| 1. |
- Andersson, Sarah, et al.
(författare)
-
Malmbanan Diaries
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This booklet is a report for a case study visit during four day field trip, a group of nine PhD students and their supervisors – all part of the National Research School for Architecture and Planning in the Urban Landscape, APULA – set out to explore what may be considered the outback of Western Europe’s conurbations, the transnational region of Kiruna -Narvik.Both “remote” and “resourceful”, “threatened” and “thriving” (equally relative notions), this region seemed to offer possibilities to reflect upon many of the current tendencies influencing contemporary planning practice and research.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 4. |
- Andersson, Patrik, 1974, et al.
(författare)
-
Framtidsbilder för samhällsbyggnad
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Framtidsbilder för samhällsbyggnad 2020De kommande 15 åren står institutionen för Bygg- och miljöteknik inför stora förändringar. Därför har institutionen initierat projektet Framtidsbilder 2020 där man engagerat en framtidspanel bestående av elva yngre disputerade forskare. Arbetet inleddes med ett breddgruppsmöte där 110 personer representerande institutionens personal och studenter deltog. Vid mötet identifierades ett antal trender och osäkra utvecklingar som påverkar framtiden inom samhällsbyggnadsområdet. Deltagarna bidrog också med idéer till en önskvärd utveckling, vilket har sammanställts och utgör grunden till en gemensam önskvärd framtid/vision för institutionen. Materialet från breddgruppsmötet har bearbetats av Framtidspanelen och resulterat i fyra scenarier som beskriver hur samhällsbyggnadsområdet kan se ut år 2020. Syftet med framtidsbilderna är att de ska vara vägledande för institutionens beslut och förhållningssätt under de kommande åren.Fyra scenarierTurning TorsoSamhället präglas av en ekonomi som är på uppgång, och av ett nytänkande och öppet samhälle. Materiell status och individualism är viktigt. Detta leder till en hög arbetsbelastning samt krav på exklusiva varor av hög kvali-tet. Det finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och klimatförändringar och lösningarna för att klara energiförsörjningen är innovativa.Eco-metropolenDet sveper en grön våg genom dagens samhälle. Under de senaste 15 åren har vi insett att jorden skall vara en bebolig plats även åt dem som kommer efter oss. Vi söker ständigt efter nya, mer förfinade metoder att tillvarata de resurser vi har. Samhället och individen är i balans. Ekonomin är god och vi är miljömedvetna, trygga och integrerade. Nytänkande premieras och icke- materialistiska värderingar står högt i kurs. Vi tänker individuellt, men agerar mer än gärna för kollektivets bästa. Utbildning är gratis TrädgårdsstadenEtt samhälle där vi lärt oss hantera stress, men känner oss otrygga och helst umgås i slutna sociala sammanhang. Vi bor enkelt inne i stan, eller gärna på landsbygden nära storstäderna. Minskade behov av högutbildade i samhället gör att vi har svårt att rekrytera studenter till teknikutbildningar. Det traditionella tankesättet leder till kulturkrockar med företag och personer från andra länder.Gated communitiesFörsämrad ekonomi och ökad egoism har lett fram till ett stressat, otryggt och segregerat samhälle. Accelererande klimatförändringar och ökad miljö-påverkan skrämmer oss, men trots det åtgärdar vi inte problemen, utan koncentrerar oss på konsekvenserna. Arbetslöshet i samhällsbyggnadssek-torn leder till sänkt status för samhällsbyggaren. Vi har därför svårt att rekrytera studenter, och även forskningen har låg status.
|
|
| 5. |
- Fahnestock, Jesse, 1974-, et al.
(författare)
-
RISEnergy: Roadmaps for energy innovation in Sweden through 2030
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RISE Research Institutes of Sweden is a group of research and technology organisations. RISE is a leading innovation partner working global cooperation with academia, enterprise and society to create value, growth and competitiveness through research excellence and innovation.In the area of Energy, RISE has developed innovation Roadmaps covering:Energy Efficient TransportElectric Power SystemEnergy Efficient and Smart BuildingsSustainable Thermal ProcessesEfficient Energy Use in IndustryDecarbonisation of Basic IndustriesThese Roadmaps describe development pathways for technologies, non-technical elements (market design, user behaviours, policies, etc.) and key actors that deliver on a plausible, desirable vision for each respective innovation area in 2030. These Roadmaps are intended to support RISE’s strategic planning and development, but should be relevant reading for anyone interested in energy innovation in Sweden.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hassellöv, Ida-Maja, 1974, et al.
(författare)
-
Miljörisker sjunkna vrak II. Undersökningsmetoder och miljöaspekter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During 2015 the Swedish Maritime Administration continued the second phase of thegovernmental task Environmental risks from sunken wrecks which first report was finalized2014-10-31 (Dnr: 1399-14-01942-6).The main conclusions from the 2014 report remain; for future handling of potentially pollutingshipwrecks it is recommended that the Swedish Agency for Water and Marine Management isgiven a coordinating responsibility in close cooperation with other competent nationalauthorities, such as Swedish Maritime Administration, Swedish Coastguard, Swedish NationalMaritime Museums, the Geological Survey of Sweden, SMHI, Swedish EPA, and SwedishCivil Contingencies Agency. Through coordination of wreck related operations and activitieswithin the concerned competent authorities’ ordinary areas of responsibility, resourceefficiency is improved. The estimated extra cost for implementation of a national strategy forhandling of the wrecks are estimated to be 10-15 MSEK which should be allocated to thecompetent authorities by the Swedish Agency for Water and Marine Management.The conclusions from 2014 was reinforced during 2015, e.g. through the validation of the riskassessment model VRAKA, which is now available in a first operative version. Additionalecotoxicological experiments on the development of tolerance against PAHs in meiofauna andmicroorganism communities were conducted in a field study in Brofjorden. The mainconclusions from this work is that comprehensive analyzes of PAHs should include alkylatedPAHs, and that exposure to PAHs over time can lead to tolerance development in ammoniumoxidizing bacteria, at the expense of their ability to perform the essential ecosystem servicenitrification.Continued measurements of the bottom currents were made at the wrecks Villon and Skytteren,and at the dumping area west of Måseskär. Measurement series yielded important informationon how measuring equipment at the wreck can be deployed in an optimized way in futuremonitoring program; to calculate the possible spreading of pollution from a wreck, currentmeasurements should be performed upstream from the wreck site, while sensors for thedetection of, for example, oil should be put into the turbulence downstream of the wreck.The current measurement instruments (RDCP) deployed at the Måseskär dump site was trawledup after only three weeks of measurements, but still gave valuable information on the extensivebottom trawling that resuspend (stir up) sediments. Earlier geochemical surveys have shownsignificantly elevated arsenic concentrations in the area and sediment resuspension greatlyincreased the risk for spread of any contaminants in the area. Trawling is not prohibited in thearea, and the current lack of knowledge regarding potential effects on human health whenconsuming seafood from dump areas calls for reflection upon the suitability of trawling in thearea.In addition to the current measurements Swedish Maritime Administration and the SwedishNavy conducted hydrographic survey with multibeam and side scan sonar and ROVinvestigation of the wrecks in the dumping area at Måseskär. 28 wrecks were found, and ROVinvestigation showed cargo holds with dumped torpedoes or mines and other containers in some SjöfartsverketDnr: 1399-14-01942-156of the wrecks. There is some discrepancy between the previously measured elevated arsenicconcentrations in the Måseskär area and recently presented data from historical archives thatdoes not support the theory that chemical weapons were dumped in the area. However, there isa very good correlation between the dominant current direction in the area, and the highestmeasured arsenic concentrations in the area downstream of the wrecks, suggesting some formof arsenic source in the area.
|
|
| 8. |
- Karlsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Möjligheter för multifunktionella fönster i flerbostadshus : Teknik, visualisering och prototyper
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här förstudien fokuserade på visualisering och prototyptillverkning av dynamiskt fönster och luftrengörande fönster. Detta är viktigt för spridning av kunskap om nya smarta fönster, dels för företag som har intresse för ny teknologi men även för spridning av information till allmänheten. Resultatet av förstudien är en VR-visualisering av Chromogenics dynamiska fönster Converlight® samt en prototyp för luftrengörande fönster. Det senare är ett nytt koncept för smarta fönster där luftreningen drivs av solljus och som även kan kombineras med ett termokromt skikt som ger ett dynamiskt fönster som styrs av temperatur. Med dynamiskt fönster menas att det kan variera i ljusgenomsläpplighet och därmed även energitillförsel till byggnader och det kan användas för att skapa ett bättre inomhusklimat. Rengöringen av inomhusluften är ytterligare en del i att skapa ett bättre inomhusklimat. VR-visualiseringen och prototypen för luftrengörande fönster är viktiga för att skapa en förståelse för innebörden av teknologin och på så vis inducera en snabbare kommersialisering av teknologierna. Projektet är ett exempel på en god samverkan mellan två VINNVÄXT initiativ, Smart Housing Småland och Visual Sweden, där man nyttjat varandras nyckelkompetenser på ett kompletterande sätt.
|
|
| 9. |
- Lagnelöv, Oscar, et al.
(författare)
-
El-traktorers potential att minska Sveriges klimatpåverkan : en studie av maskinsystem i lantbruket
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie undersöktes potentialen för att minska klimatpåverkan i Svenskt lantbruk genom en övergång till lättare, elektriska och självkörande traktorer som drivs av el från batterier eller vätgas. Målen var att utveckla följande:1. En tidslinje över teknikstegen i utvecklingen mot självkörande eltraktorer, där teknisk mognad och tid till marknad uppskattas. 2. En LCA med fokus på el-traktorers klimatpåverkan, jämfört med konventionella system. 3. En beräkning av potentialen till minskad klimatpåverkan på en nationell nivå.Tidslinjen visade att det fanns flera steg innan de elektriska systemen är redo för marknad, även om dess komponenter är baserad på känd teknik. De är i just nu i demonstrationsfas och det bedömdes att de har 12-13 år tills teknisk marknadsmognad.LCA visade på en klimatpåverkan från maskinanvändning på fält på 80 kg CO2eq./ha och år för det batterielektriska systemet och 117 kg CO2eq./ha och år för vätgassystemet, jämfört med 246 kg CO2eq./ha och år för det konventionella dieselfallet. Dessa värden simulerades för en spannmålsbaserad växtföljd på lerjord. Minskningen kom främst från två källor, dels att el och vätgas i sig har lägre påverkan än diesel och dels att den ökade verkningsgraden hos elektriska drivlinor gör att mindre energi (50-65%) behövs.Den nationella klimatpåverkan uppskattades genom att lägga till fler grödor och jordarter. Uppskattningen täckte alla 2,6 miljoner hektar åkermark i Sverige. Det resulterade i en klimatpåverkan på 536 miljoner kg CO2eq./år för ett konventionellt dieselfall. Att övergå till batteritraktorer kunde minska detta med 65-81 % och en övergång till vätgas med 53-92 %. I båda fallen berodde intervallen på val av bränsleursprung. Förnybara källor ledde till den största minskningen. Elektrifieringen av lantbruksmaskiner skulle kunna leda till en sänkning av utsläppen från Svensk transportsektor med 2-3 %.
|
|
| 10. |
|
|
