| 1. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Efter våldet - IDEAL samverkan kring barn i skyddat boende : Utveckling och implementering
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje år vistas tusentals barn i Sverige i skyddade boenden tillsammans med en förälder, typiskt sett mamma. I ett skyddat boende upphör våldet, men barnens vistelse där aktualiserar en rad frågor om barns rättigheter. Att uppleva våld mot en förälder eller själv bli direkt utsatt för våld kan skapa trauma och problem senare i livet. En trygg miljö med stödjande relationer till vuxna runtomkring vilka förstår våldets konsekvenser kan bidra till barns återhämtning efter upplevelser av våld. Barn kan dock ha ytterligare behov av hjälp under tiden i skyddat boende och det kan finnas luckor i stödet när barnen lämnar det skyddade boendet.Under två år, 2021-2022, har Barnafrid, Rädda Barnen, Marie Cederschiöld högskola, Göteborgs kyrkliga stadsmission och Stiftelsen Allmänna Barnhuset samarbetat i ett EU-finansierat projekt, Efter våldet – rättigheter för barn i skyddat boende. Efter våldet handlar om att stärka rätten till skydd, stöd och delaktighet för barn som upplevt våld i hemmet, under och efter deras tid i skyddat boende. Projektets fulla titel var ”After the Violence: Ensuring Child Rights Based Protection and Support to children who are victims of domestic violence, during and after their stay at women shelters in Sweden”. Det övergripande syftet med projektet baseras på Barnkonventionen, EU-direktiv 2012/29/EU och Istanbulkonventionen.Genom projektet “Efter våldet” utvecklades en modell för arbete med barn I skyddat boende kallat ”Pusslet”. Pusslet består av fem pusselbitar: 1) Traumamedveten omsorg, 2) Information & delaktighet, 3) Lek & aktivitet, 4) Barncentrerad samverkan och 5) Våldsmedveten handläggning. Den här rapporten handlar om pusselbiten ”barncentrerad samverkan” och beskriver arbetet med att designa, pröva och utvärdera en modell för samverkan kring barn i skyddat boende som involverar skyddat boende och socialtjänst, och som grundas på ett barnrättsperspektiv, aktuell forskning, och lagstiftning. Arbetet resulterade i IDEAL-modellen för barncentrerad samverkan kring barn i skyddat boende, vilken beskrivs nedan. IDEAL-modellen för barncentrerad samverkan fokuserar på de olika faserna i en placeringsprocess: när barnet kommer till det skyddade boendet (In: I), tiden i detskyddade boendet (During: D), planering för och utflyttning från det skyddade boendet (Exit: E), övergången till livet efter det skyddade boendet (After: A), och den syftar även till att mer långsiktigtstödja barnets återhämtning efter upplevelser av våld och boende i skyddad boende (Long term: L). Modellen fokuserar samverkan mellan skyddade boenden och verksamheter/myndigheter som placerar i skyddat boende, verksamheter/myndigheter som ansvarar för skydd och stöd till utsatta barn, och verksamheter som erbjuder stöd till barn och föräldrar.
|
|
| 2. |
- Pettersson, S, et al.
(författare)
-
An exploration of patient-reported symptoms in systemic lupus erythematosus and the relationship to health-related quality of life.
- 2012
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology. - : Taylor & Francis. - 0300-9742 .- 1502-7732. ; 41:5, s. 383-390
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: The aim of this study was to explore the most distressing symptoms of systemic lupus erythematosus (SLE) and determine how these relate to health-related quality of life (HRQoL), anxiety/depression, patient demographics, and disease characteristics (duration, activity, organ damage).METHODS: In a cross-sectional study, patients with SLE (n = 324, age 18-84 years) gave written responses regarding which SLE-related symptoms they experienced as most difficult. Their responses were categorized. Within each category, patients reporting a specific symptom were compared with non-reporters and analysed for patient demographics, disease duration, and results from the following questionnaires: the Medical Outcomes Study 36-item Short Form Health Survey (SF-36), the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), the Systemic Lupus Activity Measure (SLAM), the SLE Disease Activity Index (SLEDAI), and the Systemic Lupus International Collaboration Clinics/American College of Rheumatology (SLICC/ACR) damage index.RESULTS: Twenty-three symptom categories were identified. Fatigue (51%), pain (50%), and musculoskeletal distress (46%) were most frequently reported. Compared with non-reporters, only patients reporting fatigue showed a statistically significant impact on both mental and physical components of HRQoL. Patients with no present symptoms (10%) had higher HRQoL (p < 0.001) and lower levels of depression (p < 0.001), anxiety (p < 0.01), and disease activity (SLAM) (p < 0.001).CONCLUSION: Fatigue, pain, or musculoskeletal distress dominated the reported symptoms in approximately half of the patients. Only patients reporting fatigue scored lower on both mental and physical aspects of HRQoL. Our results emphasize the need for further support and interventions to ease the symptom load and improve HRQoL in patients with SLE. Our findings further indicate that this need is particularly urgent for patients with symptoms of pain or fatigue.
|
|
