1. |
- Anrup, Roland, et al.
(författare)
-
Centrala universitetsvärden hotas av bolagiseringsidén
- 2013
-
Ingår i: Dagens nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Högskolestiftelser. Förslaget att driva svenska universitet i stiftelseform öppnar för bolagisering. Men det är ingen riktig utredning, utan en politisk pamflett utan eftertanke. Privatisering av universitet hotar både oberoendet, forskningskvaliteten och samhällsnyttan, skriver 36 forskare vid svenska högskolor och universitet.
|
|
2. |
|
|
3. |
- Drakman, Annelie, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2021
-
Ingår i: Vetenskapens förtrollning och avförtrollning. - Göteborg : Daidalos. - 9789171736413
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
4. |
|
|
5. |
|
|
6. |
-
Historiska typer
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historikerns källmaterial befolkas ofta av standardiserade typer. Somliga typer har en mycket begränsad livslängd medan andra är mer beständiga. I boken lyfter ett antal forskare och skribenter fram varsin typ ur det nära eller fjärran förflutna.
|
|
7. |
- Jansson, Anton, et al.
(författare)
-
Universitetets gränser
- 2019
-
Ingår i: Lychnos: årsbok för idé- och lärdomshistoria. - Göteborg : Arche Press. - 0076-1648. ; 2019, s. 334-336
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
8. |
|
|
9. |
|
|
10. |
- Josephson, Peter, 1969-
(författare)
-
Böcker eller universitet? : Om ett tema i tysk utbildningspolitisk debatt kring 1800
- 2009
-
Ingår i: Lychnos. - Uppsala : Lärdomshistoriska samfundet. - 0076-1648. ; , s. 177-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It has often been claimed that German universities were in a state of crisis at the close of the 18th century. Allegedly, professors only taught what could be found in books. Their thinking had hardened into convention and orthodoxy and their teaching had turned into a mechanical and pedantic routine. This description is to some extent accurate. The bored student who slept through lectures was something of a topos in university policy discourse at the time. That said, the question remains why teaching methods in the universities suddenly were thought to be obsolete. The means of instruction hadn’t changed much since the Middle Ages. In most cases, the professor read aloud from his manuscript; students listened, kept quite, and took notes. How does one account for the fact that this method of instruction was commonly considered expendable at the end of the 18th century? In this article I argue that the crisis in German higher education was triggered partly by the rapid growth of the contemporary book trade. Thanks to the printing press, critics asserted, students could henceforth acquire knowledge by their own efforts, and would no longer have to gather in lecture halls in order to listen to professors, who, each term, read their compendia to new audiences. Some suggested that one should abolish universities altogether. Others instead wanted to improve the methods of instruction so that the universities would once again become indispensable. My focus here is on how this topic was discussed among pedagogues, writers and members of the learned estate up until the founding of the University of Berlin in 1810.
|
|