| 1. |
- Forsberg, Bertil, professor, 1956-, et al.
(författare)
-
Coronanedstängningens betydelse för luftföroreningshalter, beräknade hälsokonsekvenser och registrerade uttag av astmaläkemedel i Stockholmsområdet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nedstängningen av samhällen på grund av pandemin våren 2020 skedde tämligen globalt, varför åtföljande förändringar av utsläpp både lokalt och på långt avstånd kan ha påverkat luftkvaliteten i Stockholm. Denna rapport redovisar tre delstudier: en analys av hur föroreningshalterna i Stockholmsområdet påverkades av den inledande nedstängningen av samhället, en hälsokonsekvensberäkning av vilka hälsoeffekter en sådan förändring av halterna antas medföra, samt en epidemiologisk tidsseriestudie av sambanden mellan registrerat dagligt antal utköp av astmamediciner och halter av luftföroreningar under den inledande nedstängningen och före/efter denna period.Vi har i detta projekt använt två metoder, spridningsmodellering med emissionsdata respektive regressionsanalys med mätdata, för att beräkna hur främst kväveoxidhalterna påverkades av minskade emissioner lokalt, samt hur bl.a halterna av kvävedioxid och ozon i staden avvek ifrån förväntade värden efter hänsyn till meteorologins inverkan på halterna.Spridningsberäkningarna visade att halterna av kvävedioxid minskade med 0,7 μg/m3 under mars-juli till följd av minskad lokal trafik. Utifrån sammanvägningar av publicerade epidemiologiska samband skulle detta leda till cirka 2 dödsfall färre i 9 kommuner med totalt drygt 1,5 miljoner invånare, medan besök och inläggningar på sjukhus för andningsorganen förväntas minska med drygt 24 fall genom minskade lokala utsläpp.Den väderjusterade minskningen av totala NO2 halterna var 2,8 μg/m3, vilket skulle förväntas leda till ungefär 97 färre besök och inläggningar på sjukhus för andningsorganen under samma 5 månader. Men eftersom minskade utsläpp av kväveoxider även följdes av en oväntat stor väderjusterad ökning av marknära ozon förväntas för vissa hälsoutfall en nettoökning av antalet fall, exempelvis av patienter med problem i andningsorganen.Eftersom utköp av förskrivna läkemedel inte kräver att man besöker sjukvården, inte ens att man besöker ett apotek, studerades dagligt antal utköp av astmaläkemedel i relation till variationer i luftföroreningshalterna. Trots en inledande hamstringsvåg med efterföljande svacka i utköp under maj och lägre uppmätta halter av kväveoxider (NOx) och partiklar <10 mikrometer (PM10) än normalt, fanns sammantaget även under april-juli 2020 en statistiskt säkerställd effekt av PM10 och NOx på dagligt antal utköp. När relativa riskökningen per 10 μg/m3 jämförs mellan denna nedstängningsperiod och övrig studieperiod kan konstateras att ökningen av utköp per haltökning var högre under april-juli 2020. För hela perioden 2018 - 2021 visade en meta-skattning över 21 kommuner i Stockholms län på 2,6 procent ökning i uttag av lång- och korttidsverkande astmaläkemedel per 10 μg/m3 ökning av PM10 (medelvärde för samma dygn och det föregående).
|
|
| 2. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, et al.
(författare)
-
Determinants of personal exposure to some carcinogenic substances and nitrogen dioxide among the general population in five Swedish cities
- 2014
-
Ingår i: Journal of Exposure Science and Environmental Epidemiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1559-0631 .- 1559-064X. ; 24:4, s. 437-443
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental levels of airborne carcinogenic and related substances are comparatively better known than individual exposure and its determinants. We report on a personal monitoring program involving five Swedish urban populations. The aim of the program was to investigate personal exposure to benzene, 1,3-butadiene, formaldehyde, and nitrogen dioxide (NO2). The measurements were performed among 40 inhabitants during seven consecutive days, in one urban area each year, during 2000-2008. The estimated population exposure levels were 1.95 mu g/m(3) for benzene, 0.56 mu g/m(3) for 1,3-butadiene, 19.4 mu g/m(3) for formaldehyde, and 14.1,mu g/m(3) for NO2. Statistical analysis using a mixed-effects model revealed that time spent in traffic and time outdoors contributed to benzene and 1,3- butadiene exposure. For benzene, refueling a car was an additional determinant influencing the exposure level. Smoking or environmental tobacco smoke were significant determinants of exposure to NO2, benzene, and 1, 3-butadiene. Those with a gas stove had higher NO2 exposure. Living in a single-family house increased the exposure to formaldehyde significantly. In a variance component model, the between-subject variance dominated for 1,3-butadiene and formaldehyde, whereas the between-city variance dominated for NO2. For benzene, the between-subject and between-cities variances were similar.
|
|
| 3. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, et al.
(författare)
-
Field validation of the Ogawa diffusive sampler for NO(2) and NO(x) in a cold climate
- 2010
-
Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry. - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 12:6, s. 1315-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A small-scale field trial in Umeå, Sweden with Ogawa samplers and a chemiluminescence instrument indicated that the NO(2) concentration was underestimated with respect to the reference monitor, if calculated according to the manufacturer's Ogawa sampling protocol. By co-locating Ogawa samplers and reference monitors at six sites in two Swedish cities, uptake rates were determined for NO(2) and NO(x) better applicable to the Swedish conditions and climate. The concentrations of NO(2) and NO(x) calculated according to the instruction manual of the sampler and using the field-determined uptake rates were compared with values derived from chemiluminescence monitors for each week over which samples were taken. When calculated according to the manufacturer's suggested protocol, the Ogawa sampler underestimated the NO(2) concentrations by 9.1% on average for all samples (N = 53), with respect to the reference monitor. In contrast, NO(x) concentrations were overestimated by a mean value of 15% for all samples (N = 45). By using the field determined uptake rates for the calculation of NO(2) and NO(x) a better estimation of the concentrations was obtained. The ratio between concentrations determined with the Ogawa samplers and chemiluminescence monitors was then 1.02 for all measurements of NO(2) and 1.00 for NO(x). Precision, expressed as the mean coefficient of variation, was 6.4% for six, 6-replicate measurements of NO(2) and 3.7% for five, 6-replicate measurements of NO(x).
|
|
| 4. |
- Meister, Kadri, et al.
(författare)
-
Sambandet mellan luftföroreningshalter och akuta vårdkontakter för luftvägssjukdomar som hälsoindikator för luftkvalitet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma samt för alla sjukdomar iandningsorganen. Dessa sjukdomar medför ofta ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av korttidssamband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök (vid akutmottagning samt akuta (inte planerade) inläggningar) under åren 2005 till och med 2013 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm, Göteborg/Mölndal respektive Malmö/Burlöv har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm och från IVL Svenska miljöinstitutet data för Göteborg respektive Malmö. Vi har studerat effekterna av partikelhalten (PM10 ~ partiklar mindre än 10 mikrometer i diameter), avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Analyser har gjorts av akutbesök totalt för alla åldrar samt i olika åldergrupper: barn, vuxna och äldre.Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar (PM10). Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.I alla tre städer hade ozon effekten på akutbesök för andningsorganens sjukdomar totalt och för astma totalt. Effekten av ozon på akutbesök för andningsorganen samt på astma finns även för barn respektive vuxna separat i Stockholm och Göteborg.Effekter av ozon kan ses som inte skiljande sig mellan de tre olika studieområdena och därför har även en sammanvägd skattning för ozon beräknats gällande antalet akutbesök för andningsorganen totalt, akutbesök för astma totalt samt akutbesök för astma bland barn. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1,6% (95% KI=1,1-2%) per 10 g/m3 haltökning av ozon, akutbesök för astma totalt med 2,5% (95% KI=1,5-3,6% ) per 10 g/m3 haltökning, medan akutbesök för astma bland barn med 3,9% (95% KI=1,7- 4%) per 10 g/m3 haltökning av ozon.Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden har analyserna gjorts även för två olika tidsperioder: 2005-2008 samt 2009-2013. Analysen för Malmö visade på vissa statistiskt säkerställda skillnader. Effekten av ozon på akutbesök för andningsorganen totalt var högre under den senare tidsperioden, 2009-2013. Denna trend finns även för barn respektive vuxna separat.Att analysera variationen i telefonsamtal till 1177-Vårdguiden har tidigare visat sig vara en fördelaktig metod vid studier gällande magsjuka och den mest lämpliga metoden för att tidigt detektera utbrott av magsjuka. Till följd av detta var det angeläget att undersöka om denna relativt nya databas innehållande 1177-samtal även kan vara lämplig att använda i studier som avser akuta hälsoproblem av sjukdomar i andningsorganen som kan påverkas av luftföroreningshalterna.Som tillägg har en pilotstudie gjorts i Göteborg, där uppgifter om dygnsvisa antal samtal medkontaktorsakerna andningsproblem respektive hosta från 1177-Vårdguiden under perioden 2007-11-30 - 2013-12-01 har använts för att jämföra sambanden till luftföroreningshalter. Även här är antalsuppgifter uppdelade i olika åldersgrupper. I likhet med besöksdata påvisades effekter av luftföroreningar där ökning av PM10-halten ökade antalet samtal gällande andningsbesvär och hosta bland barn. Samtal gällande andningsbesvär hos vuxna ökade med ökande halter av ozon. Studien visar att denna typ av data kananvändas för att övervaka luftföroreningsexponeringens effekter.
|
|
| 5. |
- Olstrup, Henrik, et al.
(författare)
-
A Multi-Pollutant Air Quality Health Index (AQHI) Based on Short-Term Respiratory Effects in Stockholm, Sweden
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 16:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, an Air Quality Health Index (AQHI) for Stockholm is introduced as a tool to capture the combined effects associated with multi-pollutant exposure. Public information regarding the expected health risks associated with current or forecasted concentrations of pollutants and pollen can be very useful for sensitive persons when planning their outdoor activities. For interventions, it can also be important to know the contribution from pollen and the specific air pollutants, judged to cause the risk. The AQHI is based on an epidemiological analysis of asthma emergency department visits (AEDV) and urban background concentrations of NOx, O-3, PM10 and birch pollen in Stockholm during 2001-2005. This analysis showed per 10 mu gm(-3) increase in the mean of same day and yesterday an increase in AEDV of 0.5% (95% CI: -1.2-2.2), 0.3% (95% CI: -1.4-2.0) and 2.5% (95% CI: 0.3-4.8) for NOx, O-3 and PM10, respectively. For birch pollen, the AEDV increased with 0.26% (95% CI: 0.18-0.34) for 10 pollen grainsm(-3). In comparison with the coefficients in a meta-analysis, the mean values of the coefficients obtained in Stockholm are smaller. The mean value of the risk increase associated with PM10 is somewhat smaller than the mean value of the meta-coefficient, while for O-3, it is less than one fifth of the meta-coefficient. We have not found any meta-coefficient using NOx as an indicator of AEDV, but compared to the mean value associated with NO2, our value of NOx is less than half as large. The AQHI is expressed as the predicted percentage increase in AEDV without any threshold level. When comparing the relative contribution of each pollutant to the total AQHI, based on monthly averages concentrations during the period 2015-2017, there is a tangible pattern. The AQHI increase associated with NOx exhibits a relatively even distribution throughout the year, but with a clear decrease during the summer months due to less traffic. O-3 contributes to an increase in AQHI during the spring. For PM10, there is a significant increase during early spring associated with increased suspension of road dust. For birch pollen, there is a remarkable peak during the late spring and early summer during the flowering period. Based on monthly averages, the total AQHI during 2015-2017 varies between 4 and 9%, but with a peak value of almost 16% during the birch pollen season in the spring 2016. Based on daily mean values, the most important risk contribution during the study period is from PM10 with 3.1%, followed by O-3 with 2.0%.
|
|
| 6. |
- Oudin Åström, Daniel, et al.
(författare)
-
Evolution of Minimum Mortality Temperature in Stockholm, Sweden, 1901-2009
- 2016
-
Ingår i: Journal of Environmental Health Perspectives. - : Environmental Health Perspectives. - 0091-6765 .- 1552-9924. ; 124:6, s. 740-744
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The mortality impacts of hot and cold temperatures have been thoroughly documented, with most locations reporting a U-shaped relationship with a minimum mortality temperature (MMT) at which mortality is lowest. How MMT may have evolved over past decades as global mean surface temperature increased has not been thoroughly explored.OBJECTIVE: We used observations of daily mean temperatures to investigate whether MMT changed in Stockholm, Sweden, from the beginning of the 20th century until 2009.METHODS: Daily mortality and temperature data for the period 1901-2009 in Stockholm, Sweden were used to model the temperature-mortality relationship. We estimated MMT using distributed lag non-linear Poisson regression models considering lags up to 21 days of daily mean temperature as the exposure variable. To avoid large influences on the MMT from intra and inter annual climatic variability, we estimated MMT based on 30-year periods. Further, we investigated whether there were trends in the absolute value of the MMT and the relative value of the MMT (the corresponding percentile of the same day temperature distribution) over the study period.RESULTS: Our findings suggest that both the absolute MMT and the relative MMT increased in Stockholm, Sweden over the course of the last century.CONCLUSIONS: The increase in MMT over the course of the last century suggests autonomous adaptation within the context of the large epidemiological, demographical and societal changes that occurred. Whether the rate of increase will be sustained with climate change is an open question.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Tornevi, Andreas, et al.
(författare)
-
Association between precipitation upstream of a drinking water utility and nurse advice calls relating to acute gastrointestinal illnesses
- 2013
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 8:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The River Göta Älv is a source of fresh-water for the City of Gothenburg (Sweden). We recently identified a clear association between upstream precipitation and indicator bacteria concentrations in the river water outside the intake to the drinking water utility. This study aimed to determine if variation in the incidence of acute gastrointestinal illnesses is associated with upstream precipitation. Methods: We acquired data, covering 1494 days, on the daily number of telephone calls to the nurse advice line from citizens in Gothenburg living in areas with Göta Älv as a fresh-water supply. We separated calls relating to gastrointestinal illnesses from other medical concerns, and analyzed their association with precipitation using a distributed lag non-linear Poisson regression model, adjusting for seasonal patterns and covariates. We used a 0–21-day lag period for precipitation to account for drinking water delivery times and incubation periods of waterborne pathogens. Results: The study period contained 25,659 nurse advice calls relating to gastrointestinal illnesses. Heavy rainfall was associated with increased calls the same day and around 5–6 days later. Consecutive days of wet weather were also found to be associated with an increase in the daily number of gastrointestinal concerns. No associations were identified between precipitation and nurse advice calls relating to other medical concerns. Conclusion: An increase in nurse advice calls relating to gastrointestinal illnesses around 5–6 days after heavy rainfall is consistent with a hypothesis that the cause could be related to drinking water due to insufficient barriers in the drinking water production, suggesting the need for improved drinking water treatment.
|
|
| 9. |
- Tornevi, Andreas, et al.
(författare)
-
Effekter på luft och hälsa i områden utsatta för rök från skogsbränder : med fokus på Jämtland Härjedalen 2018
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie syftar till att följa upp episoden med skogsbrandrök som drabbade Östersund och Jämtland Härjedalen sommaren 2018, samt att belysa vilka erfarenheter man har från andra länder om nivåer för exponering och risker.Tyvärr hade ingen av regionens tätorter kontinuerliga partikelmätningar sommaren 2018. En spridningsmodell vid SMHI användes för att beskriva spridning av rök från skogsbränderna 2018, samt en jämförbar period 2017 (då antalet bränder var färre), med fokus på fina partiklar (PM2.5) och sot-partiklar. Utifrån halt- och befolkningsskikt användes befolkningsviktade dygnsmedelhalter som mått på exponeringen i respektive kommun. Statistik över dagligt antal akuta besök för problem från andnings-organen vid sjukhuset i Östersund och regionens olika vårdcentraler och mottagningar, samt över antalet samtal till sjukvårdsupplysningen 1177 om andningsproblem, användes för att studera eventuella akuta hälsoeffekter inom respektive kommuns befolkning.Enligt beräkningarna förekom befolkningsviktade dygnsmedelhalter på upp till 97 μg/m3. I verkligheten förekom sannolikt, under kortare tid och avgränsade platser, betydligt högre halter. När brand-röksepisoder definierades som dygn med PM2.5>20 μg/m3 beräknades den sammanviktade relativa ökningen av akuta besök gällande astma till 68% (RR=1.68, 95% KI:1.09-2.57). För diagnoser gällande nedre luftvägar totalt observerades en ökning med 40% (RR=1.4, 95% KI:1.01-1.92). I genomsnitt innebar brandröksepisoder en ökning av halten PM2.5 med 28 μg/m3 i jämförelse med referensdygnen.Analyserna av förhöjda partikelhalter i Jämtland-Härjedalen under brandröksperioden sommaren 2018 tyder på att en ökning av akuta problem gällande de nedre luftvägarna kan förväntas från dygns-medelhalter på 20-40 μg/m3 av PM2.5 med ursprung i huvudsak från bränder. För information och varningar under pågående exponering för PM2.5 i skogsbrandrök torde de kriterier för korttidshalter som finns i USA och Kanada vara tillämpliga även för Sverige. Om haltbidraget från branden förväntas bli omkring 60-90 μg/m3 av PM2.5 under 1 timme eller längre bör känsliga grupper uppmanas att begränsa sin exponering.
|
|
| 10. |
- Tornevi, Andreas, et al.
(författare)
-
Effekter på luft och hälsa i områden utsatta för rök från skogsbränder med fokus på Jämtland 2018
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie syftar till att följa upp episoden med skogsbrandrök som drabbade Östersund och Jämtland Härjedalen sommaren 2018, samt att belysa vilka erfarenheter man har från andra länder om nivåer för exponering och risker.Tyvärr hade ingen av regionens tätorter kontinuerliga partikelmätningar sommaren 2018. En spridningsmodell vid SMHI användes för att beskriva spridning av rök från skogsbränderna 2018, samt en jämförbar period 2017 (då antalet bränder var färre), med fokus på fina partiklar (PM2.5) och sot-partiklar. Utifrån halt- och befolkningsskikt användes befolkningsviktade dygnsmedelhalter som mått på exponeringen i respektive kommun. Statistik över dagligt antal akuta besök för problem från andnings-organen vid sjukhuset i Östersund och regionens olika vårdcentraler och mottagningar, samt över antalet samtal till sjukvårdsupplysningen 1177 om andningsproblem, användes för att studera eventuella akuta hälsoeffekter inom respektive kommuns befolkning.Enligt beräkningarna förekom befolkningsviktade dygnsmedelhalter på upp till 97 μg/m3. I verkligheten förekom sannolikt, under kortare tid och avgränsade platser, betydligt högre halter. När brand-röksepisoder definierades som dygn med PM2.5>20 μg/m3 beräknades den sammanviktade relativa ökningen av akuta besök gällande astma till 68% (RR=1.68, 95% KI:1.09-2.57). För diagnoser gällande nedre luftvägar totalt observerades en ökning med 40% (RR=1.4, 95% KI:1.01-1.92). I genomsnitt innebar brandröksepisoder en ökning av halten PM2.5 med 28 μg/m3 i jämförelse med referensdygnen.Analyserna av förhöjda partikelhalter i Jämtland-Härjedalen under brandröksperioden sommaren 2018 tyder på att en ökning av akuta problem gällande de nedre luftvägarna kan förväntas från dygns-medelhalter på 20-40 μg/m3 av PM2.5 med ursprung i huvudsak från bränder. För information och varningar under pågående exponering för PM2.5 i skogsbrandrök torde de kriterier för korttidshalter som finns i USA och Kanada vara tillämpliga även för Sverige. Om haltbidraget från branden förväntas bli omkring 60-90 μg/m3 av PM2.5 under 1 timme eller längre bör känsliga grupper uppmanas att begränsa sin exponering.
|
|
