| 1. |
- Davidson, Thomas, et al.
(författare)
-
CMT rapport: kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran hos patienter med förmaksflimmer
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin i Sverige och orsakar stora kostnader inom hälso- och sjukvården. Förutom att patienterna vanligen drabbas av försämrad livskvalitet går det också åt stora resurser för komplikationer i form av tromboembolier och stroke. De flesta behandlingar inom förmaksflimmer kombineras med antikoagulationsbehandling för att förebygga eller förhindra uppkomst av tromboembolier och ischemisk stroke. Vid denna behandling krävs noggrann dosering för att sänka risken för stroke utan att kraftigt höja risken för blödningar. Warfarin har under lång tid varit det mest effektivaantikoagulationsläkemedlet för skydd mot tromboembolier vid förmaksflimmer. Ett annat behandlingsalternativ är acetylsalicylsyra (ASA). Ett nytt antikoagulationsläkemedel som heter dabigatran (Pradaxa®) har nyligen godkänts som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. Dabigatran har i en stor studie, (RE-LY), visat sig reducera risken för stroke jämfört med warfarin.Det övergripande syftet med denna rapport är att beräkna hälsoekonomiska konsekvenser i form av kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran (Pradaxa®) som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. I grundanalysen analyseras dabigatran 150 mg två gånger per dag för personer som är under 80 år och dabigatran 110 mg två gånger per dag för personer 80 år eller äldre. Jämförelser görs med warfarin och ASA, och warfarinbehandlingen delas dessutom in i tre subgrupper; välinställda, dåligt inställda samt warfarin-naïva patienter.En simuleringsmodell har skapats för att beräkna långsiktiga kostnader och effekter för de olika behandlingsalternativen. Effekterna mäts i antal förhindrade stroke, antal vunna levnadsår samt antal vunna kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs). Priset för de båda dagliga doserna av dabigatran (150 mg gånger två och 110 mg gånger två) är 25,39 kronor per dag.Analyserna i den här rapporten visar att kostnaden för förmaksflimmer i Sverige beräknas till drygt 4,1 miljarder kronor år 2010. Denna kostnad förväntas sjunka vid införande av dabigatran, till följd av besparingar inom vården av stroke och ett sänkt produktionsbortfall. Kostnaden per vunnet QALY för dabigatran 150 mg / 110 mg jämfört med warfarin, hos patienter som är 65 år gamla och följs upp i 20 år, har beräknats till 74 216 kronor. Vid jämförelse med välinställd warfarinbehandling höjs kostnaden per vunnet QALY till 107 186 kronor. Om dabigatran 110 mg två gånger dagligen jämförs med ASA leder det till lägre kostnader och bättre effekter, vilket innebär att dabigatran 110 mg två gånger dagligen är en dominant behandling för patienter som inte är lämpliga för warfarinbehandling.Ett införande av dabigatran leder till kostnadsförskjutningar inom flera olika områden. En ökad kostnad uppkommer för läkemedel, medan sänkta kostnader uppkommer till följd av färre stroke. För patienten innebär dabigatran lägre risk för stroke och färre besök i sjukvården.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ekerstad, Niklas, et al.
(författare)
-
Clinical frailty scale – skörhet är ett sätt att skatta biologisk ålder
- 2022
-
Ingår i: Lakartidningen. - 0023-7205. ; 119, s. 1-5
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The term frailty denotes a multi-dimensional syndrome characterised by reduced physiological reserves and increased vulnerability. Frailty may be used as a marker of biological age, distinct from chronological age. There are several instruments for frailty assessment. The Clinical Frailty Scale (CFS) is probably the most commonly used in the acute care context. It is a 9-level scale, derived from the accumulated deficit model of frailty, which combines comorbidity, disability, and cognitive impairment. The CFS assessment is fast and easy to implement in daily clinical practice. The CFS is relevant for risk stratification, and may also be used as a screening instrument to identify frail patients suitable for further geriatric evaluation, i.e. a comprehensive geriatric assessment (CGA). By providing information on long-term prognosis, it may improve informed decision-making on an individual basis.
|
|
| 5. |
- Ekerstad, Niklas, 1969-, et al.
(författare)
-
Clinical frailty scale – skörhet ärett sätt att skatta biologisk ålder : [Clinical Frailty Scale - a proxy estimate of biological age]
- 2022
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges Läkarforbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 119
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The term frailty denotes a multi-dimensional syndrome characterised by reduced physiological reserves and increased vulnerability. Frailty may be used as a marker of biological age, distinct from chronological age. There are several instruments for frailty assessment. The Clinical Frailty Scale (CFS) is probably the most commonly used in the acute care context. It is a 9-level scale, derived from the accumulated deficit model of frailty, which combines comorbidity, disability, and cognitive impairment. The CFS assessment is fast and easy to implement in daily clinical practice. The CFS is relevant for risk stratification, and may also be used as a screening instrument to identify frail patients suitable for further geriatric evaluation, i.e. a comprehensive geriatric assessment (CGA). By providing information on long-term prognosis, it may improve informed decision-making on an individual basis.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
