen (Förvaltningen för kulturutveckling), Göteborgs universitet (Institutionen för kulturvård) och Vattenhistoriskt Nätverk/Arbetets museum. Bakgrunden är EU:s Vattendirektiv som har som syfte att stoppa försämringen av vattenförekomster och nå ”god status” för Europas floder, sjöar och grundvatten. I de fall där kulturmiljöer med lång historia, t.ex. kvarnanläggningar och flottningsleder, är placerade i eller i direkt anslutning till strömmande vatten, har de ofta betraktats som hinder för att uppnå god ekologisk status. Utrivning av dammanläggningar är därför den enkla lösningen, alternativt att omlöp görs utan att först ha konstaterat den eventuella förekomsten av arkeologiska lämningar i omlöpets väg. Kulturmiljövården som en sakägare är ofta satt på undantag och saknar också särskild finansiering för att kunna prioritera åtgärder i vattenanknutna kulturmiljöer. En ytterligare bakgrund till projektet är den Nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP) som på likartat sätt kan innebära utrivning av dammanläggningar. Vad gäller kulturmiljövården är det enkelt att konstatera att den inte kan delta på jämbördigt sätt som naturvårdens och ekologins företrädare, p.g.a. avsaknad av finansiering. Samtidigt har kulturmiljövården en formell roll att tillse att Kulturmiljölagens skrivningar om fornlämningar och fornfynd efterlevs – vare sig det gäller utrivning av vattenplacerade konstruktioner eller anläggande av omlöp. Det är därför nödvändigt att finansieringen av kulturmiljövårdens deltagande förstärks. Projektet föreslår att för projekt kring åtgärder för ekologisk status som omfattar kulturhistoriska miljöer, borde länsstyrelserna kunna samordna berörda enheter i ett gemensamt projektansvar för att tillförsäkra att berörda regelverk efterlevs. Vattenförvaltningsförordningen är den grundläggande författningen, men i många processer berörs också Miljöbalken, Kulturmiljölagen, Plan- och bygglagen, och projektet förslår att en funktion i linje med Boverkets PBL Kunskapsbanken, etableras för frågor som rör vattenanknutna kulturmiljöer. När det gäller att skapa välfungerande grupperingar kring åtgärder som föranleds av vattendirektivet eller NAP, så kan Vattenråden vara potentiella arenor med formella kontakter med berörda länsstyrelser.
|
|
| 6. |
|
|
