| 1. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2017
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2015. Emissionerna presenteras i 45 olika sektorer uppdelade på åtta huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och uppvärmning, Industri (energi och processer), Transporter, Produktanvändning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år vad gäller industrins utsläpp samt utsläppen från energiförförsörjning, se avsnittet Förändringar i nationella totalemissioner samt sektorsindelning, jämfört med föregående år. De ämnen som ingår är växthusgaser, metaller, partiklar och övriga ämnen, totalt 29 ämnen.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.
|
|
| 2. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2016, rapporterade i submission 2018.Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år. För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Alvesson, Mats, et al.
(författare)
-
När ledarskapet krackelerar
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att utöva ledarskap är ofta svårt. Inte sällan krackelerar eller kullkastas försök att leva upp till tjusiga ledarskapsideal. Boken skildrar ledarskapsförsök i praktiken och den bökiga verkligheten snarare än ledarskapsfantasier i en perfekt värld. Även om chefer gärna vill se sig som ledare med ambitioner att åstadkomma allt möjligt strategiskt och visionärt så är medarbetare inte alltid lyhörda och mottagliga. Krav på god administration dominerar chefsarbete. Genom att lägga fokus på ledarskap som en process med tänkbara krackeleringspunkter ger boken en mer realistisk bild av ledarskapsförsök. Detta stimulerar ett genomtänkt chefsarbete och ledarskapsförsök som inte bara slutar med magplask. Boken vänder sig till alla som vill förstå mera om ledarskapsprocesser i både teori och praktik. Den som tvivlar på allt för enkla ledarskapsrecept hittar bättre stöd och analysverktyg i sitt ledande i moderna organisationer. De som inte tvivlar finner kanske skäl att tänka om.
|
|
| 6. |
- Anrup, Roland, et al.
(författare)
-
Centrala universitetsvärden hotas av bolagiseringsidén
- 2013
-
Ingår i: Dagens nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Högskolestiftelser. Förslaget att driva svenska universitet i stiftelseform öppnar för bolagisering. Men det är ingen riktig utredning, utan en politisk pamflett utan eftertanke. Privatisering av universitet hotar både oberoendet, forskningskvaliteten och samhällsnyttan, skriver 36 forskare vid svenska högskolor och universitet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Arora-Jonsson, Stefan, 1969-, et al.
(författare)
-
Att styra organisationer med konkurrens
- 2018. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konkurrens är en viktig och vitt spridd styrform i dagens samhälle. Tillhandahållandet av allt från dagligvaror och bilar till sjukvård, skola och tv-program styrs i allt högre grad genom att utförare får konkurrera med varandra. Konkurrens har blivit en så vanlig styrform att den ofta ses som ett ”naturligt tillstånd”, som om det inte finns några alternativ.Huvudbudskapet i denna bok är att konkurrens inte är ett naturligt tillstånd. Konkurrens behöver oftast beslutas och organiseras fram, vilket innebär att saker och ting ofta behöver ändras för att det ska kunna bli konkurrens. Författarna beskriver hur konkurrens faktiskt fungerar, varför konkurrens införs, hur konkurrens skiljer sig från andra mer välkända styrformer och vilka resultat man kan vänta sig vid införandet av konkurrens som styrform. Till exempel förklaras varför konkurrens ofta leder till mer av samma i stället för ökad variation, och hur professioner som läkare och lärare påverkas av att konkurrera.Exemplen i boken kommer framför allt från offentlig sektor, men principerna fungerar lika väl för andra sektorer. Författarna menar att detta är värdefull kunskap för alla som är chefer, medarbetare eller kunder i organisationer som har konkurrensutsatts – vilket inbegriper de flesta i vårt samhälle.
|
|
| 10. |
- Arora-Jonsson, Stefan, 1969-, et al.
(författare)
-
Konkurrens som organisation
- 2019
-
Ingår i: Organisation & Samhälle. - Stockholm : Föreningen Företagsekonomi i Sverige (FEKIS). - 2001-9114 .- 2002-0287. ; :1, s. 22-27
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
