SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Knutsson Mikael) ;conttype:(scientificother)"

Sökning: WFRF:(Knutsson Mikael) > Övrigt vetenskapligt/konstnärligt

  • Resultat 1-10 av 10
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Dahlberg, Anders, et al. (författare)
  • Svampar Fungi
  • 2020
  • Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2020. - 9789187853548 ; , s. 67-88
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
2.
  • Dahlberg, Anders, et al. (författare)
  • Svampar Fungi
  • 2015
  • Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853104 ; , s. 53-71
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
3.
  • Jeppson, Mikael, et al. (författare)
  • Hotspots för sällsynta svampar i Ölands sandstäpper och annan sandvegetation.
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Buksvampar (Gatseromyceter) såsom jordstjärnor, stjälkröksvampar, diskröksvampar är svampar väl anpassade till torra och på andra sätt ekologiskt krävande naturtyper. Genom sin speciella morfologi och ekologi utgör de ett mycket viktigt inslag i mer eller mindre stäppliknande miljöer. Påfallande många har sina växtplatser i kalkrika områden med sandmarker utsatta för speciella klimatförhållanden såsom långvarig torka, oregelbunden nederbörd och höga sommartemperaturer. De olika vegetationstyperna på sandmarker beskrivs i rapporten liksom dess karakteristik och mångfald av svampar och kärlväxter. Viss utblick görs även internationellt. Skillnaderna mellan vegetationen i olika sandrika områden är stor bl.a. tack vare olika hög grad av påverkan av kalkrik sand resp. urlakning. Dessa pH-förhållanden har även stor inverkan på den funga som kan påträffas i olika områden. Erfarenheter från svamparna bidrar i hög grad till ett utvidgat synsätt på ”stäpp-” resp. ”hedserien” i sandmarksvegetationen. Bland annat så förekommer ett antal ”stäppsvampar” ofta i vegetationstyper även utan samband med en av dess ledarter tofsäxing (Koeleria glauca). Dessa insikter bör bidra till ett vidare synsätt på termen ”sandstäpp” till att omfatta vegetationstyper på kalkrik sandmark, även om tofsäxing saknas. De i rapporten behandlade svamparterna presenteras vad gäller öländsk, nationell och internationell status samt något om deras hot och ekologi. Många av dem presenteras i bild. Sammanlagt har 33 olika arter röksvampar (i vid bemärkelse) påträffats i de öländska sandmarkerna varav 19 bedömdes som naturvårdsintressanta i den bemärkelse att de visar på skyddsvärda och/eller hotade biotoper. Av de funna arterna är 16 rödlistade (3 CR, 7 EN, 2 VU och 4 NT). För många av arterna utgör de öländska förekomsterna betydande andelar av de svenska och i vissa fall även europeiska populationerna. Fältbesök gjordes på ett 50-tal lokaler för de utvalda svamparna 2006-2008 och i rapporten presenteras de 39 mest värdefulla lokalerna på Öland för rödlistade och naturvårdsintressanta buksvampar (Gasteromyceter) växande i sandrika habitat på Öland. Lokalerna avgränsas, deras naturvärden och dagens markanvändning beskrivs översiktligt. Vidare ges ett tidsfönster med bedömningar av graden av hot mot lokalen och i de flesta fall specificeras åtgärdsbehov och rekommendationer ges för framtida skötsel. Av de 39 värdefullaste lokalerna ansågs 24 (62 %) tillhöra den högsta naturvärdesklassen medan nio (23 %) resp. sex (15 %) bedömdes ha något lägre prioritet för naturvården. Åtgärdsbehovet ansågs akut på sju av lokalerna (18 %) men nästa lika angelägna (”snarast”) på 13 lokaler (33 %). Nitton av lokalerna (49%) har ett utseende och markanvändning som idag upprätthåller bra förutsättningar för sandsvamparna. Rapporten är framtagen för att underlätta urval och prioriteringar av naturvårdsåtgärder de närmast kommande åren. De öländska sandmarkslokaler som ur mykologisk synpunkt hyser högsta naturvärde och samtidigt är i akut behov av skötselåtgärder om inte naturvärdena ska försvinna är: • Gåtebo sandstäpp, Bredsättra • Gårdby sandhed, Gårdby • Triberga-Alby mosse, Hulterstad • Sandby kyrkvägskäl, Sandby
  •  
4.
  • Knutsson Bråkenhielm, Lotta, 1954- (författare)
  • Religion – evolutionens missfoster eller kärleksbarn? : Kognitionsvetenskaplig religionsforskning och dess relevans för religiösa trosföreställningars rationalitet
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This thesis is on Cognitive Science of Religion (CSR) and its relevance for the rationality of religious beliefs. An epistemical model for rationality is developed according to which: a person (or group of persons) is rational to hold a certain belief a) if this belief can be assumed to have been generated by one or more reliable cognitive mechanisms, b) applies whether or not she is aware of what these mechanisms are, but c) only as long as it does not exist or arise some reasons (defeaters) to question the belief; if they occur, she must d) reflect on it and find other reasons or grounds to hold the belief in question.     Two different positions are examined, namely: 1) negative relevance: the findings and theories in CSR undermines the rationality of religious beliefs; 2) positive relevance: religious beliefs need not be irrational in the light of CSR, in fact CSR may actually support the rationality of religious beliefs.     Two lines of argument can be distinguished among those who argue for a negative relevance: a) the natural explanations that are provided by CSR are preferable; and b) religious beliefs are irrational because they are caused by unreliable cognitive mechanisms.     Among those who argue for positive relevance two arguments can be distinguised: a) religious beliefs seem to come naturally to humans and therefore are probably true; and b) CSR confirms empirically that we are equipped with a "divine mechanism" that there are reasons to believe is reliable.     The conclusions are: CSR has negative relevance to beliefs in "finite supernatural agency", but not for the faith of "infinite supernatural agency". First, the first type of beliefs is easier to explain by being generated by unreliable cognitive mechanisms; secondly they are difficult to integrate with what we otherwise know about the world. A category that falls outside the scope of CSR and thus not even potentially can be affected, is beliefs in "supernatural non-agency".
  •  
5.
  • Knutsson, Kjel, 1951-, et al. (författare)
  • Northern inland oblique point sites : A new look at the late mesolithic oblique point tradition in eastern fennoscandia
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The purpose of this paper is to make the first comprehensive survey of inland sites with oblique points in the northernmost parts of Fennoscandia. The chronological and technological relation of these points with similar points from Mesolithic contexts discussed in earlier Finnish, Norwegian and Swedish studies is also assessed. After a presentation and analysis of the available data it is concluded that the oblique points on the northern inland sites date mainly between c. 5800−4700 calBC. It is further suggested that the discussed points in fact belong to a technological tradition that extended over the whole of eastern and northern Fennoscandia during the Late Mesolithic.    
  •  
6.
  • Knutsson, Mikael, et al. (författare)
  • Do people avoid opportunities to donate? A natural field experiment on recycling and charitable giving
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • We use a natural field experiment to investigate the hypothesis that generosity is partly involuntary, by examining whether individuals tend to avoid opportunities to act generously. In Sweden, new recycling machines for bottles and cans with an option of donating the returned deposit to charity were gradually introduced in one of the largest store chains. We find a substantial decline in recycling the month these new machines were introduced and a further decline in the following months. These results indicate that individuals avoid opportunities to act generously and corroborate findings from both lab and field studies supporting the claim that generous behavior is partly involuntary.
  •  
7.
  •  
8.
  • Knutsson, Mikael, 1974 (författare)
  • On Power Estimation and Score Predictions in Affected Sib-Pair Linkage Analysis
  • 2002
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This thesis consists of three papers in statistical genetics, with the emphasis on affected sib-pair linkage analysis. In Paper A, a method to derive the power of linkage analysis in genome scans, using a stepwise approach, is presented. A simulation method to generate marker data is described and power functions are obtained combining the marker simulations with calculations of appropriate linkage statistic moments and a multivariate normal approximation. The approach is tested and illustrated in an example regarding multiple sclerosis. Paper B treats the situation when the family reproduction processes are interfered by the births of affected offspring. The emphasis is on negative> interference, i.e. when the birth of an affected offspring reduces the probability of further reproduction, denoted limitation. The effects of limitation, in connection to the estimation of the sibling prevalence and the power of affected sib-pair analysis, are discussed. Some results are also given for the opposite case of positive interference, denoted compensation. In Paper C, a prediction score graph is derived to compensate for incomplete information in linkage analysis. Contrary to the conservative nonparametric linkage (NPL) score, where the calculations are conditional on the null hypothesis of no linkage, the prediction score is derived conditional on an alternative hypothesis, estimated from the existing data. Performing a joint analysis, using both the NPL- and the prediction graph, new potential gene harbouring regions may be identified. Furthermore, regions originally displaying large peaks, despite low information content, can be reanalysed so that the disease loci can be located with an increased accuracy. The value of the prediction score is illustrated in an example regarding the celiac disease. MSC 2000 subject classification: 62P10, 92D10
  •  
9.
  •  
10.
  • Neander, Jonas, 1971- (författare)
  • Using Existing Infrastructure as Support for Wireless Sensor Networks
  • 2006
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna avhandling handlar om hur befintliga datorinfrastrukturer i t.ex. sjukhus och industrier kan avlasta sensornätverk med energikrävande uppgifter. Vi har forskat på olika aspekter som gör det möjligt att förlänga livslängden på dessa sensornätverk. Avhandlingen presenterar en ny plattform för sensornätverk tillsammans med inledande simuleringar som påvisar att vår plattform ökar livslängden på dessa typer av nätverk.Generella sensornätverk är uppbyggda av tätt grupperade, trådlösa, batteridrivna datorer som kan vara så små som en kubikmillimeter. Datorerna kallas för sensorer eller sensornoder eftersom de har en eller flera inbyggda sensorer som känner av sin omgivning. En sensor har till uppgift att samla information från sin omgivning, t.ex. temperatur, fuktighet, vibrationer, hjärtslag eller bilder. Sensorerna skickar sedan informationen till en insamlingsstation någonstans i nätverket.I de typer av tillämpningar vi tittar på är det viktigt att minimera energiförbrukningen, så att man maximerar livslängden på sensornätverket. Avhandlingen presenterar en lösning där befintlig datorinfrastruktur fungerar som hjälpdatorer/avlastare till ett sensornätverk. Hjälpdatorerna, eller basstationerna som vi kallar dem i avhandlingen, hanterar energikrävande uppgifter som t.ex. vilken sensor som ska kommunicera med vem samt vid vilken tidpunkt etc. Då kan sensorerna i nätverket fokusera på att utföra sina egna uppgifter tills dess att basstationen säger att uppgifterna ändrats.Simuleringar visar att vår plattform kan skicka upp till 97 % mera information till basstationen än en jämförbar plattform med samma energimängd. 88 % av våra sensorer är fortfarande vid liv när den andra plattformens sensorer förbrukat all sin energi.Ett exempel på hur dessa typer av nätverk kan användas är att övervaka patienters hälsa och kondition i sjukhus eller sjukhem. Patienter behöver inte ha en fast sängplats där en viss typ av medicinskt övervakningsinstrument finns tillgänglig utan kan placeras där det finns en ledig sängplats. Via trådlös kommunikation skickar sensorerna sedan hälsoinformation som t.ex. hjärtfrekvens och blodtryck till en basstation som i sin tur skickar vidare till ett centralt övervakningsinstrument någonstans på sjukhuset. Övervakningsinstrumentet behandlar informationen och larmar personal med rätt kompetens vid behov. Larmet kan skickas till en mobiltelefon eller en liten handdator som personalen alltid bär med sig. Med larmet skickas även information om var patienten befinner sig och all nödvändig data för att personalen snabbt ska kunna ställa en första diagnos. På detta sätt kan man spara in på antalet specialbyggda sängplatser och slippa dyrbara installationer av medicintekniska utrustningar knutna till en sängplats.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 10

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy