| 1. |
- Johansson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Internalisering av godstrafikens externa effekter – konsekvensanalyser med Samgodsmodellen : en delrapport inom SAMKOST 3
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen har gett VTI i uppdrag att förbättra kunskapen om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader. I en särskild del av detta uppdrag ingår att analysera konsekvenser av en full internalisering av godstrafikens externa effekter.Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur transportarbetet med olika trafikslag kan komma att påverkas om skatter och avgifter höjs till en nivå som motsvarar kostnaden för de externa effekter som trafiken ger upphov till. Rapporten innehåller dels en beräkning av hur mycket skatter och avgifter bör höjas för olika fordonsvarianter, dels en modellanalys av hur påföljande kostnadsökningar påverkar transportarbetet på väg, järnväg och sjö. Modellberäkningarna har utförts med Trafikverkets nationella godstransportmodell Samgods.Resultaten visar bland annat att sjöfarten skulle gynnas av den relativprisförändring som skatte- och avgiftshöjningarna ger upphov till. Järnvägstrafiken påverkas kraftigt negativt eftersom en marginalkostnadsprissättning skulle kräva kraftigt höjda banavgifter. En internalisering beräknas ge en positiv klimateffekt, men effekterna är relativt små.
|
|
| 2. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-, et al.
(författare)
-
Marginalkostnad för luftfartens infrastruktur
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med denna studie är att skatta marginalkostnaderna för luftfartens infrastruktur, men då det inte finns någon enhetlig definition om vad som är kostnadsbasen för infrastrukturen, det vill säga vad som bör ingå i en marginalkostnadsberäkning, så ingår också ingår också en diskussion kring vilka kostnader som bör inkluderas i en marginalkostnadsberäkning i forskningsfrågan. Ett ytterligare syfte med studien är att relatera de framtagna marginalkostnaderna till dagens prissättning och undersöka huruvida luftfarten betalar sina samhällsekonomiska kostnader.Med hjälp av kostnadsdata från Arlanda och från Luftfartsverket skattas marginalkostnaden för utnyttjandet av (relevant) flygplatsinfrastruktur och för infrastrukturen för operativ flygtrafikledning. Den empiriska ansats som använts för att analysera kostnadsposterna är en regressionsanalys, med justering för månadsspecifika variationer i resmönster, då flygplatsdelen undersöks, samt med hänsyn till regionala skillnader för flygplatser, då flygtrafikledning i tornen undersöks.Det finns en del osäkerheter i studien, men med bakgrund av detta indikerar resultaten att den genomsnittliga marginalkostnaden för infrastrukturen ligger kring 13 kr per passagerare och 1 168 kr per startat flygplan. Motsvarande skattning för flygtrafikledningen är även den osäker, med resultat som indikerar en marginalkostnad på 373 kr per flygning. Vidare förefaller det som att finansieringen av den statliga luftfartsinfrastrukturen inte enbart skulle kunna ske med intäkterna från marginalkostnadsbaserade avgifter.
|
|
| 3. |
- Johansson, Anders W., 1951-, et al.
(författare)
-
Entreprenöriella landsbygdsenklaver : Genomförda studentprojekt i Långasjö socken under 2013
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ’Entreprenöriella landsbygdsenklaver’ är det första projekt som tilldelats medel av Familjen Kamprads stiftelse inom området entreprenörskap –särskilt sådan som främjar en levande landsbygd. Projektet bygger på idén att varje bygd har sina specifika förutsättningar och att människorna som bor där också är speciella, varför varje bygd har unika förutsättningar för entreprenörskap. Tidigt i planeringen av projektet skapades begreppet ”landsbygdsenklav” och med detta begrepp som ledstjärna identifierades socken som ett möjligt sätt att uppfatta och beskriva en entreprenöriell bygd präglad av stark samhörighet och handlingskraft. I planeringen av projektet diskuterades vilka bygder (socknar) som skulleingå i studien, vilket ledde till att socknarna Långasjö i Emmaboda kommun samt Älmeboda/Rävemåla och Urshult i Tingsryds kommun valdes ut. Denna rapport redovisar delprojekten i Långasjö.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Johansson, Helena, et al.
(författare)
-
10-årsrisken för fraktur. Stöd i behandlingen av osteoporos, enligt preliminära svenska riktlinjer.
- 2011
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 108:7, s. 336-339
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Risken för fraktur beräknas med FRAX för män och kvinnor, för olika åldrar, för olika BMI och med följande riskvariabler: tidigare osteoporotisk fraktur, höftfraktur hos föräldrar, aktuell rökning, längre tids peroral behandling med kortison någon gång i livet, förekomst av reumatoid artrit, förekomst av andra sjukdomstillstånd som orsakar osteoporos, aktuell alkoholkonsumtion ≥3 enheter och bentäthetsmätning.FRAX finns fritt tillgängligt på Internet.I denna artikel beskrivs bakgrunden till FRAX och dess användning vid diagnostik och behandling av osteoporos.
|
|
| 6. |
- Johansson, Helena, 1981, et al.
(författare)
-
FRAX model for 10year fracture risk assessment. Support in the treatment of osteoporosis, according to preliminary Swedish guidelines : FRAX modell för att beräkna 10årsrisken för fraktur. Stöd i behandlingen av osteoporos, enligt preliminära svenska riktlinjer
- 2011
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 108:7, s. 336-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Risken för fraktur beräknas med FRAX för män och kvinnor, för olika åldrar, för olika BMI och med följande riskvariabler: tidigare osteoporotisk fraktur, höftfraktur hos föräldrar, aktuell rökning, längre tids peroral behandling med kortison någon gång i livet, förekomst av reumatoid artrit, förekomst av andra sjukdomstillstånd som orsakar osteoporos, aktuell alkoholkonsumtion ≥3 enheter och bentäthetsmätning. FRAX finns fritt tillgängligt på Internet. I denna artikel beskrivs bakgrunden till FRAX och dess användning vid diagnostik och behandling av osteoporos.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Linderoth, Oskar, et al.
(författare)
-
Fuktegenskaper hos cementbundet material med flygaskainblandning
- 2019
-
Ingår i: Bygg & teknik. - 0281-658X. ; 111:7, s. 8-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Med cementbundna materials fuktegenskaper menas hur de binder och transporterar vatten. Känner man fuktegenskaper kan man räkna ut hur exempelvis en betong torkar. Mätning av fuktegenskaper för cementbundna material är något Avd. Byggnadsmaterial i Lund har stor erfarenhet av, särskilt för material med Portlandcement som bindemedel [1] [2]. På senare år har forskning vid avdelningen också visat hur fuktegenskaperna förändras när delar av Portlandcementet ersätts med slagg eller silika [3] [4]. Denna artikel är en kortfattad sammanfattning av resultaten från ett pågående doktorandprojekt inom vilket fuktegenskaperna undersöks för cementbundet material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Projektet kommer redovisas i sin helhet nästa år.
|
|
| 9. |
- Lindfors, Oskar, et al.
(författare)
-
Överdiagnostik – vad är det? : INTRODUKTION TILL BEGREPPET [What is overdiagnosis?]
- 2023
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges Läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 120
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- A considerable amount of spending in health care is deemed wasteful. Overdiagnosis, i.e. the labelling of a person with a diagnosis that lacks net benefit, is an entity within the overarching concept of »too much medicine«. Overdiagnosis includes overdetection and overdefinition. Disease mongering is a type of overdefinition with economic drivers. Overtesting and overtreatment are other aspects of »too much medicine«, but are not overdiagnosis per se. Medical research tends to focus on benefits of diagnostics and therapy, whereas overdiagnosis and other harms receive less attention, leading to overestimation of benefits. The international network Choosing Wisely has been successful in changing the diagnostic mindset in several countries and a Swedish campaign is under way, yielding new possibilities to counteract »too much medicine« and the specific problem of overdiagnosis.
|
|
| 10. |
|
|
