| 1. |
- Andreasson, Mattias, et al.
(författare)
-
Project Avatar Developing a Distributed Mobile Phone Game
- 2006
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Team Avatar, as the members of Project Avatar have come to be known by, is a group of 4th year computer science students at Uppsala University that have been developing a distributed mobile phone game during the fall of 2005. In this paper we describe the general design and environment of the result of Project Avatar - the game Three Crowns.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bosch-Sijtsema, Petra, 1971, et al.
(författare)
-
BIM Management. Ett pilotprojekt för forskning och kunskapsutveckling
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BIM managementgruppen är ett pilotprojekt inom Centrum för management i byggsektorn för att på ett otraditionellt sätt finansiera forskning och kunskapsutbyte inom ett område som är av central betydelse för att utveckla byggbranschen. Rapporten ger en översikt av arbetet som har pågått inom pilotprojekten
|
|
| 5. |
- Bosch-Sijtsema, Petra, 1971, et al.
(författare)
-
Hur vi använder digitala tekniker. En framtidsspaning i byggbranschen
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta forskningsprojekt har finansierats av CMB (Centrum för Management i Byggsektorn). Forskningsprojektet syftar till att identifiera digitala trender i den svenska byggbranschen. Det globala samhället är just nu inne i ett paradigmskifte, på samma sätt som samhället förändrades från ett jordbrukssamhälle till ett industrialiserat samhälle, ser vi nu en övergång från manuellt hanterad information till uppkopplad och digital; och i vissa fall ett samhälle som får se att den mänskliga intelligensen inte alltid är överlägsen. Denna omställning presenterar ett antal nya möjligheter för företag och organisationer men ställer också nya krav och efterfrågar ny kompetens. Detta utmanar byggbranschen och dess aktörer men öppnar upp möjligheten till ökad effektivitet, hållbarhet och konkurrenskraft. Under de senaste tio åren har få prognosstudier utförts för byggbranschen och med tanke på den snabba teknikutvecklingen är det relevant att studera dess nuvarande användning och potentiella möjligheter inom byggbranschen. Genom detta projekt vill vi försöka ge en ögonblicksbild av förståelsen för och användandet av ett antal utvalda digitala tekniker inom byggbranschen. Samtidigt vill vi också skapa en ökad medvetenhet om teknikerna för att på så sätt stötta branschen i dess strävan mot att digitaliseras. Projektet har följande delmål: 1. Kartlägga och analysera ett urval digitala tekniker som kommer att påverka byggbranschen. 2. Att för byggbranschen diskutera och analysera de digitala teknikerna och deras konsekvenser med hjälp av representanter verksamma inom branschen.
|
|
| 6. |
- Bosch-Sijtsema, Petra, 1971, et al.
(författare)
-
Kvalitet & Digitala Modeller: Integrerad kvalitetssäkring & automatiserade kvalitetskontroller i komplexa projekt
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns stora effekter att vinna med digitalisering och BIM kopplat till projekterings- och byggprocessen. Att enkelt kunna identifiera och kontrollera att krav är uppfyllda är av stor vikt i multidisciplinära bygg- och anläggningsprojekt som ofta är komplexa och har många osäkerheter. Här anses BIM vara användbart för att bland annat förbättra kvaliteten genom att eliminera konflikter och minska omarbetningen. En styrd, kvalitetssäkrad och effektiv hantering av information om anläggningen kan rätt hanterat bland annat lämna ett ökat utrymme för innovation. Detta projekt presenterar en kartläggning över hur kvalitetssäkringsprocessen och kvalitetskontrollen genomförs idag och testar möjliga kvalitetskontroller. Genom att få en tydlig bild av hur kvalitetskontroller genomförs ges en inblick i de öar av kvalitetssäkringsprocessen som är generiska och vilka moment som kan automatiseras, vilket underlättar för alla aktörer och frigör tid för teknisk lösningsorienterade arbetsuppgifter och utveckling. Syftet med forskningsprojektet har varit att utveckla och testa kvalitetskontroller för kravuppfyllnad och kvalitetssäkring samt beslutsfattande kopplat till användande av digitala modeller. Projektet har genomförs baserat på ett Design Science angreppssätt vilket tar sin utgångspunkt i att både tekniska och mänskliga aspekter kopplas till det problem som ska lösas. Projektet uppdelades i 7 arbetspaket och är ett samarbete mellan Trafikverket, Chalmers, Trimble, Norconsult och Sweco. Del 1 i rapporten är en kartläggning av nuvarande process för leveranser, kvalitetssäkring och kravhantering inom projekteringsfasen, både hos Trafikverket och leverantör. Kartläggningen ger insyn i möjliga förbättringar och effektiviseringsvinster inom kvalitetssäkringsprocessen. Sammanfattningsvis visar kartläggningen att det behövs ett större fokus på de olika aktiviteterna som ingår i kvalitetsarbetet inom projekt. Del 2 i rapporten lyfter upp flera goda exempel och best-practices när det gäller automatiska kvalitetskontroller inom husbyggnad och menar att samma koncept för automatiska kvalitetskontroller går att använda inom anläggningsbranschen. Det finns extremt stor potential med automatiserade kvalitetskontroller (visuella, regelbaserade, automatiska och maskinläsbara) inom anläggningsprojekt och detta projekt har visat att det faktiskt fungerar och att det går att börja implementera vissa kontroller för digitala anläggningsmodeller redan nu. Dessa kontroller sparar tid och möjliggör att kontrollerna verkligen blir utförda. Dessutom kan dessa automatiska kvalitetskontroller frigöra tid som istället kan användas för att ta fram bättre tekniska lösningar och utformningar för projektet. Del 3 i rapporten tar upp en diskussion om kvalitetssäkring och digitala och/eller automatiserade kontroller. Utifrån innehåll i rapporten samlas här också ett antal rekommendationer relaterade till organisation, process och teknik/produkt. Rapporten tar upp att man för automatiserad kontroll av kravuppfyllnad vid leverander behövs ett modellorienterat integrerat arbetssätt för kontroll av lösning, en implementerad process för kvalitetssäkring av produktleveranser, ett modellbaserat gränssnitt för hantering av synpunkter och ändringar och en succeessiv uppföljning av projekt med en tillgänglig realtidsuppdaterad digital modell.
|
|
| 7. |
- Edo, Mar, et al.
(författare)
-
Reduktion av mängden brännbart bygg- och rivningsavfall
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I övergången mot en cirkulär ekonomi är nyttiggörande av avfall och att använda detta som resurser en viktig hörnsten. Bygg- och rivningsavfall är en av de största avfallsströmmarna i Europa och uppskattas till omkring 800 miljoner ton per år inom EU (Europeiska kommissionen, 2019). I Sverige uppkommer omkring 10 miljoner ton bygg- och rivningsavfall varje år (Naturvårdsverket, 2018). Bygg- och rivningsavfall anses vara en avfallsström med stor potential till en förbättrad avfallshantering genom materialåtervinning jämfört med idag. Samtidigt har underlaget om vad det brännbara bygg- respektive rivningsavfallet innehåller varit väldigt knapphändigt.Projektets ambitioner har varit dels att öka kunskapen kring sammansättningen av brännbart bygg- respektive rivningsavfall och dels att med hjälp av diskussioner och intervjuer mellan/med olika led i värdekedjan ta fram rekommendationer till åtgärder för att säkerställa att det avfall som går till energiåtervinning bara består av sådant som inte kan återvinnas effektivare på annat sätt. Ett visst fokus har också varit kring plast som har en viktig inverkan på miljöavtrycket både för bygg- och rivningssektorn såväl som på energisektorn.I projektet gjordes plockanalyser på byggavfall och på rivningsavfall. Som ett resultat av detta arbete utvecklades en manual tillsammans med aktörerna som utförde plockanalyserna. Denna manual finns publicerad som en separat SBUF rapport för att underlätta användandet av den.Även om mängden plockanalyser var begränsat och inte kan sägas utgöra ett medel för respektive avfallstyp kunde fortfarande intressant observationer göras. Analyserna visade att det finns en hel del material i de brännbara fraktionerna som borde ha sorterats ut för materialåtervinning. I snitt utgjordes det brännbara byggavfallet till drygt 30 % av pappers och plastförpackningar. Detta är strömmar som omfattas av producentansvar och där det redan idag finns fungerande processer för materialåtervinning. Plast i sig stod för nästan 30% av det brännbara byggavfallet och av det utgjordes 50% av förpackningar. När det gällde rivningsavfallet fanns det exempel där mer än 50% av den så kallade brännbara fraktionen utgjordes av icke-brännbart material (främst gips).De förbättringsåtgärder som identifierats i projektet är en mix från komplexa åtgärder för normändring, ny affärslogik och kommunikation i värdekedjan till konkret om antal containrar vid sortering, förbättrade möten vid projektuppstart, och behov av ett utökat återtagande av förpackningar.Några av de största hindren för en ökad återvinning idag är:• Huvudsakligen kostnadsdrivna processer där avfall och resurshushållning får en underordnad betydelse• Otydlighet om miljönyttan – representanter för byggföretag påtalar att man saknar en tydlig information, kvantifiering och kommunikation om miljönyttan av att materialåtervinna istället för att energiåtervinna de brännbara avfallsfraktionerna.• Företagsledningarnas prioriteringar - de är avgörande för att bryta normer och ställa om till ett mer cirkulärt tänk• Tidsbrist vid inventeringar samt brist på utrymme för källsortering• Att sorteringsanläggningarna idag snarast är optimerade för bränsletillverkning än för att sortera ut så mycket återvinningsbart material som möjligt Projektet drar följande slutsatser, grupperade inom olika delar:Sammansättning: • Studien ger ett unikt, offentligt dataunderlag kring sammansättningen av brännbart bygg- och rivningsavfall, som tidigare saknats. Underlaget ger en indikation på framförallt vad som finns i byggavfallet och kan användas när avfallsstrategier uppdateras/tas fram.• Byggavfall och rivningsavfall måste separeras när man diskuterar åtgärder för såväl minimering som återvinning och återbruk eftersom förutsättningarna avsevärt skiljer sig åt mellan de två avfallsströmmarna.• Resultatet visar att brännbart rivningsavfall kan innehålla en betydande andel icke brännbart avfall, en andel som i vissa fall uppgått till så mycket som 50 procent varav gips utgjort den största andelen.• Den genomsnittliga koncentrationen av klor i både byggavfall och rivningsavfall är i samma storleksordning som den i RDF-avfall. Hårdplast är den fraktion som bidrar mest till klorinnehållet i båda avfallsströmmarna.• Byggavfall visade högre kvicksilverinnehåll jämfört med rivningsavfall och RDF och SRF. Det var inte möjligt att identifiera källan till kvicksilver i de analyserade proverna. Potential för materialåtervinning • Det brännbara byggavfallet skulle kunna minskas med upp till 33 procent enbart genom en väl fungerande källsortering och insamling av förpackningar (plast, papper och kartong).• Det finns en stor potential att öka återvinningen av plast från det brännbara byggavfallet - plockanalyserna visade att av plasten är det upp till 49 procent mjukplastförpackningar, som ingår i producentansvaret och har befintliga system för materialåtervinning Beteende, policies och prioriteringar • Den största utmaningen för minskade avfallsmängder och förbättrad avfallsbehandling är att företagsekonomisk rationalitet driver företagens dagliga verksamhet, och att avfall och avfallsbehandling ofta är en underordnad fråga.• Det pågår arbete för förbättrad resurshushållning och avfallshantering inom bygg- och rivningssektorerna för att utbilda och sprida kunskap, samt få branschaktörer att i praktiken agera efter befintlig kunskap.• Företagsledningens prioriteringar har stor potential att förändra normer och prioriteringar för inköpsprocesser för avfallsförebyggande, kvalitetssäkring för återanvändning och ökad källsortering. Dessa insatser upplevs medföra en större arbetsinsats, som innebär högre kostnader, än dagens norm med överbeställningar och avfallsgenerering.• Det finns ett stort behov av att sprida kunskapen om vikten av återvinning och avfalls-minskning längs hela värdekedjan.• Det finns ett stort behov av tidig och detaljerad planering av bygg- och rivningsprojekt, som inkluderar plan för avfallshantering genom hela projektet. I de nya avfallsriktlinjerna från Sveriges Byggindustrier rekommenderas att inventering ska göras även på återanvändbart och återvinningsbart material• Utökad sortering och återvinning av rivningsavfall hindras huvudsakligen av brist på tid för inventering och selektiv rivning, samt brist på utrymme för sortering.• Det finns ett behov av att förändra ordningen att dagens sorteringsanläggningar av blandat bygg- och rivningsavfall primärt syftar till att ta fram en bränslefraktion, snarare än att sortera avfallet för materialåtervinning Några rekommendationer från projektet till aktörer i byggsektorn: • Skapa strategi och samarbete för normförändring genom hela kedjan från tillverkare, byggherre och byggentreprenör som alla måste prioritera arbetet med att minimera och sortera avfall, för att nå en förändring. En väg kan vara att öka utbildning om resurshushållning som också prioriteras högt vid projektering, planering och implementering av byggprojekt.• Förtydliga och utöka samarbete mellan olika affärsenheter såsom ledning, hållbarhet, teknik, särskilt i stora organisationer. Hållbarhetsavdelningen är vanligen väl insatt i frågorna om avfallsförebyggande och hanteringen, men kan ha svårt att nå ut och nå förändring i praktiken.• Ökad kunskap om sammansättningen på avfallsströmmar genom systematiska plockanalyser och hantera avfallsströmmar från byggnation respektive rivning olika, med skilda behov av åtgärder för förbättring.• Sätt branschgemensamma mål och identifiera vägar för uppföljning för ökad resurshushållning och att nå bättre avfallsbehandling. Men ett gemensamt mål kan företag sporra varandra att prestanda mot samma mål.• Gör medvetna resursstyrda inköp.• Skapa ett forum för samverkan mellan aktörerna i värdekedjan från ägare av byggnader/infrastruktur hela vägen uppströms till producenterna av materialen/produkterna som används och nedströms till avfallsmottagarna.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Effekter av vinterdäck : en kunskapsöversikt
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Choice of winter tyres has, from mainly being a matter of safety and economic costs for wearing of road pavements, during later years also become a matter of inhalable particles formed during pavement wear from studded tyres and their negative effects on public health. Further, the tyres' effects on environment and noise have been illustrated in several studies. The issue is also complicated by the fact that tyre choice effects on traffic safety have several components, including such diverging parameters as friction and behaviour. Finally all aspects have to be evaluated from a socioeconomic point of view for society to be able to decide which kind of distribution of tyre types that is the most profitable. This report is a summary of current knowledge in this complex research field.
|
|
| 10. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
NanoWear : nanopartiklar från slitage av däck och vägbana
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Particles from road and tire wear have in recent years come to the fore as an important and relatively unexplored contribution to air particulate pollution. Mechanically generated wear particles are relatively coarse (>0.5 microns), but in controlled trials in VTI's road simulator it has been found that an ultra-fine fraction (< 100 nm) of particles is formed from tyre and pavement wear. This project was initiated to identify the source of these nanoparticles. The results show that the nanoparticles of the size 30-50 nm occur only from tests with studded tyres. One of the two tested Nordic unstudded winter tyres produced an even finer particle fraction (<10 nm), while the other unstudded winter tyre type did not give rise to nanoparticles. Tests with summer tyres did not result in the formation of nanoparticles. It is clear that the fine particle fraction contains higher relative concentrations of sulphur, which is present at relatively high levels in both bitumen and tyres. It is unclear whether the ultrafine particles formed from studded tyre wear of road pavement in the road simulator also occur in real traffic. If so, this may affect the assessment of health effects from different traffic related particle sources.
|
|
