| 1. |
- Johnsson Harrie, Anna, 1972-
(författare)
-
Staten och läromedlen : En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien handlar om statlig påverkan på skolans läromedel. Här studeras såväl de politiska besluten om, som det konkreta genomförandet av, den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel, från starten 1938 till avskaffandet 1991. De politiska besluten och genomförandet sker på skilda arenor. Med hjälp av teoretiska begrepp från såväl läroplansteori som statsvetenskaplig implemen-teringsteori synliggörs och analyseras de olika arenorna samt relationerna mellan dem. Den politiska debatten studeras genom det offentliga trycket. Studien visar att granskningen infördes i politisk enighet och avskaffades helt utan politisk debatt. De politiska argumenten för granskning har varit att hålla priserna på läroböcker nere samt säkra läromedlens kvalitet. Vad som avsågs med kvalitet har dock varierat mellan olika aktörer och över tid. När det gäller genomförandet av granskningen studeras både Läroboks-/Läromedelsnämndens instruktioner till granskarna, och granskarnas utlåtanden om läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Den reella granskningen hade ofta fokus på att söka sakfel i läromedlen. Under 1970-talet fick objektivitetsfrågor genomslag i granskningen. Läroplanen, som betonades på den politiska arenan, användes dock i mindre utsträckning i det reella genomförandet av granskningen. Styrningsresultatet var beroende av aktörerna på realiseringsarenan och deras förståelse, vilja och kunnande. Styrningen kunde dock, i vissa fall, nå ända fram och påverka lärobokstexten. I dessa fall fanns en fungerande styrning från politisk debatt, via lagtext och granskning till en förändrad läromedelstext.
|
|
| 2. |
- Widholm, Tomas, 1964-
(författare)
-
Läromedel i praktiken : Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att undersöka läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan. Studien argumenterar för en vid förståelse av vad som kan betraktas vara läromedel.Resultaten visar att lärare använder en mångfald av läromedel. Förutom läroboken används olika typer av texter. Som en konsekvens av att både lärare och elever har egna datorer anslutna till internet används webbresurser i undervisningen. Dokumentärfilmer är den typ av film som används mest. Representanter från religiösa organisationer deltar vid vissa tillfällen i undervisningen. Den typ av läromedel som används mest är dock sådana som lärare producerar själva, exempelvis PowerPointpresentationer.I studien undersöks olika lektionsaktiviteter och resultaten visar en variation i läromedelsbruket beroende av ämnesinnehåll. Användning av representanter som fysiska personer eller personer som uppträder i läromedel är exempelvis utmärkande för undervisning om världsreligioner.Betydelsen av olika ramfaktorer har studerats. Tidsbrist innebär att lärare avstår från att visa spelfilm i sin helhet eller tidskrävande aktiviteter. Många av de läromedel som används medför inga direkta kostnader, vilket indikerar att betydelsen av begränsade ekonomiska resurser inte ska underskattas. Av allra störst betydelse är tillgången till digital utrustning, som möjliggör användning av stor mångfald av läromedel.Läromedel kan väljas för att möta negativa attityder bland elever till religionskunskap och för några lärare är det av stor betydelse. Hänsyn tas även till elevers problem med läsning och båda dessa faktorer styr bort från användning av läroboken.Resultaten visar även att lärares läromedelspreferenser har stor betydelse för läromedelsbruket. Även när lärare påverkas av liknande ramfaktorer och möter samma utmaningar, finns ett friutrymme att välja olika läromedel.
|
|
