| 1. |
- Borg, Tor, et al.
(författare)
-
Mått på bostadsbristen : Förslag på hur återkommande bedömningar ska utföras
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boverket fick i juni 2019 i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur återkommande bedömningar av bostadsbristen ska utföras samt att lämna förslag på enhetliga begrepp som ska användas vid kommunikation kring bostadsbristen. Avsikten är att de presenterade beräkningarna ska kunna användas i arbetet med bostadsförsörjningsfrågor och underlätta arbetet med att planera, utföra och följa upp insatser för att åtgärda bostadsbristen. Boverket har tagit fram en årlig beräkningsmodell där antalet hushåll som saknar en rimlig bostad beräknas på både nationell, regional och lokal nivå. Vad som är en rimlig bostad definieras enligt en uppsättning kriterier och normer. Kvantitativa mått visar hur många hushåll som har en boendesituation som inte uppfyller de olika kriterierna. Samråd har skett med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt med Socialstyrelsen under uppdragets gång. Båda anser att de givits utrymme att framföra sin mening och har förklarat sig nöjda med samrådet. Avstämningar har också gjorts med en rad andra aktörer. Denna rapport utgör Boverkets slutredovisning av uppdraget. Rapporten har tagits fram av en projektgrupp bestående av Tor Borg, Bengt J Eriksson, Oskar Gramstad, Ulla-Christel Götherström, Hans Jonsson, Bo Söderberg och Hang Zettervall, med den förstnämnda som projektledare.
|
|
| 2. |
- Fröidh, Oskar, 1965-, et al.
(författare)
-
Intervjuer med intressenter i långväga resandeprognoser : Delrapport i Förstudie kring etablering av forskningsprojekt för prognosmetodik
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att redovisa resultat och slutsatser från en enkätstudie med intressenter inom prognosmodeller för långväga resande (resande över 100 km) som genomfördes i september 2023.Många enkätsvar är i linje med att en framtida modell behövs för att göra ungefär samma saker som idag, att den nuvarande modellen har brister, och att bra data att skatta modellen är svåra att få tag på. Mer intressant är förslag på förändringar i modellen eller dess användning. En sådan är hur vi ska definiera en långväga resa. Det finns andra, alternativa definitioner än ”längre än tio mil” som har mer med resans ärende, start- och målpunkt eller andra egenskaper att göra.Det finns två kommentarer, i synnerhet, med potential att påverka modellansatsen. Den första är att en prognos för ett vardags- eller årsmedeldygn inte nödvändigtvis är det mest intressanta. På vissa ställen är årsvariationen stor och dimensionerande, till exempel för turismresor, medan på andra kan dygns- och veckovariation vara viktig att förstå.Målbaserade scenarier och backcasting nämns också. En annan typ av modell än dagens Sampers skulle kunna bidra på ett bättre sätt till att hitta lämpliga åtgärder och hjälpa till med att hitta lösningar på problem snarare än att fokusera på att räkna på effekterna av åtgärderna. Det stora arbetet är att underhålla indata och framtidsscenarier av nätverk och markanvändning. Vi skulle kunna verka för att ha en gemensam bas av indata, lämpligen också öppen för extern forskning och utveckling, som sedan kan användas till olika modeller beroende på vilken fråga som ställs.När det gäller kompetens tolkar vi intervjusvaren som att den behöver stärkas både bland användare så att resultaten kan genereras och tolkas med förståelse av orsakssamband, och bland modellutvecklare. Samtidigt upplever en del respondenter att systemet är tungarbetat och det används i praktiken mest för ett relativt fåtal scenarioanalyser. Ibland skulle det nog vara mer användbart med ett prognosverktyg att testa idéer eller alternativa åtgärder i ett tidigt skede. Det finns också svar som antyder en efterfrågan på en modell som kan bidra tydligare till problemlösning och målstyrning. Dagens mer prognosinriktade modellansats kan användas till sådant, men inte på ett naturligt sätt.Vår slutsats av intervjustudien är att den har gett oss insikter om användarnas uppfattningar och behov. För att utveckla framtidens prognosmetodik behöver vi komplettera med kunskap om nya metoder och dess egenskaper i en litteraturstudie.
|
|
| 3. |
- Fröidh, Oskar, et al.
(författare)
-
Lokalisering av järnvägsstationer – effekter för samhällsplanering, resande och tillgänglighet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 14 ny- eller ombyggda stationer för i första hand fjärrtrafik och långväga regionaltrafik med sedan 1990 kraftigt förbättrat tågutbud har valts ut i studien: Från söder till norr Malmö Hyllie, Triangeln och Malmö C, Laholm, Flemingsberg, Södertälje syd, Läggesta, Strängnäs, Eskilstuna C, Bålsta, Uppsala C, Söderhamn, Umeå Ö och Umeå C. Analysen omfattar tre huvuddelar: Dels 1) en analys av avresande tågresenärers resvanor och värderingar, dels 2) en morfologisk studie över samhällsstrukturens förändringar 1993–2013 och kommunernas översiktsplaner, och för stationerna i Mälardalen dels 3) en modellanalys av förändringar i trafik och tillgänglighet vid alternativ lokalisering.Sammanfattningsvis tyder studien på att valet av lokalisering av nya stationer får effekter för samhället när det gäller samhällsstruktur, resenärernas nöjdhet, resvanor och färdmedelsval och tillgänglighet till arbetsplatser och service, vilket påverkar järnvägssystemets attraktivitet och därmed reseefterfrågan. Centralt eller urbant lokaliserade stationer framstår därmed som mer attraktiva och bättre ur systemsynpunkt än perifert lokaliserade stationer.Anledningen till att perifera stationer tillkommer är dock att man vill minska anläggningskostnaderna eller intrång i redan bebyggd miljö jämfört med en urban lokalisering. När detta blir aktuellt är det viktigt med bra anslutande kollektivtrafik och andra stödjande strategier för bland annat exploatering. Föreliggande studie tillför dock argument att värdera de positiva effekterna av en urbant lokaliserad station högre än idag.Vi har identifierat möjligheter att vidareutveckla metoderna för att utvärdera effekterna av stationslokalisering inom fler områden. Det går också införa analyserna i lokaliseringsutredningar för att förbättra beslutsunderlaget i framtida val av stationslokalisering.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jonsson, Oskar, et al.
(författare)
-
Strategisk hantering av varudistribution i tätort : exempel på och effekter av innovativa åtgärder
- 2009
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Innerstaden är våra städers vardagsrum där många människor vistas, som boende, arbetande, handlande, kulturkonsumerande eller bara besökande. Detta innebär att många funktioner måste samsas inom stadskärnans utrymme, vilket kräver organisering av verksamheterna för att fungera. Varutransporter i tätorter har sedan lång tid tillbaka varit ett problem relaterat till logistik, transport och trafik. Framkomligheten för distributionsbilar i tätortskärnorna är ofta dålig och problem med platser för lastning och lossning innebär uppställningar som minskar framkomligheten för övrig trafik. Konsekvenserna för samhället är ökad miljöbelastning och minskad trafiksäkerhet och attraktivitet i stadskärnan - områden inom vilka det ställs alltmer ökande krav på förbättringar från allmänhet och myndigheter. Syftet med detta projekt är att identifiera, kategorisera och analysera åtgärder (innovativa lösningar) som på såväl kort som lång sikt kan effektivisera transportsystemet i stadskärnan och samtidigt främja stadsmiljöns attraktivitet. Denna studie tar sin utgångspunkt i en genomgång av aktuell forskning och utvecklingsprojekt relaterat till området. Utifrån denna har olika åtgärder för att effektivisera varudistribution i tätorter testats på ett antal olika typer av aktörer inom distributionsområdet i Uppsala. Detta har fungerat som underlag för ett antal scenerier vilka kan stödja kommunala planerare att skapa förutsättningar för att öka tillgängligheten för distributionsfunktionen i tätorter.I den kunskapsinhämtning som genomförts inom ramen för detta projekt har vikten av helhetsperspektiv framkommit. De städer som lyckats relativt bra med sina åtgärder har ofta arbetat på bred front med flera parallella och sammankopplade moment. En annan framgångsfaktor som identifierats är samarbete och dialog mellan samliga berörda parter. En form av partnerskap där problem kan identifieras, åtgärder kan föreslås och diskuteras utifrån samliga parters perspektiv och därigenom modifieras innan ett försök inleds. Genom att kommunen initierar s.k. samverkansforum ökar möjligheten att skapa en förståelse för andra aktörers verksamhet. Den metodik som har använts i denna studie, att samla olika aktörer till ett seminarium där olika åtgärder presenteras och där samtliga får värdera och ta ställning till dessa utifrån såväl sitt eget som andras perspektiv, kan vara ett sätt att starta igång ett sådant arbete. Att som Uppsala kommun även genomföra en godsutredning där viktiga intressenter, godsflöden och problem identifieras, är också en viktig utgångspunkt för att åstadkomma en mer effektiv varudistribution. Förutom samverkan är organisationsfrågan och incitament viktiga framgångsfaktorer. När det gäller organisation är det viktigt att kommunen är drivande i frågorna men att man inte behöver ha en ägande roll. De flesta av de undersökta exemplen i kartläggningen har initierats från offentligt håll, oftast i form av berörd kommun, men idéer har i vissa fall även kommit från transportföretag eller transportköpare. Många exempel har också startats upp som projekt finansierade av EU men har sedan permanentats. Incitament handlar om att stimulera en önskad utveckling genom att locka med någon form av förmån. Att arbeta med incitament handlar i detta fall om andra morötter än rent ekonomiska. Exempelvis genom att erbjuda transportörer ökad framkomlighet vilket sedan indirekt ska påverka transportörernas ekonomi. Detta är också något som kan öka transportörers och godsmottagares accepteringsgrad av olika åtgärder. I och med att det till stor del saknas enkla verktyg för uppföljning av transporternas effektivitet avseende fyllnadsgrader, förbrukning etc. är det också svårt att göra den återkoppling som krävs för att kunna erbjuda ett direkt finansiellt incitament. De förslag på förbättringar av varudistribution som presenterats i denna rapport kräver åtgärder från flera parter och på olika nivåer i samhället för att bli verkningsfulla. För att stärka förutsättningarna för fungerande varutransportssystem bör transportaspekterna belysas och hanteras inom alla berörda parters verksamheter. Traditionella lösningar kan regelbundet behöva omprövas och nya lösningar sökas, analyseras implementeras och utvärderas. För att åstadkomma långsiktigt hållbara och genomförbara lösningar krävs i de allra flesta fall gemensamma ansträngningar och samordning av olika mindre åtgärder. Godsmottagare har intresse av att varorna levereras säkert, i tid och till ett lågt pris. De har i många fall möjlighet att ställa krav på hur ofta och vid vilken tidpunkt varorna levereras. Då godsmottagarna i stor utsträckning utgörs av butiker ligger det också i deras intresse att värna om en trivsam handelsmiljö, där tranportarbetet stör kunderna så lite som möjligt. Genom samordning av varubeställningar, dels inom den egna verksamheten, dels genom samordning av beställningar med andra verksamheter inom samma område kan transportarbetet också effektiviseras. Godstransportörer har stora möjligheter att organisera sin egen verksamhet genom att samordna leveranser till samma adress eller område. De större företagen har dessutom möjlighet att välja det fordon som bäst svarar mot det aktuella transportbehovet, som storlek och krav på lastningsteknik etc., men också efter specifika lokala förutsättningar. Transportörerna har även möjlighet att samordna sig med andra företag för gemensam samlastningscentral eller att organisera samlastning utifrån de existerande lagren. Kommuner har ett övergripande ansvar för hur tätorternas olika funktioner samverkar d.v.s. att skapa goda förutsättningarna för ett väl fungerande samhälle. Det bör då ligga i kommunernas intresse att initiera nya åtgärder genom att vara sammankallande för inledande utredningar och seminarier i enlighet med förslagen i denna rapport. Genom det kommunala planmonopolet kan kommunen ställa krav på att privata fastighetsägare löser varutransporthanteringen på ett tillfredställande sätt för den enskilda fastigheten men även i förhållande till intilliggande fastigheter. I anslutning till detaljplaneringen kan också gemensamhetsanläggningar anordnas för t.ex. varutransporter och sophantering. Inom allmänna ytor, som gator och torg, har kommunen ansvar för att utrymme och funktioner finns för anslutande handels- och kontorsfastigheters tillgänglighet och transporter. Vid projektering av nybyggnad eller ombyggnad bestäms läge och utformning av inlastning till byggnaden. Det är då av stor vikt att dessa delar behandlas på ett medvetet sätt både för den aktuella byggnaden och dess förhållande till närliggande fastigheter och allmänna områden. I bygglovhanteringen har kommunen ansvar för att bevaka allmänna intressen och se till att lösningar för in- och uttransporter till byggnaderna har lösts på ett tillfredsställande sätt.
|
|
| 6. |
- Jonsson, Oskar, et al.
(författare)
-
Tillgänglighetsproblem orsakade av trappsteg: En fallstudie i flerfamiljshus
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redogör för en fallstudie om hur tillgänglighetsproblem i flerfamiljshus förorsakade av trappsteg kan lösas på nya och bättre sätt. Fyra hus byggda 1959-1966 valdes ut för att ingå i fallstudien. Tre var typiska för flerfamiljshus i Sverige som saknar hissar. Det fjärde huset hade efterinstallerade hissar. Fallens entrémiljöer utvärderades på en undersökande nivå med tillgänglighetsinventeringar, okulära besiktningar, inhämtning av planritningar, uppgifter om kulturhistoriskt värde och en boendeenkät. Underlag från utvärdering av de fyra fallen användes vid workshoppar med frågeställningen: Hur kan tillgänglighetsproblem orsakade av trappsteg lösas på innovativa sätt? I workshopparna involverades representanter för olika aktörer med syftet att nå insikter samt generera idéer och förslag för att ta sig an tillgänglighetsproblem i entréer i flerfamiljshus i det befintliga bostadsbeståndet. Lärdomarna pekar på att det är möjligt att lösa tillgänglighetsproblem orsakade av trappsteg. Samtidigt visar det sig att det finns en risk att man bygger in nya miljöhinder vid åtgärder såsom efterinstallation av hiss. Resultatet visar på behov av innovationsarbete och omfattande samarbete för att förändra befintliga tillvägagångssätt för att öka tillgängligheten. Vid planering krävs det samverkan mellan många organisationer och aktörer såsom staten, kommuner, fastighetsägare, entreprenörer, konsulter, underleverantörer och medborgare. Systematiska tillgänglighetsinventeringar kan ligga till grund för strategiska åtgärder för att förbättra tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Dessutom är det nödvändigt att de platsmässiga förutsättningarna beaktas utifrån flera olika perspektiv. Exempel är befolkningens sammansättning och flyttvanor, flerfamiljshusets läge, närhet till service och kollektivtrafik, kulturhistorisk miljö, tidigare vald byggteknik samt tillgänglighet och användbarhet i de befintliga lägenheterna.
|
|
| 7. |
- Norrgrann, Oskar, et al.
(författare)
-
Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan september 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Totalt provfiskades 9 sjöar och 3 vattendragssträckor elfiskades översiktligt. Av de 9 provfiskade sjöarna innehöll 8 öring och 2 röding. Sammanlagt konstaterades 6 fiskarter i de provfiskade sjöarna. I vattendragen konstaterades öring, elritsa och stensimpa.
|
|
| 8. |
- Norrgrann, Oskar, et al.
(författare)
-
Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan september 2007
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Totalt provfiskades 9 sjöar och 3 vattendragssträckor elfiskades översiktligt (karta 1). Alla provfiskade sjöar och vattendrag ligger i de övre delarna av Vattenåns avrinningsområde och i naturreservatet Helvetesbrännan.Av de 9 provfiskade sjöarna innehöll 8 öring och 2 röding. Sammanlagt konstaterades 6 fiskarter i de provfiskade sjöarna (öring, röding, elritsa, abborre, mört och gädda). Fyra av sjöarna innehöll enbart öring och elritsa.I vattendragen som elfiskades konstaterades öring, elritsa och stensimpa.Fem av sjöarna rotenonbehandlades 1983-84 och utplantering av fisk har förekommit i 7 av sjöarna under perioden 1985-2005 och 4 efter 1990.
|
|
| 9. |
- Saksena, Mayank, et al.
(författare)
-
Graph Grammar Modeling and Verification of Ad Hoc Routing Protocols
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We present a technique for modeling and automatic verification of network protocols, based on graph transformation. It is suitable for protocols with a potentially unbounded number of nodes, in which the structure and topology of the network is a central aspect, such as routing protocols for ad hoc networks. Safety properties are specified as a set of undesirable global configurations. We verify that there is no undesirable configuration which is reachable from an initial configuration, by means of symbolic backward reachability analysis. In general, the reachability problem is undecidable. We implement the technique in a graph grammar analysis tool, and automatically verify several interesting non-trivial examples. Notably, we prove loop freedom for the DYMO ad hoc routing protocol. DYMO is currently on the IETF standards track, to potentially become an Internet standard.
|
|
