| 1. |
- Bull, Peter, et al.
(författare)
-
Förstudie obemannade farkoster
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Obemannade farkoster används allt oftare, och i allt fler roller, i dagens kon- flikter. Denna rapport ger en bred överblick över området militära obemannade farkoster, samt rekommendationer för inriktningen av framtida FoU-satsningar inom området.Överblicken över området har fokus på både system, förmågor och verksam- heter som är relevanta för Försvarsmakten. Genom att låta de insatsförmågor som definieras i FMUP (Försvarsmaktens utvecklingsplan) gå som en röd tråd genom rapporten, både när specifika system diskuteras och när möjliga scena- rier där obemannade farkoster kan vara till nytta beskrivs, har vi försökt hålla både bredd och relevans i dokumentet.Rekommendationerna vilar på en genomgång av de inriktningsdokument som producerats i Försvarsmakten, t.ex. Perspektivplanneringen och FMUP, besök vid de enheter som dagligen använder obemannade farkoster, UAV-enheten i Karlsborg och Swedec i Eksjö, samt den områdesöverblick som nämns ovan. Slutsatserna är att den effektivaste kompetensuppbyggnaden och kunskapsöver- föringen fås om man skapar breda tvärvetenskapliga projekt inom respektive systemkategori (UAV, UGV, etc) med nära kontakter till materielförsörjnings- processen och perspektivplaneringen. Dessa kan samla kompetensen inom FHS och FOI, övervaka forskningsfronten genom att bevaka tävlingar, konferenser samt delta i internationella samarbeten, samt överföra det samlade resultaten till Försvarsmakten genom demonstrationer av verkliga eller simulerade delsy- stem och interaktiva simuleringar av hela system. Just systemsimuleringar kan göras särskilt realistiska, eftersom interaktionen med de riktiga obemannade systemen till stor del sker igenom kontrollstationernas datorer. På så sätt ska- pas en känsla för både hot och möjligheter med de nya systemen, vilket gagnar både taktikutveckling och materielprocesser.
|
|
| 2. |
- Prakash, A, et al.
(författare)
-
Deliverable D6.3 : Trials and experimentation (cycle 3)
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This deliverable presents the third and final cycle of trials and experimentation activities executed over 5GENESIS facilities. The document is the continuation of deliverables D6.1 and D6.2, in the sense that it captures tests carried out over the evolved infrastructures hosting 5GENESIS facilities following the methodology defined in the previous editions of this deliverable. The tests reported in this document focus on i) the final 5G infrastructure deployments that includes radio and core elements mostly in Stand-Alone (SA) deployment configurations based on commercial and open implementations, and ii) the various use cases/applications, some of them also involving field trials. Most of the tests described herein, especially the generic/lab ones are performed using the Open5GENESIS experimentation suite.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Pihl Karlsson, G, et al.
(författare)
-
Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige - Ozonmätnätet i södra Sverige 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med mätningarna inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” är att ge en regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på äxtligheten (AOT40). ”Ozonmätnätet i södra Sverige” bidrar även till den nationella övervakningen av ozonhalterna, då programmet ger mer detaljerad information av ozonvariationen i södra Sverige. Ozonindex beräknas utifrån resultaten från enkla och kostnadseffektiva mätningar av ozonhalter med diffusions-provtagare på månadsbasis, i kombination med timvisa mätningar av lufttemperaturer. Temperaturmätningarna används som ett mått på variationen i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonkoncentration under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40. Förekomsten av marknära ozon beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Ozonhalterna i ett område varierar bland annat beroende på områdets topografi (höglänt eller låglänt) samt dess avstånd från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala omständigheter den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner i Sverige som görs inom detta mätprogram. Uppdelningen baseras främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
