| 1. |
- Halldén, Gunilla, et al.
(författare)
-
Omsorgsbegreppet i förskolan : Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess relation till en verksamhet. Rapport från nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 novemberg 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport innehåller texter som presenterats vid en konferens arrangerad inom ramen för Nätverk för barnomsorgsforskningi . Syftet med konferensen var att lyfta upp begreppet omsorg, diskutera dess innebörd, rädda det från retorisk förflackning och samtidigt via dess koppling till verksamheter belysa ett vidare sammanhang. När bamforskning diskuteras har jag på senare tid funnit det väsentligt att peka på att den har en kapacitet att kasta ljus över centrala samhällsfrågor. Forskning om barn bör inte bara vara en forskning om en viss grupp i samhället. Den nyare bamdomsforskningen söker tillämpa ett bamperspektiv. Detta innebär att fenomen studeras såsom de framstår från barnens perspektiv och att inverkan av olika sociala reformer, politiska förändringar och produktion av varor på barns liv belyses. Det handlar alltså både om att söka efter barnens perspektiv och att söka efter konsekvenserna för barnen av olika samhälleliga förändringar. Nya fålt som t.ex. barndomshistoria, barndomssociologi och barndomsantropologi har uppstått och begreppet generation har införts för att markera vikten av att anlägga ett generationsperspektiv på frågor som vanligtvis grupperats på annat sätt.
|
|
| 2. |
- Herstad-Svärd, S., et al.
(författare)
-
Ramprogram – Åtgärder för samtidig minimering av alkalirelaterade driftproblem, Etapp 2
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Combustion of an increasing amount of biofuel and waste woods has resulted in certainenvironmental advantages, including decreased emissions of fossil CO2, SO2 andmetals. On the other hand, a number of chloride and alkali related operational problemshave occurred which are related to combustion of these fuels.Alkali related operational problems have been studied in a project consisting of twoparts. The overall scope has been to characterise the operational problems and to studymeasures to minimise them. The first part was reported in Värmeforsk report 997 wherethe results were summarised in a table of different measures. In part two, additionalmeasures have been included in the test plan and initial corrosion has been studiedlinked to the different measures. The tests have also in part two been carried out at the12 MW CFB boiler at Chalmers. The effect of the selected measures has beeninvestigated concerning both deposit formation and bed agglomeration, and at the sametime emissions and other operational conditions were characterised.The second part of the project has among other things focused on:• To investigate measures which decrease the content of alkali and chloride in thedeposits, and consequently decrease the risk for corrosion (by investigating theinitial corrosion). Focus was also on trying to explain favourable effects.• To investigate if it is possible to combine a rather low dosage of kaolin and injectionof ammonium sulphate. This was done in order to reduce both bed agglomerationand problems from deposits during combustion of fuels rich in chlorine.• To investigate if co-combustion with sewage sludge, de-inking sludge or peat withhigh ash content, could give similar advantages as conventional additives.• Investigate if ash from PFBC is possible to use as an alternative bed material.By comparing the different measures in part two, it could be concluded that cocombustionof sewage sludge gave the best overall effect. The judgement was based onthe effects concerning bed agglomeration, level of alkali chloride in the flue gas,deposits and initial corrosion. Simultaneous addition of kaolin and ammonia sulphatealso had a favourable impact both in the bed and on the alkali chlorides in the gas phase.Dosage of kaolin did not reduce the effect of injected ammonium sulphate. Cocombustionof peat could also be a very attractive alternative, but it is critical to select asuitable peat type. It is of special concern to avoid peat with a high content of calcium,since it can increase the level of alkali chlorides by reacting with available sulphur.Change of bed material to ash from PFBC can decrease problems with bedagglomeration, but there is a risk of increased deposit formation and corrosion. A boileroperated with high steam data should consequently combine the change of bed materialwith injection of ammonium sulphate or another source of sulphur.Co-combustion of de-inking sludge from pulp and paper production can reduceproblems with bed agglomeration. There is, however, an increased chance of corrosiondue to the high content of calcium. Injection of sulphates may improve the situationconcerning corrosion. The results also showed that low potassium chlorine content in the flue gas decreasesthe risk of corrosion. Increased amount of potassium chlorine content in the flue gaswill not necessary give a high amount of chlorine content in the deposits if there is sulphur in the system.Key words: agglomeration, deposits, corrosion, alkali, kaolin, ammonium sulphate,sludge
|
|
| 3. |
- Johansson, Carl-Johan, et al.
(författare)
-
Sågverksnytt nr 1
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs : rapportering för åren 2007 och 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det långsiktiga målet för projekt ”Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs” är att visa på hållbara metoder för produktion av fleråriga energigräs på energiåkrar som gödslas med trekammarbrunnsslam. Uppnås projektets långsiktiga mål innebär det en mer hållbar odling av energigräs för produktion av fordonsbränsle (biogas och bioetanol) eller fastbränsle. I större skala innebär det en ökad återföring av växtnäring från samhället till jordbruket, via trekammarbrunnsslam från landsbygden. Det innebär en minskad användning av fossil energi genom minskade transporter av trekammarbrunnsslam till reningsverk, minskat behov av konstgödsel vid odling av energigräsen och genom att energigräsen kan ersätta fossil energi. Växtnäringen i trekammarbrunnsslammet uppgraderas via odling och användning av energigräsen som biogassubstrat alt. som fastbränsle när de växtnäringsrika restprodukterna (biogödsel eller aska) blir så rena att de kan användas som gödselmedel vid livsmedels- och foderproduktion. Se rapportens framsida som schematiskt visar hur trekammarbrunnsslam kan ingå i ett kretslopp. Det kortsiktiga målet för projektet är att utvärdera möjligheterna att nyttiggöra trekammarbrunnsslam som en växtnäringsresurs vid odling av fleråriga energigräs såsom rörflen och biogasvall på energiåkrar i jämförelse med ett nytt högavkastande energigräs Szarvasi-1. Detta sker genom odlingsförsök med energigräsen, analyser och värdering av dessa för olika energiändamål, hygieniska studier på trekammarbrunnsslammet samt kemiska analyser av åkermarken och av trekammarbrunnsslammet som används i odlingsförsöken. I denna rapport redovisas resultat från 1)Etablering av energigräsen i odlingsförsök 2)Utvärdering av trekammarbrunnsslammet som en växtnäringsresurs 3)Utvärdering av hygienisering av trekammarbrunnsslammet med tillsats av urea 4)Studier av produktion av bioetanol och biogas baserad på energigräs. Trekammarbrunnsslammet har en betydligt sämre kvalitet ur växtnärings- och metallsynpunkt än både nötflytgödsel och klosettvatten från slutna avloppstankar. Koppar- och zinkhalterna i trekammarbrunnsslam kan överskrida gränsvärdena enligt reglerna för spridning av avloppsslam på åkermark. Hygienisering med 0,6 % urea i 3 månader visade sig ge en acceptabel hygienisk kvalitet för användning av trekammarbrunnsslam i energiodling. Halterna av miljöstörande organiska ämnen ligger långt under riktvärdena för avloppsslam. Kombinerad produktion av etanol och biogas från ångbehandlad hampa gav i labskala 20-25% högre bruttoproduktion av drivmedel jämfört med att endast göra biogas från finhackad hampa. Det som återstår att studera är: a)Hygieniseringens effektivitet på indikatororganismerna vid olika doser av urea b)Hygieniska gränsvärden vid spridning av trekammarbrunnsslam i växande energigröda c)Energigräsens potential för produktion av bioetanol och biogas vid olika skördetidpunkter d)Energigräsens potential som stråbränsle vid olika skördetidpunkter e)Gödslingseffektiviteten och energibalansen vid olika användningar av energigräsen f)Eventuell ackumulation av metaller och organiska föroreningar i energiåkern. The long-term objective of the project ‘Plant nutrients from three-chamber septic tanks in sustainable production of energy grass’ is to demonstrate sustainable methods for the production of perennial grass leys on arable land dedicated to energy crops fertilised with sewage sludge from three-chamber septic tanks. Achievement of this long-term objective will allow more sustainable production of energy grass for use as vehicle fuel (biogas and bioethanol) or solid fuel. On a larger scale it will increase recycling of plant nutrients from society to agriculture via three-chamber septic tank sludge from rural homes. That will decrease the use of fossil energy indirectly by decreasing the need for mineral fertilisers and for sludge transport to sewage plants, and directly through biofuel made from the energy grass replacing fossil energy. The plant nutrients in the sludge are upgraded through the cultivation of energy grass and its use as a biogas substrate or solid fuel, since the nutrient-rich residues (biodigestate or ash) are so well-sanitised that they can be used as a fertiliser in food and feed production. The diagram on the front cover shows how three-chamber septic tank sludge can be incorporated into nutrient recycling. The short-term objective of the project was to assess the potential for utilising three-chamber septic tank sludge as a plant nutrient resource in the cultivation of perennial energy grasses such as reed canarygrass and biogas leys on arable land dedicated to energy crops, in comparison with the high-yielding energy grass Szarvasi-1. This was achieved through cropping trials with the energy grasses, analyses and evaluations of these for different energy purposes, hygiene studies on the three-chamber septic tank sludge and chemical analyses of the soil and the sludge used in the cropping trials. This report presents results on: 1)Establishment of energy grass in cropping trials. 2)Evaluation of three-chamber septic tank sludge as a plant fertiiser. 3)Evaluation of sludge sanitation through the addition of urea. 4)Preliminary studies of bioethanol and biogas production based on energy grass The three-chamber septic tank sludge is of much lower quality from a nutrient and metal perspective than cattle manure or blackwater from holding tanks. The copper and zinc concentrations in the sludge can exceed the permissible values for spreading sewage sludge on arable land. Sanitation with 0.6% urea for three months was shown to give acceptable hygiene quality for use of the three-chamber septic tank sludge in energy crops. The concentrations of organic environmental pollutants were well below the permissible values for sewage sludge. The next phase of the project will examine: a)The efficacy of sanitation at different doses of urea. b)Permissible hygiene values for spreading three-chamber septic tank sludge in growing energy grass. c)The potential of energy grasses for production of bioethanol and biogas at different harvesting times. d)The potential of energy grasses as a solid fuel at different harvesting times. e)The fertiliser efficiency and energy balance for energy grass. f)The incidence of metal and organic pollutant accumulation in energy grass fields.
|
|
| 5. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ.
|
|
| 6. |
- Kihlberg, Steve, et al.
(författare)
-
Arbete och Hälsa
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En ergonomisk och teknisk utvärdering genomfördes av en förändring av produktionssystemet i ett elektronikföretag som innebar en ökad automatisering. Själva förändringsprocessen utvärderades också.Automatiseringen av den manuella monteringen och transporten minskade exponeringstiden för manuell montering på systemnivå samt ökade produktiviteten. För den kvarstående manuella monteringen ökade dock repetitiviteten och ensidigheten. Montörerna upplevde också att den psykiska arbetsbelastningen var större i det nya systemet jämfört med det gamla. De ansåg också att de manuella monteringsstationerna som helhet var dåliga arbetsuppgifter.I den studerade förändringsprocessen var bristen på kontinuitet i arbetsledning ett av avdelningens huvudproblem. Arbetsledaren fick också sätta sin prägel på hur produktionsmålen skulle uppfyllas och hur arbetsförhållandena skulle utformas. Därigenom blev det arbetsledaren och inte den handlingsplan med arbetsrotation som en arbetsorganisationsgrupp utformade som avgjorde hur arbetsorganisationen utformades.
|
|
| 7. |
- Kihlberg, Steve, et al.
(författare)
-
Ett produktionssystem under förändring - ergonomisk och teknisk utvärdering
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En ergonomisk och teknisk utvärdering genomfördes av en förändring av produktionssystemet i ett elektronikföretag som innebar en ökad automatisering. Själva förändringsprocessen utvärderades också. Automatiseringen av den manuella monteringen och transporten minskade exponeringstiden för manuell montering på systemnivå samt ökade produktiviteten. För den kvarstående manuella monteringen ökade dock repetitiviteten och ensidigheten. Montörerna upplevde också att den psykiska arbetsbelastningen var större i det nya systemet jämfört med det gamla. De ansåg också att de manuella monteringsstationerna som helhet var dåliga arbetsuppgifter. I den studerade förändringsprocessen var bristen på kontinuitet i arbetsledning ett av avdelningens huvudproblem. Arbetsledaren fick också sätta sin prägel på hur produktionsmålen skulle uppfyllas och hur arbetsförhållandena skulle utformas. Därigenom blev det arbetsledaren och inte den handlingsplan med arbetsrotation som en arbetsorganisationsgrupp utformade som avgjorde hur arbetsorganisationen utformades.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Liss, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Utvärdering av nytt ekipage för vidaretransport av bränsleflis
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Högskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa, innebär det att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i förväg utlagd duk för att förhindra att föroreningar (grus, sten etc.) följer med vid lastningen av fordonet. Pro-jektet har finansierats av Statens Energimyndighet (STEM) samt genom naturabidrag från del-tagande företag. Studier har även genomförts på lastväxlarfordon med container för att jämförelser skall kunna göras mellan de båda fordonstyperna. Studierna pekar på att det nya transportfordonet sanno-likt är ett bättre alternativ på stora objekt med långa transportavstånd och på objekt med otill-räcklig uppställningsplats för containrar. Mycket talar också för att det nya fordonet kan an-vändas på mycket små objekt under förutsättning att de ligger efter samma vägsträckning och under förutsättning att flisskördarens initialkostnad kan hållas på en rimlig nivå. Tidsstudier har också genomförts på flisskördarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). Dessa fordonsspecifika åtgärder tog i genom-snitt 0,09 min/m3s (fördelade på 17% vägning, 41% tippning och 42% utjämning/packning). I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Däremot tillkommer andra arbetsuppgifter för flis-skördaren, t.ex. preparering av avläggsutrymmet (snöpackning, sten- och buskröjning), och/ eller hantering och utläggning av dukar. Dessa arbetsmoment tog i genomsnitt 0,10 min/m3s när dukar användes (fördelade på 8% sten-/buskrensning, 50% hantering av dukar och 41% tippning) och 0,05 min/m3s när flisen tippades direkt på marken (fördelade på 17% sten-/buskrensning och 83% tippning av flis i container). De fordonsspecifika arbetsuppgifterna som genomförs av flisskördaren tar m.a.o. ungefär lika lång tid när vidaretransporten genom-förs med lastväxlarfordon som med det nya fordonet när dukar används. Om flisen tippas på packad snö (inga dukar används) halveras den fordonsspecifika arbetstiden. I förhållande till flisskördarens totala arbetstid för flisning och transport utgör dock de fordonsspecifika arbets-uppgifterna en mindre andel, eller ca 15% av totala arbetstiden vid ett terrängtransportavstånd på ca 100 m när vidaretransporten sker med lastväxlarfordon eller det nya fordonet och dukar används, samt 8% när transporten sker med det nya fordonet och inga dukar används. Arbetstiden för vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medel-transporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av lastvolymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippmöjligheter endast finns på dragfordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippmöjligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medföras till uppställ-ningsplatsen för containrarna (p.g.a. alltför smal och kurvig väg eller utrymmesbrist för vänd-ning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid ”skotning” av containrar till släpet. Medelhastigheten vid transport på landsväg var densamma för de båda fordonstyperna (drygt 66 km/tim). Medelhastigheten var även densamma på skogsbilväg med god standard (ca 40 km/tim) och normal standard (ca 25 km/tim). Däremot pekar studien på att medelhastigheten på sämre skogsbilvägar är något lägre för det nya fordonet (knappt 20 km/tim) jämfört med lastväxlarfordonen (ca 20 km/tim). Medelhastigheten vid ”skotning” av containrar varierade mellan ca 5 km/tim och ca 25 km/tim beroende på transportavstånd och vägstandard. Arbetstiden för avställning av containrar på avverkningsobjektet (exkl. transport) låg i genom- snitt på ca 4 minuter för lastväxlarfordon med 2 containrar (en container på bilen och en på släpet). För lastväxlarfordon med tre containrar (en container på bilen och två på släpet) tog avställningen i genomsnitt drygt 13 minuter. Vid hämtning av flis på avverkningsobjektet tog lastningen för fordon med två containrar drygt 12 minuter och för fordon med tre containrar knappt 23 minuter. Lossning av flis vid värmeverk (inkl. vägning av fordon etc.) tog i genom-snitt ca 18 minuter för fordon med två containrar (tipp på bil och släp) och ca 35 minuter för fordon med tre containrar (endast tipp på bil). Lastning av flis på det nya transportfordonet tog i genomsnitt knappt 44 minuter när dukar användes och drygt 35 minuter när inga dukar användes. Tiden för lossning av flis på värme-verk/terminal varierade mellan ca 13 och 23 minuter med ett medelvärde på ca 17 minuter. Med underlag av genomförda tidsstudier har arbetstiden för transport (inkl. flisskördarens for-donsspecifika arbetsuppgifter) beräknats för tio avverkningsobjekt belägna i trakten av Mock-fjärd (total volym ca 4 000 m3s). Transportavståndet till mottagande värmeverk var mellan ca 30 och 60 km (enkel väg). Vid transport med lastväxlarfordon (2 + 3 containrar) har arbets-tiden beräknats till ca 122 G0-tim. Vid transport med det nya fordonet beräknas arbetstiden till ca 137 G0-tim när dukar används och ca 124 G0-tim när inga dukar används. Den totala transportsträckan har beräknats till ca 4 640 km när lastväxlarfordon används och ca 4 100 km när det nya fordonet används. I jämförelse med lastväxlarfordon visar studierna att det nya fordonet bl.a. har följande fördelar: • Transporterna kan ske mer planerat och i en lugnare takt (stressmomentet försvinner). • Beroendeförhållandet mellan fordonsförare och flisskördarens förare försvinner (vid transport med lastväxlarfordon krävs ständiga kontakter mellan förarna). • Risken för störningar i transportflödet minskar (fordonet kan lätt dirigeras om till andra objekt i händelse av maskinhaveri på flisskördaren, tjälrestriktioner etc.). • Miljövinsterna blir större jämfört med lastväxlarfordon som måste ställa ut tomma containrar innan flisningen kan påbörjas (mindre avgasutsläpp, väg- och broslitage). • Eftersom fordonet är utrustat med egen lastningsutrustning finns inget behov av last-maskiner på terminaler. • Möjligheter finns att lagra flisen kortare eller längre tid på avläggsplatsen (vid ett sy-stem baserat på lastväxlarfordon måste all lagring i skog ske i form av osönderdelat bränsle, alternativt sönderdelas bränslet och transporteras till terminal för lagring). Till nackdelarna med det nya transportfordonet hör bl.a. risken för att föroreningar följer med vid lastningen samt att framkomligheten på smala och krokiga skogsvägar är sämre jämfört med lastväxlarfordonet som kan ställa av släpet och ”skota” fram containrarna.
|
|
