| 1. |
- Helbig, Tobias, et al.
(författare)
-
Uppdatering av nationella emissionsfaktorer för övrig sektor (CRF/NFR 1A4)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya teknologispecifika emissionsfaktorer har utvecklats för CO, NMVOC, CH4, partiklar och PAH:er från småskalig förbränning av biomassa baserade på mätresultat från en NMR-studie och jämförelse med bl a EMEP/EEA Guidebook 2016 och andra länders rapportering till UNFCCC/CLRTAP.Olika emissionsfaktorer för moderna och traditionella eldningsanordningar som eldas med ved har tagits fram och kombineras med en aktivitetsdatanyckel som tar hänsyn till fördelningen mellan moderna och traditionella eldningsanordningar över tiden. Testberäkningar genomfördes för CRF/NFR 1A4a, 1A4b och 1A4c. Inför submission 2019 uppdateras endast emissionsfaktorerna för CRF/NFR 1A4b då tillgänglig aktivitetsdata för CRF/NFR 1A4c i dagsläget inte tillåter välmotiverade omräkningar av utsläppen och emissionsfaktorerna för CRF/NFR 1A4a och 1A4c inte går att särskilja i utsläppsberäkningsstrukturen. Inom hushållssektorn (CRF/NFR 1A4b) minskar utsläpp av CO och CH4 men ökar för NMVOC och partiklar. För att kunna uppdatera emissionsfaktorerna i CRF/NFR 1A4a och 1A4c behöver frågorna kring aktivitetsdata och beräkningsstrukturen på utsläppen utredas framöver.Osäkerheterna har setts över i ett utvecklingsprojekt från 2017 genom att utföra känslighetsanalyser på emissionsfaktorerna framtagna i NMR-studien. De befintliga osäkerheterna bedöms vara fortsatt lämpliga för samtliga emissionsfaktorer.En jämförelse av beräkningar utifrån trenden om antal pannor och vedförbrukningen med Energimyndighetens senaste långtidsscenarier tyder på att antaganden som ligger till grund för scenarierna över biomassaförbrukningen inom CRF/NFR 1A4 bör ses över.
|
|
| 2. |
- Jonsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Övervakning av fjällvegetation på Lill-Skarven : Förändringar mellan åren 2009 och 2014
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fjället Lillskarven i Härjedalen i Jämtlands län har övervakats med fem års mellanrum, år 2009 och år 2014, med avseende på fjällvegetationen och resultaten presenteras i denna rapport. Metodiken går i korthet ut på att provytor i sex transekter i olika riktningar med utgångspunkt från fjällets topp inventeras där variabler inom bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt noteras. Metoden är delvis hämtad och utvecklad från NILS-projektet.Resultatet för bottenskiktet visar att täckningsgraden av mossor har ökat med 17 procent och andelen humus/torv minskat med 24 procent. Förändringarna är likartade i alla transekterna utom i A som visar motsatt resultat. Täckningsgraden av busklavar har minskat något medan andelen sten, block och häll är relativt lika mellan åren.Fältskiktet har ökat i samtliga transekter. Den grupp som ökat mest i täckningsgrad är ljungväxter följt av graminider, medan örterna har minskat något. Den största procentuella ökningen har skett närmast toppen.Det totala antalet arter som påträffades i 10-metersprovytorna var 182 arter år 2009 och 196 arter år 2014. Det motsvarar en ökning med 14 procent. Ökningar i artantal har skett i samtliga transekter. Den vanligaste artgruppen år 2014 var örter med 97 arter. De vanligaste kärlväxtarterna på Lill-Skarven år 2014 var lappljung och kråkbär, som påträffades i samtliga 60 provytor.Alla de fyra trädslag som påträffades, gran, tall, glasbjörk och rönn, har ökat i höjdled.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nordin, Ulrika, et al.
(författare)
-
Övervakning av ringlav i Gävleborgs län 1996 - 2013
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan år 1996 pågår en övervakning av ringlav Evernia divaricata på 19 lokaler i Gävleborgs län. I denna rapport redovisas resultatet från den senaste återinventeringen år 2012/2013, samt jämförelser med tidigare inventeringar. Övervakningen omfattar dels räkning av lavbålar i en provyta på varje lokal, dels räkning av antalet träd med ringlav i transekter som går ut 50 meter från provytan i alla fyra väderstreck (”grovkartering”).Resultatet från inventeringen i provytan visar att antalet ringlavbålar har minskat på 12 ringlavslokaler och ökat på 7 lokaler sedan inventeringsstarten. Antalet träd med ringlav visar liknande trend, en minskning på 13 lokaler och en ökning på 5 lokaler. Men den senaste trenden, sedan år 2002, visar att minskningar av antalet ringlavbålar skett på alla 19 lokalerna. För antalet ringlavsträd under motsvarande period har minskningar skett på 17 lokaler, ökning på en lokal och oförändrat antal på en lokal.I grovkarteringen har antal träd med ringlav, under perioden år 1999 till år 2012/2013, minskat på 13 lokaler, ökat på 5 lokaler och är oförändrat på en lokal.Både storskaliga och lokala faktorer som kan ha påverkat ringlaven diskuteras i rapporten. Till de storskaliga hör förtätning av skogsbestånden; klimatvariationer och stormen Dagmar. Mer lokala påverkansfaktorer som diskuteras är luftföroreningar, markavvattning, skogsbruk (hygge) och utdöendeskuld.Slutsatsen från övervakningen är att ringlavens framtid fortfarande är osäker i länet. Även på två lokaler som är klassade som nyckelbiotoper har avverkningar skett. På en lokal har en kraftig minskning skett på grund av dikning och vägbygge som har skett ganska långt tillbaka i tiden. På ytterligare några lokaler har ringlaven minskat av okänd anledning, eventuellt som en följd av utdöendeskuld. På de fyra sydligaste lokalerna är utvecklingen alarmerande. Södra Gästrikland har tidigare ansetts vara ett starkt fäste för ringlaven, men nu verkar det som om den helt håller på att försvinna från området.
|
|
