| 1. |
|
|
| 2. |
- Karlsson, Katarina A., 1958
(författare)
-
The Golden Age of Drugs : Englands guldålder - droger
- 2014
-
Ingår i: Sveriges Radio 2014-12-14. - Göteborg : Sveriges Radio.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jakob den förste och konsten att supa sig redlös. I program nummer två, “Drugs”, handlar det om medicin, kvacksalveri och alkohol. Förmodligen var de flesta människor mer eller mindre konstant berusade under Shakespeares tid och den som spelar Shakespeares dramer måste vara beredd att spela full på scen. Operasångaren Anders Lorentzon visar hur det går till. Den rakitiskrumme Jakob I lärde sig konsten att supa skallen av Kristian IV av Danmark. Sir John Harrington var närvarande vid det kungliga besöket och skrev ned sina intryck. Åderlåtning, kräkmedel och laxermedel var de vanligaste medicinerna. Mindre obehagligt, kladdigt och smärtsamt var musik som medicin. Och kanske mer verksamt? På GOArt, Göteborgs orgelcentrum, byggs både instrument och forskas i hur den kan ha spelats. Vi besöker orgelforskaren Joel Speerstra i GOArts bibliotek där han både förevisar sitt nybyggda dubbelklavikord och berättar om 1600-talets medicinska fundament; humoralpatologin. Enligt den måste de fyra vätskorna gul galla, svart galla, blod och slem balanseras för att en människa skall vara frisk och detta kan göras genom att ta ett bad i musik. I programmet hörs 1500- och 1600-tals musik från England och Tyskland samt Trevor Morris’ musik till tv-serien The Tudors. Medverkande: professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, orgelforskare Joel Speerstra, operasångare Anders Lorentzon. Uppläsare är Dan Berglund och Torben Kulin. Producent och programmakare Katarina A Karlsson, ljudtekniker Karin Blomqvist.
|
|
| 3. |
- Karlsson, Katarina A., 1958
(författare)
-
Who is singing and what is the impact? : Artistic Research into Singing
- 2008
-
Ingår i: ELIA, 10th Biennial Conference, Göteborg, 29 oktober - 1 november 2008.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av de 112 sånger Thomas Campion lät publicera mellan 1603-1617 hade 10 % kvinnliga berättarjag. De ingår i en manlig kvinnoparodisk berättartradition Om dessa sånger verkligen sjöngs av kvinnor råder det delade meningar om. P gr a sångernas ekivoka innehåll blir det stor skillnad om man tänker sig en kvinnlig eller manlig sångare. Rör det sig om någons sorts drag-show? I sin framställning av "a secret love or two" visar Katarina Karlsson hur musiken understödjer textens dubbel- och undermeningar samt att ornamentik och "tidstrogen" röstproduktion skymmer sångernas innehåll.
|
|
| 4. |
-
Häxmusik
- 2014
-
Konstnärligt arbete (ljud/tal)abstract
- Varför är häxor förknippade med påsken, och vilken musik är knuten till dem? Till blåkulle-farande, djävuls-bolande och häx-kalasande behövs musik! Men hur låter den? som 10-åriga Britta i Lillängen sa på 1600-talet: “en ynkelig låt och pipande, skri som av människor som jag såg ligga i ugnar fulla med eld”? Eller är det som puritanerna sa, harmonier och toner som lockar till ett liv i horaktighet och lättja? I P2 dokumentär, “Häxmusik” förklaras varför det just är kvinnor som är häxor, och mer om den olycklige tonsättaren prins Carlo Gesualdo da Venosa och hans häxäventyr - det slutade extremt illa som mycket annat i hans liv. Fredrik Skott, från folklivsarkivet berättar om seden att “gå påskkärring”, och Per Faxneld, doktorand i religionshistoria, beskriver satans roll i myterna om häxor. Idag är skällsordet återerövrat, de finns människor som med stolthet kallar sig häxor,Linda Brakhus och medverkar i programmet. Tonsättare har i alla tider blivit kreativa av att fantisera om övernaturliga krafter. Häxor sjunger, men djävlar spelar fiol och tillsammans dansar de och inspirerar till musik från black metal till dragspelsmelodier.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Katarina A., 1958
(författare)
-
Carin Malmlöf-Forssling - Utan musik kan jag inte leva -
- 2016
-
Ingår i: Sveriges Radio. - Stockholm : Sveriges Radio.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I år är det 100 år sen Carin Malmlöf-Forssling föddes – en framgångsrik och prisbelönt tonsättare. Men hon fick kämpa för att bli tagen på allvar och det dröjde länge innan hennes musik gavs ut. Hon var framgångsrik, fick ta emot både medalj från Kungliga Musikaliska Akademien och Kurt Atterbergpriset. På 1950-talet tillbringade hon en månad i Paris med den världsberömda läraren Nadia Boulanger. Men det är något som skaver i berättelsen om Carin Malmlöf-Forssling. Kampen för att bli tagen på allvar, ansträngningen att komma igen efter att ha lagt sitt konstnärsskap åt sidan under 30 år för äktenskapsplikter, samtidigt som hon envist påstod att hon gjort karriär på samma villkor som män. Det dröjde ända till 1985 innan hennes musik kom ut på skiva. Hur hänger det ihop? Hur kan vi förstå detta idag? Och hur låter hennes musik? I programmet medverkar människor som kände tonsättaren, men också tonsättarkollegan Paula af Malmborg Ward och professor i genusvetenskap Lena Martinsson. En dokumentär av Katarina A Karlsson.
|
|
| 6. |
- Karlsson, Katarina A.
(författare)
-
Kvinnliga berättarjag i engelska lutsånger
- 2014
-
Ingår i: Tidig Musik. - Stockholm : Föreningen för tidig musik. - 1400-5123. ; 34:2, s. 14-16
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför skulle män vilja lyssna på sånger som handlar om det de fruktar mest av allt? Kvinnlig otrohet och manlig impotens? Mellan 1597 och 1622 blev det populärt att skriva lutsånger i England. Sexhundra lutsånger publicerades under den här korta perioden. Läkaren, poeten, musikteoretikern och latinisten, Thomas Campion var den mest produktive i genren.
|
|
| 7. |
- Karlsson, Katarina A., 1958
(författare)
-
Kärlekssånger - en täckmantel för förbjudna begär
- 2016
-
Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning. - : Svenska samfundet för musikforskning. - 2002-021X .- 0081-9816. ; 98, s. 45-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kärlek är det vanligaste ämnet för en sång, så har det kanske alltid varit. Men kärlek har också alltid varit en täckmantel för att utöva makt, hot, förföljelse eller förbjudna begär. I det tidiga 1600-talets London kunde kärlekssånger med kvinnliga berättarjag framförda inom aristokratiska, manliga grupper tjäna som en förevändning att uttrycka samkönat begär medan kärlekssånger med manliga berättarjag ofta använder samma retorik som dagens kvinnomisshandlare. Inte bara texterna är aktiva i berättelserna, även musiken understryker texternas underströmmar. Själva den kroppsliga aktiviteten att sjunga dessa sånger lägger till information som förblir dold vid en genomläsning, eller ett instrumentalt framförande.
|
|
| 8. |
- Karlsson, Katarina A., 1958, et al.
(författare)
-
The 'essentially' feminine - a mapping through artistic practice of the feminine territory offered by Early Modern Music
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The ‘essentially’ feminine — a mapping through artistic practice of the feminine territory offered by Early Modern Music, is the somewhat complicated title of this book. But the content is not hard to understand a year into the #metoo-movement. It turns out that 400-year-old songs use the same rules as abusive men still do. Songs of love from a man to a woman in seventeenth-century England often contain patterns that today’s survivors of domestic violence recognise: to reject a ‘no,' accuse, threaten and question the loved one’s character. The researcher Katarina A Karlsson has read 755 songs from the time. Among the love songs from a man to a woman, more than half use these rules to varying degrees. Is it possible to perform the songs at all? Katarina A Karlsson, who is also a singer and a writer, has worked with the songs together with musicians, singers, directors, costume designers and lighting designers. Photos document some of this scenic work. Other authors include a psychologist, associate professor Ulf Axberg, a director, professor emerita Gunilla Gårdfeldt-Carlsson and the renowned expert in Early Modern English Music, professor Christopher R. Wilson from the University of Hull. The unique collaboration frames the English Lute Song through artistic research, psychology, musicology, and gender theory. So what kind of feminine territory was offered by the Early Modern Music? A place where a woman would risk losing everything.
|
|
| 9. |
- Karlsson, Katarina A., 1958
(författare)
-
Think’st thou to seduce me then? Impersonating female personas in songs by Thomas Campion (1567-1620)
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation is in the field of Artistic Research in Music Interpretation. It is a study of songs with female personas written by Thomas Campion, investigated through performance practice and a critical reading of historical research carried out on the English Renaissance. The study is inspired by gender- and queer theory and looks at the function of the songs within their socio-cultural context. Since the songs seems to have been used and performed in a homosocial society, the study also discusses the possibility of male bonding and same-sex desire as part of the songs’ hidden or overt messages. The dissertation consists of a thesis in two parts, a newly-made transcription from the original lute tablature of the fourteen chosen songs, and a CD-recording, documenting different modes of interpretation, including the following accompaniments for the songs: a clavichord, tuned in meantone, a positive organ tuned in meantone, a modern guitar and a female vocal quartet. Four of the arrangements for female vocal quartet are also included in the transcription appendix. The aim of the dissertation is to find out how the songs worked in their society and what impact their historical function can have on a contemporary musical practice. The aim is also to find hidden layers of the songs and try to make these layers come alive in musical practice today. The act of singing is used as means of inquiry. Part II of the thesis describes how a singer can work with contradicting stories behind the songs in order to make the music come alive. In the transcriptions, discrepancies between earlier editions and Campion’s original music have also been found and corrected.
|
|
| 10. |
-
Prometheus
- 2019
-
Konstnärligt arbeteabstract
- Texten behandlar på ett lekfullt sätt Beethovens storhetsvansinne när han identifierar sig med guden Prometheus, samtidigt som texten beskriver Beethovens liv och möjligheter.Texten inleds med en beskrivning av Beethovens svåra barndom med misshandel, därpå berättas historien om Prometheus interfolierat med Beethovens egen balettmusik framförd live av orkester. Recitatören använder orkestern och dirigenten som statister. Istället för Prometheus sökande efter elden blir historien mer och mer Beethovens sökande efter erkännande och kärlek, samt hans kamp mot sin tilltagande dövhet.
|
|
