| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Allard, Per, et al.
(författare)
-
[Inventory of geriatric psychiatry in Sweden. In short supply where demand does not determine resource allocation].
- 2000
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 97:24, s. 2976-80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 1999 The Swedish Society for Old Age Psychiatry conducted an investigation in all Swedish counties in order to survey existing organizations and resources for medical services intended for elderly people with psychiatric complaints. In some counties there were no out-patient units specifically aimed at elderly people with psychiatric diseases, while more than half had no out-patient units for the large group of elderly with psychiatric ailments other than dementia. The total number of beds was far less than international recommendations. Less than 5 per cent of the total number of Swedish psychiatrists and geriatricians hold positions exclusively for geriatric psychiatry. Access to geriatric psychiatry resources appears to be unevenly distributed, and may be found mainly in or near university cities.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bull, Peter, et al.
(författare)
-
Förstudie obemannade farkoster
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Obemannade farkoster används allt oftare, och i allt fler roller, i dagens kon- flikter. Denna rapport ger en bred överblick över området militära obemannade farkoster, samt rekommendationer för inriktningen av framtida FoU-satsningar inom området.Överblicken över området har fokus på både system, förmågor och verksam- heter som är relevanta för Försvarsmakten. Genom att låta de insatsförmågor som definieras i FMUP (Försvarsmaktens utvecklingsplan) gå som en röd tråd genom rapporten, både när specifika system diskuteras och när möjliga scena- rier där obemannade farkoster kan vara till nytta beskrivs, har vi försökt hålla både bredd och relevans i dokumentet.Rekommendationerna vilar på en genomgång av de inriktningsdokument som producerats i Försvarsmakten, t.ex. Perspektivplanneringen och FMUP, besök vid de enheter som dagligen använder obemannade farkoster, UAV-enheten i Karlsborg och Swedec i Eksjö, samt den områdesöverblick som nämns ovan. Slutsatserna är att den effektivaste kompetensuppbyggnaden och kunskapsöver- föringen fås om man skapar breda tvärvetenskapliga projekt inom respektive systemkategori (UAV, UGV, etc) med nära kontakter till materielförsörjnings- processen och perspektivplaneringen. Dessa kan samla kompetensen inom FHS och FOI, övervaka forskningsfronten genom att bevaka tävlingar, konferenser samt delta i internationella samarbeten, samt överföra det samlade resultaten till Försvarsmakten genom demonstrationer av verkliga eller simulerade delsy- stem och interaktiva simuleringar av hela system. Just systemsimuleringar kan göras särskilt realistiska, eftersom interaktionen med de riktiga obemannade systemen till stor del sker igenom kontrollstationernas datorer. På så sätt ska- pas en känsla för både hot och möjligheter med de nya systemen, vilket gagnar både taktikutveckling och materielprocesser.
|
|
| 10. |
- Bäcklin, B-M, et al.
(författare)
-
Undersökning av sälar insamlade 2015
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1970-talet har gråsäl (Halichoerus grypus), knubbsäl (Phoca vitulina) och vikare (Phoca hispida) insamlats och undersökts på Naturhistoriska riksmuseet (NRM). Majoriteten av de undersökta sälarna är gråsälar. Beroende på jakt under 1900-talet och nedsatt reproduktion under århundradets senare del så minskade sälpopulationerna i Östersjön. Under 1970-och 1980-talet noterades ett antal sjukliga förändringar som kallades Baltic Seal Disease Complex framför allt hos gråsäl och som misstänktes ha samband med höga halter av miljögifter som PCB och DDT. Förekomsten av flera av dessa förändringar liksom halterna av PCB och DDT har minskat sedan dess. Hos gråsäl har därefter förekomst av tarmsår ökat och minskat, späcktjockleken minskat och förekomst av leverparasiter ökat.Under år 2015 insamlades och undersöktes sälar och prover från 137 gråsälar, 44 knubbsälar och 27 vikare. I övrigt inrapporterades 196 döda sälar funna på stränder av allmänheten.Gråsälspopulationen ökar för närvarande med ca 8% per år och 85% av de undersökta honorna mellan 6-24 år var dräktiga. Knubbsälspopulationerna ökar för närvarande med 7-9% per år. Antal undersökta knubbsälar var visserligen betydligt färre än antal undersökta gråsälar men andel dräktiga honor i motsvarande åldersgrupp var endast 57%. Vikarepopulationen i Bottenviken ökar för närvarande med ca 4,5% per år. Hos vikare inkom endast en könsmogen hona från dräktighetsperioden och hon var dräktig.Av de undersökta vikarna var 20 av 27 yngre än 4 år gamla. Två två-åriga vikarhonor hade missbildningar i form av diafragmabråck hos den ena och avsaknad av ett livmoderhorn hos den andra.Sammanfattningsvis ser hälsosituationen för undersökta gråsälar i Östersjön delvis bättre ut än tidigare och populationstillväxten har varit stabil under de senaste 15 åren. Antal undersökta knubbsälar och vikare är för få för att redovisa patologiska trender men undersökta knubbsälar visade tendens till låg dräktighetsfrekvens som bör studeras närmare. De båda västliga bestånden av knubbsälar drabbades av epidemier 1988, 2002 och 2014 och populationstillväxten hos dessa bestånd har minskat efter 2002. Däremot har populationen av knubbsälar på östkusten visat på en stadig populationstillväxt sedan 1970-talet. Vikarepopulationen i Bottniska viken har en fortsatt låg tillväxt
|
|
