Älskade föreläsning: En dominerande undervisningstradition i utveckling?

• Nr 4.4.2 ÄLSKADE FÖRELÄSNING. EN DOMINERANDE UNDERVISNINGSTRADITION I UTVECKLING? Sylva Frisk, Ninni Carlsson Projektet som presenteras är en pågående kvalitativ studie av föreställningar om kunskap, lärande och undervisning som genomsyrar föreläsningen som didaktisk form inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet, och syftar till att belysa svårigheter och möjligheter för högskolepedagogisk utveckling. Bakgrunden till projektet är att föreläsning som undervisande lärarmonolog i allt högre grad ifrågasatts till förmån för undervisning som stimulerar till studenters deltagande aktivitet och interaktion. Ett sådant ifrågasättande har funnits länge men på senare år drivits av högskolepedagogisk forskning och konstruktivistisk teori som menar att lärande är en subjektivt meningsskapande process i sociala och praktiska sammanhang där vi aktivt omkonstruerar våra förståelser och färdigheter. Tillsammans med allt växande och heterogena studentgrupper i ett förändrat universitet har det påkallat ett behov av att möta studenters lärandestrategier genom ett studentcentrerat förhållningsätt i undervisning och blandade läraktiviteter. Samtidigt har föreläsningen en fortsatt stark och självklar ställning i de undervisningstraditioner som dominerar samhällsvetenskaperna. Den är också en av de vanligaste formerna för undervisning som universitetsstudenter möter. Hur kan vi förstå disciplinernas och lärares förkärlek för en didaktisk form som inte självklart tränar studenter i centrala samhällsvetenskapliga färdigheter såsom problematisering, analys och kritisk g ranskning av sociala fenomen och frågor? Projektet ställer frågor kring hur föreläsningsformen relaterar till nutida pedagogiska perspektiv och villkor. Vilken implicit och explicit mening tillskriver lärare i olika samhällsvetenskapliga ämnen denna dominerande undervisningsform när de utvecklar kurser? Hur konstruerar de sin förståelse av kunskap, lärande och undervisning i arbetet med utformning av, och argumentation för - och emot sina val? Det empiriska materialet utgörs av examinationsarbeten 2012 - 2015 i en behörighetsgivande kurs i högskolepedagogik, HPE102. Den ges i områdesspecifika varianter vid Göteborgs universitet och utbildar anställda i kursutveckling. Den samhällsvetenskapliga varianten är starkt influerad av nutida perspektiv på lärande. Deltagarna arbetar därför själva aktivt med att utveckla sina kompetenser i att problematisera, analysera, planera, kritisk granska och kommunicera överväganden kring utveckling av kursplaner, undervisning och examination. De utvecklar samtidigt en generell kompetens att förhålla sig friare, mera kreativt och ändamålsenligt till sitt eget lärar- och kursansvarsuppdrag. Föreläsningsformen har däremot visat vara särskilt svår att problematisera och utveckla. Trots att kursstruktur och innehåll i HPE102 exemplifierar hur kollaborativa arbetsformer kan användas i olika stora undervisningssalar, skriver deltagarna själva implicit och explicit in sig i ett lärarcentrerat förhållningssätt när de planerar föreläsningar, där läraren i en roll som auktoritet och expert förväntas överföra kunskap i form av information till studenter. Hur går detta att förstå? Universitetslärares pedagogiska val ser ut att, på ett mera komplext sätt, vara formade av diskursiva praktiker, professionella positioner och implicit förståelse av kunskap och lärande. I föredraget presenteras preliminära resultat.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Övrig annan samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Other Social Sciences not elsewhere specified (hsv//eng)

Nyckelord

Högskolepedagogik

föreläsningsnorm

didaktik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)