| 1. |
|
|
| 2. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
En ridsport för alla : En rapport om ridsport och integration i samarbete med Malmö högskola
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten har syftet varit att analysera hur Svenska Ridsportförbundet (SvRF) och dess föreningar har arbetat med integrationsfrågor. Vi har även sammanställt tidigare studier i syfte att försöka skapa en förståelse för i vilket sammanhang projekten bedrivs och huruvida de projekt vi studerat här skiljer sig eller påminner om tidigare projekt. Tidigare utvärderingar av satsningar som SvRF gjort inom Handslaget och Idrottslyftet identifierade att barn och unga med utländsk bakgrund varit svåra att locka till ridskolan. Vidare var integrationssatsningar inte en stor del av ridsportens totala antalet Idrottslyftsprojekt. De målgrupper föreningarna riktade sig till beskrevs som flyktingar, ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar. Projekten nådde fler flickor än pojkar men ungefär 40 procent av deltagarna i projekten mellan 2013 och 2015 var pojkar – vilket betyder att en större andel pojkar än vad som är vanligt i verksamheten för övrigt nåddes av projekten. Deltagarna har engagerats i aktiviteter varje vecka, på friluftsdagar med skolan eller genom ”öppet hus” samt ”prova på-dagar”. De har även fått ta hand om hästarna i stallet. Motiven för att genomföra projekten var främst att skapa möjligheter för integration eller möten mellan svensk och utländsk kultur. Andra motiv var att locka fler och andra (som i vanliga fall inte hittade dit) medlemmar till ridskolan. Projekten innebar en möjlighet för ridskolorna att visa upp sin verksamhet för nya grupper. En fördel med ridsporten, framför andra idrotter, som framhölls inom projekten var närheten till djur och natur något som målgruppen kan behöva, både som avkoppling och för att lära sig om svensk kultur. De utmaningar som beskrevs handlar om att målgruppen ofta inte talat samma språk som ridskolans personal och medlemmar. En annan utmaning var ridskolornas och målgruppens begränsade ekonomiska resurser. De begränsade resurserna har gjort det svårt att omvandla projekten till ordinarie verksamhet. Samtidigt beskrev flera föreningar hur problemen löstes, vilket ansågs grundas i en vilja att göra något meningsfullt för målgruppen. Andra utmaningar som framhölls var att målgruppen var ovana vid hästar, kollektivtrafiken inte tillgodosåg behoven av transport till ridskolan och att samarbetet med skolor ofta varit trögstartade. Avslutningsvis vill vi understryka vikten av att inte se målgruppen som homogen och att försöka undvika att tala om ”dem” på ett särskiljande sätt. Samtidigt är det förstås svårt att rikta satsningar till en viss målgrupp utan att särskilja dem. Detta är en utmaning för alla typer av integrationsarbete, att stötta och hjälpa utan att behandla målgruppen som annorlunda. Frågan är om det ens är möjligt. Slutligen ska det påpekas att de föreningar som genomfört denna typ av projekt faktiskt gör något – till skillnad från många andra. De gör det med mycket begränsade resurser och de försöker bidra till en mer jämlik idrottsutövning och till samhället stort.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
Skilda världar - unga i och om framtidens föreningsidrott
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ungdomarna i den här studien lever mitt emellan vuxenhet och barndom, och de upplever att gymnasiestudierna utgör ett viktigt steg in i vuxenvärlden. Skolan och studierna, samt föreningsidrottens förväntningar på dem, anges av ungdomarna som skäl till att de slutar med fysiska aktiviteter som de hållit på med tidigare. Det gäller inte alla; ungdomarna menar även att aktiviteter inom föreningsidrotten är en viktig del av deras liv – nu och i framtiden. Vi har valt att kalla studien Skilda världar – unga i och om framtidens föreningsidrott och vill på detta sätt markera att ungdomarna i studien resonerar om idrotten på flera sätt. Att världarna skiljer sig åt är även tydligt när ungdomarna för ekonomiska resonemang. Vi har talat med 105 ungdomar i gymnasieåldern som går i skolan i tre storstadsregioner (Stockholm, Göteborg och Malmö). Nedan försöker vi sammanfatta resultaten av denna studie i några punkter. Precis som tidigare studier visar har ungdomarna i denna studie provat flera olika idrotter. När ungdomarna blir äldre minskar antalet idrotter, men tiden som läggs på fysisk aktivitet blir inte nödvändigtvis kortare. Idrottsaktiviteter konkurrerar med många aktiviteter i ungdomarnas liv, såsom skola, kompisar och andra fritidsaktiviteter. Några ungdomar menar att de lär sig att prioritera mellan dessa aktiviteter; andra menar att de slutar med idrotten eftersom de upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja göra. n Andra faktorer som gör att ungdomarna slutar med idrott är att de upplever att de inte ”kommer att bli något inom idrotten”, att kompisarna har slutat och att det då inte är lika roligt längre, samt att idrotten ”blev tråkig”, att det bara blev ”mer av samma sak”. Ungdomarna upplever att de inte kan börja med en ny föreningsidrott i sin ålder och att de bara kan fortsätta med sin idrott om de vill ”satsa”. Ungdomarna talar om att de istället för föreningsidrotten sökt sig till gym. Ett skäl till att välja gymmet är att de själva kan bestämma vilken tid de ska gå dit, hur mycket tid de ska lägga på sin fysiska aktivitet och vad de ska göra där. Friheten upplevs även som ett problem och några menar att de skulle behöva fastare rutiner, en ledare eller kanske någon som talar om vad de ska göra – något de förknippar med föreningsidrotten. Ett annat skäl till att ungdomarna inte är med i en idrottsförening eller utövar andra fysiska aktiviteter, är kostnader. För några är idrotten alltför dyr, för andra inte. Ungdomarna resonerar i huvudsak om två sätt utifrån vilka de tror att fler skulle kunna aktiveras inom föreningsidrotten: ”prova-på-aktiviteter” och samverkan mellan skola och föreningsidrott. Att vara en del av föreningsidrotten är inte något som ungdomarna ser som en del av att vara vuxna – vare sig som aktiva idrottare eller ledare. Några har föräldrar som varit ledare – få har varit det själva. När de talar om ledare handlar det mer om hur ledare borde vara snarare än att de själva skulle bli ledare som vuxna.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
Unga i och om framtidens idrottsorganisering
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kartläggs och analyseras gymnasieungdomars syn på idrotten. Ungdomarna beskriver idrotten och talar om hur de skulle önska att idrotten organiseras i framtiden. Fokusgruppsintervjuer med 182 ungdomar utgör källmaterialet. Genom att använda begreppen idrott, generation, genus, erfarenhetsrum och förväntningshorisont problematiseras ungdomarnas berättelser.
|
|
| 7. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Idrottslyftet : Svenska Ridsportförbundet, Svenska Klätterförbundet, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Simförbundet och Svenska Taekwondoförbundet
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Genom regeringens satsning, kallad” Idrottslyftet”, fick den svenska idrottsrörelsen under perioden 2007–2011 möjlighet att genomföra den hittills största satsningen någonsin för att utveckla barn-och ungdomsidrotten. Idrottsrörelsen har sammanlagt fått två miljarder kronor för att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och utveckla verksamheten, så att de väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Arbetet skulle utgå från ett jämställdhets-och jämlikhetsperspektiv och genomsyras av riktlinjerna i” Idrotten vill”.Denna rapport utvärderar detta arbete i fyra specialidrottsförbund: Svenska Ridsportförbundet, Svenska Klätterförbundet, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Simförbundet och Svenska Taekwondoförbundet.
|
|
| 8. |
- Larneby, Marie, 1978-, et al.
(författare)
-
Från naturvård till klimathot : Friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten är att öka kunskapen om arbetet med ekologisk hållbarhet i ett urval av organisationer anslutna till paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv. Friluftsorganisationerna skiljer sig åt i flera avseenden och för rapporten har nio organisationer studerats för att visa likheter och variationer. Några organisationer har starkt fokus på naturvistelse och miljövård, andra har samvaro med eller vård av djur som sin centrala verksamhet, och så finns det organisationer som bedriver motoriserad verksamhet. Materialet för rapporten är friluftsorganisationernas hemsidor och intervjuer med representanter från nio av organisationerna. Genom analysverktyget SWOT visar vi organisationernas interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot för ett fortsatt arbete med ekologisk hållbarhet. Materialet presenteras även som fem narrativ för att synliggöra återkommande berättelser i det insamlade materialet.Narrativen ger en verklighetsnära illustration av uppfattningar och erfarenheter från friluftsorganisationernas hållbarhetsarbete.Friluftsorganisationerna visar flera styrkor i arbetet med ekologisk hållbarhet. Den kanske mest uppenbara styrkan är att värnande om naturen och miljön är en grundläggande värdering i många verksamheter. Kopplingen till att vidareutveckla det ekologiska hållbarhetsarbetet upplevs därför som naturlig och självklar. En annan styrka är att det finns en bred kunskaps- och kompetensbas om natur och miljö. Den utgör en central resurs i hållbarhetsarbetet.Trots att ekologisk hållbarhet har en, ofta väldigt stark, plats på organisationernas agendor, framkommer det att det saknas resurser för att genomföra och utveckla förändringar och strategier. Det är en svaghet. Resurser innebär tid för några organisationer och/eller ekonomiska medel för andra. I relation till detta omtalas brister i samhälleliga strukturer och infrastruktur som hinder. I analysen om svagheter och hinder synliggörs en annan barriär som kan knytas till individen - när de tär svårt eller för omständligt att göra miljövänliga val.Materialet har vidare analyserats med KASAM, känsla av sammanhang,som förklarar hur tillvaron upplevs som begriplig, hanterbar ochmeningsfull. För att skapa begriplighet kring ekologiskt hållbarhetsarbete är olika typer av kunskap och kompetens en viktig grund. Den finns i flera av organisationerna och är främst naturvetenskaplig, men med inslag avhistoria och pedagogik. Det lägger en bra grund för att kunna hantera hållbarhetsarbetet, men när resurser brister är hanterbarheten inte lika stark. Då är meningsfullheten av stor betydelse, vilket i detta sammanhang innebär medlemmarnas engagemang för natur, djur och miljö.En slutsats är att organisationernas verksamheter i flera avseenden har syften och mål som tangerar ambitioner för ökad ekologisk hållbarhet, vilket visar att organisationerna i visst avseende redan gör vad de bör. Samtidigt ställer sig organisationerna frågande till detta och undrar om de verkligen gör vad de kan? Å ena sidan värnar, vårdar och bevarar verksamheterna natur och miljö. Å andra bidrar flera aktiviteter till ett ökat slitage på natur och landskap, utsläpp från transporter och resor, och behov av utrustning som påverkar miljön negativt.En annan slutsats är att friluftsorganisationerna har en stor potential att utveckla sitt hållbarhetsarbete eftersom det redan är etablerat. Möjligheten att gå från att bidra till att vara drivande finns, genom ett ökat samarbetemellan Svenskt Friluftslivs organisationer, men även med andra aktörer.
|
|
| 9. |
- Larneby, Marie, 1978-, et al.
(författare)
-
Startskottet har gått : Specialidrottsförbundens arbete med ekologisk hållbarhet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om Riksidrottsförbundets (RF) anslutna specialidrottsförbunds (SF) arbete med miljömässig (ekologisk) hållbarhet. Det material vi bygger vår analys på är 16 specialidrottsförbunds hemsidor och intervjuer med RF:s hållbarhetssamordnare, samt representanter från nio av förbunden. Genom att använda analysverktyget SWOT visar vi vilka styrkor och svagheter som SF har i sitt arbete med ekologisk hållbarhet, samt vilka hot och möjligheter som finns för ett fortsatt arbete. Vidare tolkar vi materialet utifrån det teoretiska perspektivet ‘känsla av sammanhang’ – KASAM – som handlar om hur hållbarhetsarbetet begrips, hanteras och görs meningsfullt för de som arbetar med detta i ett SF.Rapporten visar att en styrka i arbetet med ekologisk hållbarhet är att många förbund anser att arbetet är viktigt eftersom klimatförändringarna påverkar träningar och tävlingar. En annan styrka är att det i flera SF finns miljöpolicys och checklistor för att agera mer hållbart. Samtidigt är en svaghet att det ekologiska hållbarhetsarbetet inte har en tydlig plats på agendan i flera av förbunden. Därför blir det inte en naturlig del av verksamheten. Brist på resurser är en svaghet för många, men vilka resurser som saknas skiljer sig åt. Det handlar om tid för några och/eller ekonomiska medel för andra. En svaghet som samtliga SF nämner är idrottens beroende av transporter.Det finns stora möjligheter att lyckas med det ekologiska hållbarhetsarbetet eftersom fler SF och medlemmar är medvetna om att det går att göra skillnad. Fler SF-representanter efterfrågar dock ett utökat samarbete mellan SF. Vidare ses avsaknaden av riktlinjer (från RF eller regeringen) som ett hot. För att skapa begriplighet i det ekologiska hållbarhetsarbetet är olika typer av kunskap en viktig grund. Kunskap om miljöfrågan och om hållbar utveckling kan bidra till att man prioriterar och etablerar den på förbundets agenda. Kunskap kan leda till handling, och med resurser som tid och ekonomi är det enklare att hantera arbetet med ekologisk hållbarhet. Alla förbund visar att det är meningsfullt att arbeta med miljöfrågan. De intervjuade representanterna är engagerade och arbetar för att nå omvandling och förändring. Att ha kunskap och att vilja är emellertid inte tillräckligt för att nå resultat när resurser saknas. Intervjuerna mediirepresentanterna visar att de saknar känsla av sammanhang. Kanske har det att göra med att den kunskap som finns refererad i policys och diskuteras i intervjuerna präglas av en naturvetenskaplig förståelse av ekologisk hållbarhet. Det är rimligt att tro att mer kunskap om miljöfrågan inom andra vetenskapliga fält, såsom pedagogik, psykologi, sociologi och historia – som berör ekologisk hållbarhet ur andra perspektiv – skulle kunna fungera stödjande i arbetet.En slutsats för rapporten är att förändringsarbetet med ekologisk hållbarhet kan upplevas som svårt eftersom idrotten även har andra mål att sträva mot som prioriteras före ekologiska hållbarhetsfrågor. Ett sådant mål är att utveckla idrotten att bli högre, snabbare och starkare – alltså att prestera. Idrottens sätt att organisera träning och tävling med mycket resande går på tvärs mot arbetet med att verka för en ekologiskt hållbar utveckling och en mer hållbar värld.
|
|
| 10. |
|
|
