| 1. |
|
|
| 2. |
- Berglund, Leif, et al.
(författare)
-
Byggindustrins säkerhetspark - ett program för säkerhetskultur : Delrapport 1: Säkerhetskulturforskning inom byggindustrin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en kunskapsöversikt som beskriver internationell forskning om säkerhetskultur och säkerhetsarbete i byggindustrin. I rapporten diskuteras inledningsvis hur säkerhetskultur kan förstås i relation till organisationskultur och att mycket av de distinktioner som görs inom säkerhetskulturforskningen inom byggbranschen är avhängig synen på kulturbegreppet. I den forskning som studerats i denna litteraturöversikt är det vanligt med en mer normativ ansats, dvs., den är inte neutral utan den syftar till säkerhet. Det verkar inte vara lika vanligt med säkerhetskultur-forskning som i grunden har en tolkande ansats och som ställer sig mer neutral till huruvida kulturen i sig alltid leder till en högre grad av säkerhet. Med en sådan ansats kan dock säkerhetskulturens olika delar i högre grad analyseras utan att vara upptagen med dess koppling till en normativ syn på säkerhetskultur. Med utgångpunkt i den tidigare forskningen ger vi slutligen förslag på ett antal aktiviteter som skulle kunna införlivas i säkerhetsparken som ett sätt att stärka dess säkerhetsfrämjande arbete.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Berglund, Leif, et al.
(författare)
-
Byggindustrins säkerhetspark – ett program för säkerhetskultur : Resultat och rekommendationer
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska byggindustrin har gjort stora satsningar de senaste åren för att öka medvetenheten om vikten av att arbeta säkert. En del i denna satsning är att Byggföretagen (före detta Sveriges Byggindustrier) har byggt en säkerhetspark, dvs. en anläggning där de som arbetar inom industrin utbildas om säkerhet och får möjlighet att gemensamt reflektera över säkerhetsrelaterade frågor.Vår forskargrupp vid Luleå tekniska universitet, har följt parkens etablering med syfte att undersöka hur frågor rörande säkerhetskultur kan och har integrerats i säkerhetsparkens aktiviteter. Projektet finns redovisat i tre rapporter. Den första är en kartläggning av internationell forskning inom området säkerhetskultur, säkerhetsarbete och säkerhetsträning och finns redovisad i Delrapport 1: Säkerhetskulturforskning inom byggindustrin (Berglund et al, 2020). Den andra redovisar en kartläggning och karaktärisering av vilka säkerhetsinitiativ och säkerhetskulturer som finns hos Sveriges byggindustriers medlemsföretag. Den studien har presenterats i Delrapport 2: Säkerhetsinitiativ och säkerhetskultur i svensk byggindustri (Berglund et al, 2021). I denna tredje rapport som vi kallar Resultat och rekommendationer, presenterar vi en samlad analys av parkens verksamhet och avslutar med ett antal förslag till hur säkerhetsparken kan utvecklas vidare. I rapporten kan vi konstatera att säkerhetsparken finns på plats och har verkat i drygt tre år. Den består av ett stort antal stationer eller scenarion där ett antal arbetsområden, arbetssituationer och arbetsmoment speglas. Ett besök inleds inomhus med en introduktion där det besökande företaget eller skolan ges en inledande beskrivning av parkens innehåll och syfte och där ett flertal frågeställningar introduceras och diskuteras. Därefter fortsätter besöket utomhus genom att man besöker ett antal stationer som är utformade enligt den pedagogiska principen ”se, höra, göra och reflektera”. Valet av stationer som besöks görs i samråd med handledare och med det besökande företaget. Dagen avslutas på samma sätt som den inleddes, inomhus, med reflektioner om lärdomar att ta med sig hem till det egna företaget. Parken fungerar också som en display av aktuell utveckling inom branschen, inte minst när det gäller nya verktyg, utrustning, material, arbetsmoment och liknande, allt med ett fokus på förbättrad arbetsmiljö och säkerhet. Säkerhetsparken besöks idag främst av byggföretag och byggelever men även av andra representanter från andra branscher. Vi har intervjuat nyckelpersoner med anknytning till parken och omdömen om parken och besöket har i huvudsak varit goda. Vår rapport avslutas med elva utvecklingsområden som vi tror kan bidra till att göra en bra verksamhet vid säkerhetsparken ännu bättre.1. Problematisera rådande säkerhetskulturer på fler ställen, kanske stationer eller i fler moment i anläggningen.2. Den pedagogiska modellen är bra och kan utnyttjas på fler ställen i anläggningen.3. Alla besök bör ha en tydlig och specifik företagsprofilering.4. Alla besökare ska ha en arbetsuppgift när de återvänder till företaget.5. Stationerna måste vara aktuella och spegla realistiska situationer.6. Säkerhetsparken bör vara ett centrum för lärande, utveckling och innovation.7. Säkerhetsparken kan vara ett skyltfönster för ny teknik och bra utrustning.8. Jämställdhetsfrågor bör integreras i säkerhetsparkens arbete.9. Ledningens betydelse för säkerhetskultur bör betonas.10.Säkerhetsparken kan bli en resurs för utbildning av utländsk arbetskraft.11.Säkerhetsparken bör dokumentera sina erfarenheter.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Takman, Johanna, 1992-, et al.
(författare)
-
Biogas för tunga lastbilstransporter : barriärer och möjligheter
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenterar vi en fördjupad studie av vilka barriärer och möjligheter som finns för biogas, och framförallt flytande biogas (LBG), för tunga lastbilar i större skala samt hur barriärerna övervinns och möjligheterna nyttjas. Studien identifierar även viktiga varuägare och andra intressenter i Sverige samt vilka krav och villkor dessa ställer för att våga investera i gastekniken. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en genomgång av litteraturen samt intervjuer och workshops med relevanta aktörer. Resultaten pekar på att biogasen är ett drivmedel som kan bidra till minskade koldioxidutsläpp. Vidare nämns även drivkrafter som energitrygghet och en cirkulär ekonomi. Att det nu har kommit nya tunga LBG-lastbilar på marknaden samt att nya styrmedel trätt i kraft ses också som drivkrafter. Avsaknaden av långsiktiga, stabila styrmedel och regelverk samt höga priser och kostnader för exempelvis produktion, fordon och gas angavs vara de största barriärerna. Ytterligare barriärer är exempelvis att det råder kunskapsbrist inom området samt att dagens förnybara drivmedel konkurrerar med varandra istället för att komplettera varandra.Det behövs en ökad långsiktighet i styrmedel som gynnar de mest hållbara förnybara bränslen som finns idag. Det behövs också att svenska styrmedel harmoniseras med styrmedel inom övriga EU på ett bättre sätt än de som funnits fram till idag. Det behövs även ökade möjligheter till stöd som exempelvis gynnar produktionen av biogas, investeringsstöd till de fordon som bäst gynnar att klimatoch andra miljömål nås, samt stöd som inkluderar andrahandsmarknaden för dessa fordon för att påverka marknaden mot en mer miljömässigt hållbar transportsektor. Det behövs informationsinsatser för att informera om biogas i förhållande till andra drivmedel för tunga lastbilar och information om att, samt var, dagens tankstationer för LBG finns. Även demonstrationsprojekt som visar fordonen ute på vägarna samt bidrar till infrastrukturutvecklingen skulle kunna hjälpa till att sprida kunskap och visa att tekniken fungerar och på så sätt utveckla marknaden för LBG.
|
|
| 7. |
- Bärnarp, Tora, et al.
(författare)
-
Skönhet hållbarhet funktion
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna publikation redovisar studenternas enskilda arbeten. Materialet har tillkommit inom ramen för läsårets tema ”Skönhet, hållbarhet och funktion”, men varje studie utgår ifrån studenternas egna val av ämne.
|
|
| 8. |
- Elias, Kerstin, et al.
(författare)
-
Governance: att styra med insikt snarare än avsikt. : en studie om flernivåstyrning och sektorssamverkan i Göteborg och Malmö
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift diskuterar aktiviteter i och resultat av ett pilotprojekt inom Mistra Urban Futures, kallat Multi-level governance. Pilotprojektets fokus har varit flernivåstyrning eller, vilket kommer att diskuteras senare, kanske snarare sektorssamverkan. Mistra Urban Futures (fortsättningsvis MURF) är ett transdisciplinärt kunskapscenter, lokaliserat i Göteborg sedan 2010. Centret är ett konsortium med Mistra som huvudfinansiär, men där även SIDA, Göteborgs Stad, Chalmers, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborgskommunens kommunalförbund och IVL Svenska Miljöinstitutet står för både finansiering och kunskapande. Kunskapscentret är således uppbyggt både av forskningsmiljöer och förvaltningar och myndigheter som på olika vis praktiskt arbetar med att genomföra hållbar urban utveckling. Centrets första år har präglats av en sökande verksamhet med olika öppna workshops och föreläsningar, med syfte att generera input till de kunskapsprojekt som skall prägla verksamheten under det kommande knappa decenniet. Pilotprojekten har varit fem stycken till antalet och har fokuserat olika problem eller möjligheter för hållbar urban utveckling, exempelvis klimatförändringar, medborgarinflytande och näringslivsfrågor. Pilotprojekten, som pågick mellan april 2010 till och med slutet av 2011, har inledningsvis tjänat som centrets huvudsakliga processer avseende input till den framtida kunskapande verksamheten.1 Varje pilotprojekt har haft ett delat ledarskap, med en forskare och en praktiker, som tillsammans lett en arbetsgrupp huvudsakligen – men inte uteslutande – bestående av representanter från konsortiets parter. Även arbetsgrupperna har varit bemannade av såväl forskare som praktiker. Utgångspunkten för detta är att Mistra Urban Futures har ett transdisciplinärt kunskapande som en grundläggande utgångspunkt.2 I MURF uttrycks detta allmänt som att alla är kunskapsbärare och att alla är kunskapsproducenter. Vetenskaplig kunskap och praktisk kunskap skall i det här sammanhanget arbeta tillsammans. Det är den förutsättningar för att skapa hållbar urban utveckling. I projektgruppen för det pilotprojekt som avrapporteras i denna skrift, har Lars Lilled (Göteborgs Stad, Social resursförvaltning/S2020), Kerstin Elias Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och White), Elin Johansson (Länsstyrelsen Västra Götaland och Kungsbacka kommun), Jan Gustafsson (Trafikverket), Ylva Löf (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret och GR) och Magnus Johansson (Malmö högskola, institutionen för urbana studier och institutet för hållbar stadsutveckling (ISU)) deltagit vid sidan av projektledarna Joakim Forsemalm (Göteborgs universitet, Göteborg Research Institute och Radar Arkitektur och Planering) och Stig Montin (Göteborgs- och Örebros universitet).
|
|
| 9. |
- Forsemalm, Joakim, 1973, et al.
(författare)
-
Governance - att styra med insikt snarare än avsikt
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift diskuterar aktiviteter i och resultat av ett pilotprojekt inom Mistra Urban Futures, kallat Multi-level governance. Pilotprojektets fokus har varit flernivåstyrning, eller snarare sektorssamverkan. Att hålla historien om samverkansprocessen levande, att den bör få ett tydligt slut och att samlas kring ett varumärke är några av de faktorer för framgångsrikt samarbete och lärande som projektet identifierat. Men hjälp av detta samt övriga identifierade faktorer hoppas man lättare kunna bemöta komplexiteten i frågorna kring hållbar stadsutveckling som är en stor utmaning för lokal och regional politik samt förvaltning eftersom olika former av samverkan ofta ses som centrala för att möta denna utmaning.
|
|
| 10. |
- Hidemark, Ove, et al.
(författare)
-
Nygotiska kyrkor i Skåne : utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910
- 1991
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna bok har sin utgångspunkt i 1981/82 års studier i skånskt 1800-talsbyggande där Arkitekturskolans restaureringslinje valde att ägna sitt intresse åt det relativt obeaktade bestånd av nygotiska kyrkor som Skåne erbjuder. Studiernas syfte har varit attförsöka fånga kyrkornas specifika såväl estetiska som tekniska karaktäristiska och beskriva den utveckling som de representerar.
|
|
