| 1. |
- Wikberg-Nilsson, Åsa, et al.
(författare)
-
Framtidsfabriken : En vision av framtidens effektiva och attraktiva arbetsmiljöer i industrin
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten beskrivs metoder och resultat från projektet Framtidsfabriken, vars idé har varit att bryta traditionella mönster vid utformning av produktionssystem genom att inkludera grupper som i vanliga fall inte deltar i förändringsprojekt. Projektet har bedrivits på Arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet har dels varit att problematisera och utveckla metoder för produktionsutformning och dels att bidra till utveckling av teorierna om ’det goda arbetet’. En konkret frågeställning har varit; Hur utformas ett modernt produktionssystem baserat på krav formulerade av kvinnor och ungdomar? Projektets mål har varit att utforma en vision av en effektiv, attraktiv och långsiktigt hållbar arbetsmiljö i industrin. En avgränsning i projektet har varit valet att arbeta med industrin som bransch och inte en specifik typ av produktion eller ett visst företag. Projektet har bedrivits om ett interaktivt projekt i samarbete med aktörer från industrin. Totalt har 121 personer fördelat på 59 procent kvinnor och 41 procent män medverkat som deltagare i projektet. Deltagarna i projektet har varit anställda på både chefs- och medarbetarnivå i industrin, ungdomar, samt representanter för branschorganisationer och fackförbund. Arbetet har huvudsakligen genomförts i form av workshops samt fokusgrupper och intervjuer. Metoden har varit Future Workshops, där deltagarna inledningsvis diskuterar nuläge för att sedan arbeta med framtida ideala lösningar och idéer om implementering av lösningar. Även andra metoder har nyttjats; ”Personas” för att förmedla nuvarande situationer i industrin, scenarier för att stimulera till idéer om framtiden samt olika metoder och associativa bilder för att stimulera kreativitet och kommunikation i gruppen. Analys av material från intervjuer, observationer, diskussioner, val av bilder, ljud- och videoinspelningar har inriktats mot förståelse av deltagarnas kontexter och tolkning av deras behov och preferenser. Projektet har varit annorlunda genom målsättningen att bryta traditionella mönster av produktionsutformning genom att inkludera grupper som i vanliga fall inte deltar i förändringsprojekt. En vision av ett modernt produktionssystem har utformats, baserat på krav formulerade av kvinnor. Några exempel från visionen är att alla är medarbetare på Framtidsfabriken. Det är lika många män som kvinnor på alla befattningar. På framtidsfabriken arbetas med filosofin ’livslång trainee’. Man arbetar med olika former av nätverk, där olika kompetenser både inom och utanför företaget möts för att stimulera till innovation, ständig utveckling och förbättring. Flexibel arbetstid möjliggörs via individuella scheman. I lokalerna finns mötesplatser för kommunikation, nätverk och projektarbeten. Lokalerna är ljusa och färgsatta enligt företagsidentiteten. Teknik och kommunikation underlättas via ett enhetliga system, som alla kan ta del av.
|
|
| 2. |
- Bärnarp, Tora, et al.
(författare)
-
Skönhet hållbarhet funktion
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna publikation redovisar studenternas enskilda arbeten. Materialet har tillkommit inom ramen för läsårets tema ”Skönhet, hållbarhet och funktion”, men varje studie utgår ifrån studenternas egna val av ämne.
|
|
| 3. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.
|
|
| 4. |
- Ahlin, Åsa, et al.
(författare)
-
Demand for local public schooling : another brick in the wall
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper we investigate the demand for local public school expenditures in Sweden. By using survey data, a method previously never applied to Swedish data, the paper provides an additional piece of evidence on individual demand for publicly provided local services. Estimating a linear demand specification, we find that the demand is inelastic with respect to income and tax, much in line with previous Swedish findings in a median voter framework. Estimation of a log-linear demand specification indicates more elastic demand. Testing the hypothesis that municipal employees tend to have a higher demand for public spending than others, we conclude that income, as well as taxprice, enters the demand function differently for the two groups of employees. We find no evidence of Tiebout sorting.
|
|
| 5. |
- Almqvist, Kristian, et al.
(författare)
-
Hjältar i en annan värld - om ett äventyrligt pedagogiskt arbetssätt
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport från en forskningscirkel med deltagare från kulturhuset Drömmarnas Hus och Malmö högskola handlar om en sammansmältning av kulturpedagogik, äventyrspedagogik och undervisning för hållbar utveckling. Den beskriver arbetet med hur elever fick uppleva äventyret "Naturkrafternas dal", vilket syftade till att eleverna skulle uppleva känsla av sammanhang, handlingskraft, glädje, självstärkande grupprocesser och positiva upplevelser av och i skogen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Åsa, et al.
(författare)
-
Översyn av förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten : Redovisning av regeringsuppdrag med Havs- och vattenmyndighetens analys av normerna och förslag till ändrad lagstiftning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen gav genom ett beslut den 22 oktober 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att göra en översyn av förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (fisk- och musselvattenförordningen). Behovet av att göra denna översyn har framförts av Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I rapporten görs en översyn av miljökvalitetsnormerna i förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten och en bedömning av om det finns normer som bör ändras, tas bort eller om samma skyddsnivå kan uppnås på annat sätt. Havs- och vattenmyndigheten föreslår att fisk- och musselvattenförordningen upphävs. Som en följd av detta behöver ett antal föreskrifter upphävas eller ändras. Därutöver behöver viss vägledning tas fram för att täcka återstående skyddsbehov.Det är svårt att få en överblick av i vilken utsträckning fisk- och musselvattenförordningen har påverkat den övervakning som bedrivs och hur mycket övervakning som bedrivs enbart utifrån förordningens krav. Havs- och vattenmyndighetens bedömning är dock att ett upphävande av förordningen inte kommer att påverka den övervakning som utförs på ett betydande sätt. Konsekvensutredningen visar att fisk- och musselvattenförordningen kan upphävas och att detta medför i huvudsak positiva effekter för såväl miljön som berörda myndigheter och verksamhetsutövare.
|
|
| 8. |
- Andrén, Eva, et al.
(författare)
-
Öppna prioriteringar inom nya områden : logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns fortfarande ett behov av att öka kunskapen om och stödja den praktiska tillämpningen av riksdagens riktlinjer för öppna prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård. Flera förslag på hur ett sådant stöd kan se ut har tagits fram de senaste åren. Spridning av goda exempel är ett sådant förslag, metodstöd ett annat (PrioriteringsCentrum 2007). En mer påtaglig form av metodstöd är den nationella modell som vuxit fram för att konkretisera innebörden i riktlinjerna (Carlsson m fl 2007). Den får idag anses som välbeprövad inom ett flertal områden och har bidragit till att samsynen och kommunicerbarheten kring prioriteringar har ökat i landet. Erfarenheter visar dock att det behövs pedagogisk vägledning i hur modellen kan tillämpas. För att möta upp efterfrågan på sådant metodstöd erbjuder Prioriteringscentrum handledning i grupp. Den första handledningsgruppen är nu avslutad och det är deltagarnas prioriteringsarbeten som presenteras i denna rapport i syfte att sprida konkreta exempel på försök att tillämpa prioriteringsriktlinjerna.I rapporten presenteras fyra prioriteringsarbeten med fokus på: Regionsamverkan inom arbetsterapi Logopedi Yrkesspecifika prioriteringar på väg till teamet Från projekt till integrerat redskapExemplet med prioriteringar i regionsamverkan utgörs av det prioriteringsarbete som genomförts i det s k femklövernätverket bestående av en samverkansgrupp för arbetsterapeuter i ledningsposition på sjukhusen i Uppland, Västmanland, Södermanland, Gävleborg och Dalarna. Arbetet var ett försök att skapa gemensamma prioriteringar i regionen för ett sjukdomsområde som kändes relevant. Valet kom att falla på arbetsterapi inom reumatologi. Arbetet har sedan huvudsakligen bedrivits i en projektgrupp, bestående av en representant från varje sjukhus där arbetet växlat mellan arbete på hemmaplan och avstämningsträffar i projektgruppen.Försöket har visat att det finns en samsyn inom regionen kring prioriteringar inom arbetsterapi och reumatologi. Säkerheten i prioriteringarna har ökat i och med att fem arbetsterapiorganisationer tillsammans bidragit med ett stort underlagsmaterial bl a genom att delge varandra sina kliniska erfarenheter. Förutsättningarna för en mer likartad vård i regionen har ökat. Arbetet har också gett upphov till frågor om i vilka situationer det är att föredra att prioriteringsarbete bedrivs lokalt, regionvis och/eller nationellt.
|
|
| 9. |
- Arvidson, Sibylla, et al.
(författare)
-
Formgivning av elektronikinkapsling till personlyft
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport avhandlar ett projekt inom kursen Industriell design vid Luleå tekniska universitet. Kursen kan sägas vara en generalrepetition inför examensarbetet för studenter på ingenjörsprogrammet Industriell design. Projektet genomförs på uppdrag av en av världens ledande tillverkare av personlyftar; Liko AB.Företagets har genomgående väldesignade produkter med en tydlig, egen profil. De elektroniska komponenterna med sin inkapsling köps dock in färdiga från en dansk underleverantör. Inkapslingen av dessa elektroniska komponenter har en formgivning som stämmer dåligt med personlyftarnas goda design och funktionalitet i övrigt. Dessutom använder de flesta av Likos konkurrenter identiska delar från samma leverantör. Kortfattat var uppdraget var att ta fram designkoncept för elektronikbox, batteriinkapsling och handkontroll samt laddare för väggmontering. I inledningen av projekttiden genomfördes ett omfattande underrättelsearbete för att klargöra vad som kan öka det upplevda värdet på en personlyft. Konkurrenter, inköpare och användare intervjuades. Produkter med liknade funktioner undersöktes. Med ledning av all den relevanta information som insamlats och struktuerats fastställdes de krav som det färdiga konceptet skulle uppfylla och de önskvärda egenskaper produkten skulle ha. Det kreativa arbetet, som inletts redan dag ett, intensifierades när målen var klara och resulterade i ett antal konceptförslag på de olika delarna. Dessa förslag utvärderades med akademiska metoder. De koncept som bäst motsvarade uppställda kriterier presenterades för uppdragsgivaren som bekräftade det rätta i vägvalet. Att presentera ett komplett koncept innebär också att den slutliga formen bestäms, specifika ytlösningar, materialval och detaljlösningar optimeras och visualiseras på bästa sätt. På detta stadium studerades många andra produkter med liknade delfunktioner eller liknande önskvärda uttryck. Den slutliga formbestämningen gjordes med hjälp av tredimensionella datormodeller, en tillförlitlig metod att prova ut olika lösningar på ett tidsbesparande sätt.När alla detaljer var bestämda byggdes fullskalemodeller av de ingående delarna i konceptet för att med säkerhet kunna fastställa att idéerna klarar ett möte med verkligheten. Delarna i det färdiga konceptet är, i kort-kort sammanfattning, en slank elektronikbox-batterienhet baserad på en gemensam aluminiumprofil, en ergonomisk handkontroll med kontaktlös laddning i sitt sladdlösa utförande och en diskret, elegant väggladdare. Allt med hög funktionalitet och ett formspråk i harmoni med uppdragsgivarens övriga produkter.
|
|
| 10. |
|
|
