| 1. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2017
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2015. Emissionerna presenteras i 45 olika sektorer uppdelade på åtta huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och uppvärmning, Industri (energi och processer), Transporter, Produktanvändning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år vad gäller industrins utsläpp samt utsläppen från energiförförsörjning, se avsnittet Förändringar i nationella totalemissioner samt sektorsindelning, jämfört med föregående år. De ämnen som ingår är växthusgaser, metaller, partiklar och övriga ämnen, totalt 29 ämnen.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.
|
|
| 2. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2016, rapporterade i submission 2018.Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år. För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 3. |
- Lundvall, Stefan, et al.
(författare)
-
Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö: [åren 2003-2006]
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta åtgärdsprogram omfattar miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö samt delmål 3 och 4 under Bara naturlig försurning. Programmet syftar till att de miljömål för Jönköpings län som antogs av Länsstyrelsens styrelse i december 20021 ska uppnås. Ett förslag togs fram under "Luftens och hälsans år 2002" och sändes på remiss till berörda intressenter för synpunkter. Den 14 november 2003 beslutade Länsstyrelsens styrelse att ställa sig bakom de åtgärder som ingår i programmet. Programmet löper över åren 2003-2006 och ska därefter revideras. Ett länsövergripande åtgärdsprogram täcker naturligtvis inte in allt åtgärdsarbete som förekommer i länet för berörda miljökvalitetsmål. I framtagandet av åtgärdsprogrammet har pågående miljöarbete kartlagts. Åtgärdsprogrammens syfte är att effektivisera det fortsatta miljöarbetet, bland annat genom att:- fokusera på de insatser som gör bäst nytta- prioritera bland olika åtgärder- öka samarbetet mellan olika myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer- peka ut åtgärder där det är väsentligt med samordnade insatser från olika intressenter Ambitionen är alltså inte att ersätta annat miljöarbete utan programmet ska vara ett hjälpmedel för berörda intressenter att prioritera i miljöarbetet. I åtgärdsprogrammet ges tillståndsbeskrivningar och analyser för vart och ett av de fyra miljökvalitetsmålen. Programmet innehåller också tips om vad allmänheten kan tänka på dels i privatlivet och dels på arbetsplatsen. [...] Åtgärderna har delats in i två nivåer: A. Åtgärder som Länsstyrelsen bedömer kommer att genomföras med stor uppslutning av ansvariga aktörer (Länsstyrelsen är aktör i många åtgärder). B. Övriga åtgärder som effektivt kan främja miljökvalitetsmålen. Dessa åtgärder är oftast inte tidsatta. För många av dem avser Länsstyrelsen att stötta genomförandet med information och samordning. Motiv till åtgärderna framgår av texterna under respektive miljökvalitetsmål.
|
|
