| 1. |
|
|
| 2. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.
|
|
| 3. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(författare)
-
Animal welfare efforts and farm economic outcomes: Evidence from Swedish beef production
- 2023
-
Ingår i: Agricultural and Resource Economics Review. - 1068-2805. ; 52, s. 498-519
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We estimate the relationship between farm animal welfare (FAW) efforts taken by beef farmers and the economic performance of beef farms by using farm accounting data from the Swedish Farm Economic Survey matched with survey data on farm management practices. To this end, we perform a two-step analysis. First, an item response theory (IRT) model estimates the latent FAW effort on farms. FAW effort likely depends on a host of complementary FAW-improving strategies, and the IRT model combines the considered strategies into a unidimensional scale. We take this to represent on-farm FAW effort. Second, we use instrumental variable regressions to estimate the relationship between FAW effort and multiple measures of farm economic performance. We find that higher FAW effort scores have no effect on margins and costs. However, higher FAW effort scores are associated with lower farm sales. Findings suggest that policies (such as targeted label for high FAW) that increase farm revenue as well as incentivize the uptake of FAW-improvement practices may be able to compensate farmers for their FAW effort.
|
|
| 4. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(författare)
-
Assessing Animal Welfare and Farm Profitability in Cow-Calf Operations with Stochastic Partial Budgeting
- 2021
-
Ingår i: Animals. - : MDPI AG. - 2076-2615. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Simple SummaryThe increased consumer demand for high levels of farm animal welfare (FAW) have prompted debates about the costs of achieving higher FAW. Yet, little is known about the economic consequences of improvements in FAW, especially in cow-calf operations. This study contributes to the literature by investigating the relationship between farm profitability and improved FAW measure in terms of increased space allowance in Swedish cow-calf operations. We found that a 0.5 m(2) increase in space allowance per calf (achieved by a corresponding reduction of herd size) was associated with a 6.9 to 18.7% reduction in farm-level contribution margins in the short term. Our results suggest that FAW improvements can be costly for farms and these costs should be considered while taking policy decisions regarding improvements in FAW standards.The societal demand for good farm animal welfare (FAW) has increased over time. Yet, very little is known about the economic consequences of improvements in FAW in cow-calf operations. This study investigates on-farm economic consequences of improved FAW measures in cow-calf operations. It uses a stochastic partial budgeting approach to examine the relationship between contribution margins and improvements in FAW in terms of increased space allowance for a typical Swedish cow-calf operation, as compared to current practices. In the current practice, a cow should be given at least 5 m(2) and the calf 2.2 m(2). We found that a 0.5 m(2) increase in space allowance per calf (achieved by a corresponding reduction of herd size) was associated with a 6.9 to 18.7% reduction in contribution margins in the short term. Our analysis does not include possible indirect gains like decrease in disease incidence and enhanced non-use or 'soft' values associated with increased FAW. However, our analysis indicates that high FAW standards can be costly and careful cost-benefit analysis should be a part of decision-making processes regarding FAW standards. Our results also suggest a need for government support payments and/or the development of market mechanisms to stimulate farmers to continue producing livestock-based foods with high FAW.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(författare)
-
Assessing economic consequences of improved animal welfare in Swedish cattle fattening operations using a stochastic partial budgeting approach
- 2020
-
Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 232
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is an increased concern among many stakeholders in society that livestock production systems provide a low-quality life to the animals and therefore advocate improved farm animal welfare (FAW). On the other hand, producers are concerned that stricter welfare regulations would decrease their profits and hence their competitiveness. Given the relevance of the debate surrounding FAW especially in Sweden, and the lack of studies related to the beef sector, this study examined the impact of changes in FAW practices on economic performance of Swedish beef fattening operations. We modelled a herd of 50 cattle of either beef or dairy breed reared for meat production to examine the impact of increased space allowance, including a corresponding decrease in herd size, and increased forage-to-concentrate (FC) ratio. We found that a 1-m(2)/animal increase in space allowance was associated with a decrease of 18.9 and 10.8% in short-run, per animal profits in beef and dairy breeds, respectively. Sensitivity analysis suggested that an increase in weight gain and short-run loss in herd size due to increased space allowance were the most important factors. We estimated that an increase in the FC ratio from 40:60 to 65:35 was associated with a reduction in per animal profits of about 21 to 34% in beef breeds and 17 to 53% in dairy breeds, respectively. Sensitivity analysis indicated that reduced growth due to increased FC ratio was the most important factor. Our results suggest that an increase in space allowance or FC ratio in Swedish beef fattening operations may reduce farm profitability. They also imply that consequences of any policy instrument should be carefully examined to reach the goal of improved FAW along with improved profitability and sustainability for the farmer.
|
|
| 7. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(författare)
-
Costs and benefits of good animal welfare - for animals, farmers and society
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Society’s demand for good animal welfare has led to discussions about the costs of achieving and maintaining one. This is relevant to Swedish animalbased food production, because producers in Sweden in many respects have stricter requirements than farmers in other countries. They therefore face competition from imported foods produced under less strict animal welfare regulations. At the same time, good animal welfare can have a value in itself and can provide benefits for animals, farmers and society.
|
|
| 8. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(författare)
-
Kostnader och vinster med gott djurskydd : för djur, lantbrukare och samhälle
- 2022
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Samhällets krav på god djurvälfärd har lett till diskussioner om kostnaderna för att uppnå och upprätthålla en sådan. Detta är relevant för svensk djurbaserad livsmedelsproduktion, eftersom producenter i Sverige i många avseenden har hårdare krav än i andra länder. De möter därför konkurrens från importerade livsmedel som producerats med mindre strikta djurskyddsbestämmelser. Samtidigt kan gott djurskydd ha ett värde i sig och ge fördelar för djur, lantbrukare och samhälle.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
