| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bigelow, NH, et al.
(författare)
-
Climate change and Arctic ecosystems: 1. Vegetation changes north of 55 degrees N between the last glacial maximum, mid-Holocene, and present
- 2003
-
Ingår i: Journal of Geophysical Research. - 2156-2202. ; 108:D19
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- [1] A unified scheme to assign pollen samples to vegetation types was used to reconstruct vegetation patterns north of 55degreesN at the last glacial maximum (LGM) and mid-Holocene (6000 years B. P.). The pollen data set assembled for this purpose represents a comprehensive compilation based on the work of many projects and research groups. Five tundra types (cushion forb tundra, graminoid and forb tundra, prostrate dwarf-shrub tundra, erect dwarf-shrub tundra, and low- and high-shrub tundra) were distinguished and mapped on the basis of modern pollen surface samples. The tundra-forest boundary and the distributions of boreal and temperate forest types today were realistically reconstructed. During the mid-Holocene the tundra-forest boundary was north of its present position in some regions, but the pattern of this shift was strongly asymmetrical around the pole, with the largest northward shift in central Siberia (similar to200 km), little change in Beringia, and a southward shift in Keewatin and Labrador (similar to200 km). Low- and high-shrub tundra extended farther north than today. At the LGM, forests were absent from high latitudes. Graminoid and forb tundra abutted on temperate steppe in northwestern Eurasia while prostrate dwarf-shrub, erect dwarf-shrub, and graminoid and forb tundra formed a mosaic in Beringia. Graminoid and forb tundra is restricted today and does not form a large continuous biome, but the pollen data show that it was far more extensive at the LGM, while low- and high-shrub tundra were greatly reduced, illustrating the potential for climate change to dramatically alter the relative areas occupied by different vegetation types.
|
|
| 4. |
- Bergström, Johan M, et al.
(författare)
-
IMPLEMENTERING OCH INNOVATIONER FÖR FÄRDPLAN BYGG- OCH ANLÄGGNINGSSEKTORN : Förslag till aktiviteter och projekt för färdplanens genomförandet och måluppfyllelse
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhället och mänskligheten står inför en av de största utmaningar vi har ställts inför någonsin. Klimatet berör oss alla. Aldrig tidigare har vi vetat så mycket om vårt beteende, vår påverkan och konsekvenserna för jordens klimat - samtidigt som vi fortsätter bygga vårt samhälle på ett på många sätt ohållbart vis. Idag står byggsektorn för cirka en femtedel av Sveriges samlade klimatutsläpp (Boverket, 2021). Fossilfritt Sverige bildades på initiativ av regeringen år 2015 inför FN:s klimatmöte i Paris, och lanserade år 2018 ”Färdplanen för bygg- och anläggningssektorn” (”färdplanen”), en av 22 branschspecifika färdplaner - med målsättning om en klimatneutral byggbransch till år 2045 (Fossilfritt Sverige, 2018). Sedan färdplanen lanserades 2018 har utveckling skett inom hållbarhets- och klimatområdet för Bygg- och anläggningssektorn. Exempelvis så har olika initiativ och plattformar startats upp med mål för minskad klimatpåverkan och klimatneutralitet, flertalet projekt med låg klimatpåverkan har genomförts, antal certifierade byggnader ökar, tillgång till betong och stål med lägre klimatpåverkan ökar och lagen om klimatdeklarationer har trätt i kraft. Trots denna utveckling finns det indikationer på att det går för långsamt och risk finns att färdplanens mål missas (Byggindustrin, 2022) (Fosilfritt, 2022) (Klimatpolitiska rådet, 2022). Detta utvecklingsprojekt syftade till att ta fram åtgärder för implementering och innovationer för att uppnå färdplanens mål. Projektets kartläggning, litteraturstudie inklusive enklare utsläppskartläggning förväntades ge en bild om vad som behöver göras framåt för att nå färdplanens mål och ligga till grund för ett förslag till aktiviteter och projekt som kan ligga till grund för en nationell genomförandeplan med en strategi och struktur för färdplanens implementerings- och innovationsarbete. Projektet har genomförts i ett antal arbetspaket med ingående aktiviteter, såsom nulägesanalys, litteraturstudier, utsläppskartläggning, intervjuer och workshops. Nulägesanalys och utsläppskartläggning har bestått att söka information och data i websökningar, litteraturstudier, och i samtal med branschaktörer om vilka genomförda och pågående initiativ och projekt som finns, samt kartlägga och redovisa utsläpp uppdelat på de olika branscherna inom bygg- och anläggningssektorn. Djupintervjuer har gjorts med ett flertal branschaktörer med kunskap, insyn och erfarenhet av klimat- och hållbarhetsarbete i bygg- och anläggningssektorn. I workshops, i projektet, kallade branschdialoger, har likt intervjuerna ställt ett antal frågor till en grupp branschaktörer och diskuterat dessa. I arbetet med gapanalys har bland annat ett framsynsarbete genomförts för att lyfta det som kan påverka och är avgörande för genomförandet av färdplanen. Projektet har samlat tankar och idéer från sektorns och forskarsamhällets både tongivande och engagerade personer. Beroende på vilka personer som har medverkat har detta resulterat det i olika utfall. Det som framkommit från intervjuerna, workshops och dialoger har inte direkt kontrollerats eller förankrats mot fakta och vetenskap, utan det har använts för att ge det underlag som detta projekts arbete vilar på tillsammans med projektets övriga arbete inom nuläges-, önskade- och gapanalyser. I det slutlig syntetiserade arbetet har projektgruppen valt ut det viktigaste, mest relevanta och intressanta ur de olika delaktiviteterna i projektet till åtta förändringsområden. Inom dessa respektive förändringsområde ges förslag till aktiviteter och projekt för färdplanens genomförande och måluppfyllelse. De åtta förändringsområden som projektet rekommenderar att färdplanens arbete framåt är: Flexibel och adaptiv användning samt ökad nyttjandegrad, Digitalisering, Hållbara material, produkter och system, Effektiv resursanvändning och cirkulära flöden, Elektrifiering, Regulatoriska krav och styrning, Hållbar finansiering och prissättning av miljöeffekten samt Energieffektivisering. Alla förslagen vilka var och en, och i kombination, bidrar till att accelerera klimatarbetet och minska klimatpåverkan. Av de resultat och förslag till aktiviteter och projekt till implementeringar och innovationer för färdplanens genomförande kan ett urval av dem återfinnas som uppmaningar i färdplanen. Att iii förslagen uppkommer igen drygt fyra år senare kan ses som ett behov att ytterligare fokusera på färdplanens implementering, då uppmaningarna ännu inte har gett den effekt som efterfrågats, eller inte har omhändertagits tillräckligt. De föreslagna aktiviteterna och projekten i detta arbete behöver vidareutvecklas, paketeras samt hitta finansieringslösningar för det fortsatta arbetet för färdplanens genomförande, så att det skapas ett reellt genomslag i branschen för att nå färdplanens mål. En generell rekommendationen från detta projekt är att skala upp pilot- och demoprojekt samt goda exempel till fullskaleprojekt i högre utsträckning samt att tillgängliggöra och dela resultat och underlag från dessa projekt för att öka transparensen mellan olika initiativ och projekt. De förändringsområde som utmärker sig mest och har i arbetet framhållits som de viktigaste samt anses ha störst påverkan på implementeringen av färdplanen för bygg och anläggningssektorn är: Regulatoriska krav och styrning, Elektrifiering, Flexibel och adaptiv användning samt nyttjandegrad samt Hållbar finansiering och prissättning av miljöeffekten. Projektet har vidare identifierat ett stort behov av sammanhållande och heltäckande klimatdata som är nedbrutna på olika delsektorer och ämnesområden inom bygg- och anläggningssektorn. Projektets rekommendation är därför att påskynda arbetet att kvantitativt beräkna de nationella klimatutsläppen som kan ligga till grund för att göra en nationell väsentlighetsanalys för att ge implementering av färdplanen rätt fokus och prioritering. Dock så visar projektets modulering att och analys är att reduktionen av klimatemissioner från bygg- och anläggningssektorn måste starta omgående. Vidare är utveckling av ett klimatfokuserat upphandlingsförfarande med relevanta och effektiva upphandlingskriterier av största vikt avseende framtida klimatrelaterade funktionskrav på bebyggelse genom hela livscykeln. Slutligen behöver nya affärsmodeller utforskas för att utveckla nya ekonomiska incitament som premierar kvalitet, upcycling, bevarande, återbruk och delande.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Holmqvist, Björn
(författare)
-
Classification of large pollen datasets using neural networks with application to mapping and modelling pollen data
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis concerns the usage of large pollen databases and their application to mapping and modelling past vegetation. Maps of past taxon distributions are generated and classification techniques are used to compile maps of past woodland types. These visualisations of pollen data have applications in forest ecology and in modelling the impacts of climate change. Maps of the distribution limits of Picea abies in southern Scandinavia are compared with output from a bioclimatic model to explore distribution-climate relationships during the last 1500 years. Further a classification technique is used to map distributions of Danish forest types over the last 3000 years. Classification is done by assigning a sample to a group or a category of similar properties. The categories in this case are woodland types. The classification model is an artificial neural network as trained on an entire database of actual pollen assemblages, resulting in a classification model able to classify pollen samples to a woodland type. This classification model is then used on the grid of interpolated fossil pollen assemblages to produce woodland history maps. Classification methods group the most similar samples, but somewhere a decision has to be made on how many classes or groups to use. I have developed a method for choosing the number of classes that have the highest reproducibility . This is an objective, repeatable method for assessing the optimal number of clusters in a multivariate dataset.
|
|
| 7. |
- Kuschel, Jonas, 1979, et al.
(författare)
-
Open Innovation and Control: A Case from Volvo
- 2010
-
Ingår i: Hawaii International Conference on System Sciences (HICSS). - 1530-1605.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The concept of open innovation has gained widespread attention in different research communities. Nevertheless, it is based on a relatively thin theoretical base dominated by aspects of organizational and intellectual property strategies. Building upon a longitudinal case study, this paper provides an example of open innovation from the Volvo Group. The vehicle manufacturer joined forces for inter-organizational collaboration with a telecommunication operator and a telecommunication infrastructure provider in order to nurture the innovation of vehicle services. Ten years since its formation, this study provides an interpretation in terms of open innovation and illuminates several implications. By focusing the case on IT aspects, we show how the chosen system approach inscribes a high level of control that does not nurture distribution of new vehicle services among other stakeholders. The paper contributes to nuance the understanding of open innovation and in particular demonstrates the role of IT.
|
|
