| 1. |
- Leden, Lotta
(författare)
-
Black & white or shades of grey : teachers perspectives on the role of nature of science in compulsory school science teaching
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen utforskar lärares perspektiv och förhandlingar gällande vilken roll “naturvetenskapens karaktär” (engelska ”nature of science”, NOS) kan spela i grundskolans NO-undervisning. Tidigare forskning har visat att NO-undervisning ofta har ett starkt fokus på naturvetenskapliga begrepp och strukturerade laborationer med ett implicit fokus på ”korrekta svar”. I den sortens undervisning ges sällan en bild av de människor och kontexter som är av betydelse för naturvetenskaplig kunskapsproduktion. I avhandlingen diskuteras den här beskrivningen av naturvetenskap och NO-undervisning som “svart-vit”. Inom ramen för forskning om naturvetenskapernas didaktik har förslag lagts fram som handlar om att bredda bilden av naturvetenskap. En sådan breddning skulle kunna medföra att fler elever kan identifiera sig med naturvetenskap och att mål som handlar om naturvetenskaplig literacitet (scientific literacy) lättare skulle kunna nås. I linje med dessa mål, har forskningen föreslagit att NOS inkluderas i NO-undervisningen. Att inkludera NOS i NO-undervisningen innebär att det skapas spänningar i förhållande till rådande undervisningstraditioner. Här blir lärare en viktig faktor eftersom de befinner sig i gränslandet mellan naturvetenskap och undervisning om densamma. I detta gränsland får policy, styrdokument och traditioner betydelse för vilken undervisningspraktik som blir möjlig. Avhandlingens metoder för att utforska lärarnas perspektiv är: enkäter, intervjuer och fokusgruppdiskussioner. Fokusgruppdiskussionerna, som var återkommande under tre år, är särskilt viktiga för att belysa olika perspektiv och spänningar. Ett teoretiskt ramverk som består av fem övergripande NOS-teman utvecklades och användes som en guide för fokusgrupperna och delar av analysen. Avhandlingen inkluderar fyra artiklar, med egna syften och specifika forskningsfrågor. Huvudresultaten från dessa artiklar sammanfattas och diskuteras i relation till policy och traditioner som omger NO-undervisning. Resultaten visar att den NOS-praktik som konstrueras genom lärarnas förhandlingar: a) syftar till en bred snarare än djup NOS-förståelse (d.v.s. inkluderar många NOS-områden, men undviker filosofiskt djup), b) är kontextualiserad och integrerad i laborations- eller kommunikationspraktiker, och c) syftar till att utveckla elevers intresse och engagemang samt att nå kunskapsmål som går utöver lärandet av naturvetenskapliga begrepp. Den här konstruktionen av NOS-praktik resulterar i starka spänningar i relation till traditionell NO-undervisning (t.ex. undervisning av begrepp och modeller), vilket i sin tur innebär att lärar- och elevroller utmanas. Däremot, blir NOS ett medel i arbetet med att utvidga laborationspraktiken och en katalysator i formandet av en kommunikationspraktik (t.ex. att reflektera kring naturvetenskap och dess relation till samhället både från ett inom- och utomvetenskapligt perspektiv). Motståndet mellan undervisningen av NOS och naturvetenskapliga begrepp medför att dessa inte integreras utan blir delar i formandet av parallella praktiker. Som En följd av denna uppdelning får eleverna möta olika bilder av naturvetenskap som sällan jämförs eller förhandlas. Ett förslag för framtida forskning och lärarutbildning är att skapa strukturer för att sammanfoga parallella praktiker som ett led i att minska spänningar och utvidga den begrepps-fokuserade traditionen.
|
|
| 2. |
- Leden, Lotta, et al.
(författare)
-
Teachers’ ways of talking about nature of science and its teaching
- 2015
-
Ingår i: Science & Education. - : Springer. - 0926-7220 .- 1573-1901. ; 24:9, s. 1141-1172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nature of science (NOS) has for a long time been regarded as a key component in science teaching. Much research has focused on students’ and teachers’ views of NOS, while less attention has been paid to teachers’ perspectives on NOS teaching. This article focuses on in-service science teachers’ ways of talking about NOS and NOS teaching, e.g. what they talk about as possible and valuable to address in the science classroom, in Swedish compulsory school. These teachers (N = 12) are, according to the national curriculum, expected to teach NOS, but have no specific NOS training. The analytical framework described in this article consists of five themes that include multiple perspectives on NOS. The results show that teachers have less to say when they talk about NOS teaching than when they talk about NOS in general. This difference is most obvious for issues related to different sociocultural aspects of science. Difficulties in — and advantages of — NOS teaching, as put forth by the teachers, are discussed in relation to traditional science teaching, and in relation to teachers’ perspectives on for which students science teaching will be perceived as meaningful and comprehensible. The results add to understanding teachers’ reasoning when confronted with the idea that NOS should be part of science teaching. This in turn provides useful information that can support the development of NOS courses for teachers.
|
|
| 3. |
- Leden, Lotta, et al.
(författare)
-
The mangle of school science practice : Teachers’ negotiations of two nature of science activities at different levels of contextualization
- 2020
-
Ingår i: Science Education. - : John Wiley & Sons. - 0036-8326 .- 1098-237X. ; 104:1, s. 5-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nature of science (NOS) has increasingly been emphasized as an important element in science education. This paper engages in the question of how teachers negotiate different approaches to and contexts for NOS teaching. This exploratory study is part of a three‐year longitudinal project where six in‐service teachers developed and negotiated their NOS‐teaching practices. Pickering's (1995) theory of the mangle of practice is used for the analysis of teachers’ focus‐group discussions. In a mangled practice, school science traditions, policy documents, and students’ and teachers’ expectations and identities are rubbed against each other. As part of the project teachers planned, implemented, and reflected on two NOS activities at different levels of contextualization. The concepts alignment, resistance, and accommodation are used as an analytical tool to understand the processes of the mangle in relation to teachers’ negotiations concerning the two activities during the focus groups. The results of the mangle are presented in relation to a backdrop of three teaching traditions (facts, lab‐work, and discussions) that the teachers’ claim to depart from. The results show how the alignment and resistance of different components of the mangle lead to various accommodations as regards both the activities and the three traditions. The article concludes by discussing how the teachers’ negotiations highlight what becomes possible and what becomes challenging when NOS meets existing traditions, and what this means in respect of possibilities for NOS learning.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
