| 1. |
- Biollaz, S., et al.
(författare)
-
Gas analysis in gasification of biomass and waste : Guideline report: Document 1
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Gasification is generally acknowledged as one of the technologies that will enable the large-scale production of biofuels and chemicals from biomass and waste. One of the main technical challenges associated to the deployment of biomass gasification as a commercial technology is the cleaning and upgrading of the product gas. The contaminants of product gas from biomass/waste gasification include dust, tars, alkali metals, BTX, sulphur-, nitrogen- and chlorine compounds, and heavy metals. Proper measurement of the components and contaminants of the product gas is essential for the monitoring of gasification-based plants (efficiency, product quality, by-products), as well as for the proper design of the downstream gas cleaning train (for example, scrubbers, sorbents, etc.). In practice, a trade-off between reliability, accuracy and cost has to be reached when selecting the proper analysis technique for a specific application. The deployment and implementation of inexpensive yet accurate gas analysis techniques to monitor the fate of gas contaminants might play an important role in the commercialization of biomass and waste gasification processes.This special report commissioned by the IEA Bioenergy Task 33 group compiles a representative part of the extensive work developed in the last years by relevant actors in the field of gas analysis applied to(biomass and waste) gasification. The approach of this report has been based on the creation of a team of contributing partners who have supplied material to the report. This networking approach has been complemented with a literature review. The report is composed of a set of 2 documents. Document 1(the present report) describes the available analysis techniques (both commercial and underdevelopment) for the measurement of different compounds of interest present in gasification gas. The objective is to help the reader to properly select the analysis technique most suitable to the target compounds and the intended application. Document 1 also describes some examples of application of gas analysis at commercial-, pilot- and research gasification plants, as well as examples of recent and current joint research activities in the field. The information contained in Document 1 is complemented with a book of factsheets on gas analysis techniques in Document 2, and a collection of video blogs which illustrate some of the analysis techniques described in Documents 1 and 2.This guideline report would like to become a platform for the reinforcement of the network of partners working on the development and application of gas analysis, thus fostering collaboration and exchange of knowledge. As such, this report should become a living document which incorporates in future coming progress and developments in the field.
|
|
| 2. |
- Biollaz, S., et al.
(författare)
-
Gas analysis in gasification of biomass and waste : Guideline report: Document 2 - Factsheets on gas analysis techniques
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Gasification is generally acknowledged as one of the technologies that will enable the large-scale production of biofuels and chemicals from biomass and waste. One of the main technical challenges associated to the deployment of biomass gasification as a commercial technology is the cleaning and upgrading of the product gas. The contaminants of product gas from biomass/waste gasification include dust, tars, alkali metals, BTX, sulphur-, nitrogen- and chlorine compounds, and heavy metals. Proper measurement of the components and contaminants of the product gas is essential for the monitoring of gasification-based plants (efficiency, product quality, by-products), as well as for the proper design of the downstream gas cleaning train (for example, scrubbers, sorbents, etc.). The deployment and implementation of inexpensive yet accurate gas analysis techniques to monitor the fate of gas contaminants might play an important role in the commercialization of biomass and waste gasification processes.This special report commissioned by the IEA Bioenergy Task 33 group compiles a representative part of the extensive work developed in the last years by relevant actors in the field of gas analysis applied to (biomass and waste) gasification. The approach of this report has been based on the creation of a team of contributing partners who have supplied material to the report. This networking approach has been complemented with a literature review. This guideline report would like to become a platform for the reinforcement of the network of partners working on the development and application of gas analysis, thus fostering collaboration and exchange of knowledge. As such, this report should become a living document which incorporates in future coming progress and developments in the field.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Mustamäki, N, et al.
(författare)
-
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning 2020:1 – Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2019; Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2019; Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2019; Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2019.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning i fyra nationella referensområden, ett vardera i Bottniska viken, Egentliga Östersjön, södra Egentliga Östersjön och Västerhavet. Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Detta faktablad sammanfattar resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen i alla fyra områden under tidsperioden 1980–2019. Temperatur, siktdjup och salthalt: Miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, i provfiskeområdena har varit relativt stabila sedan början av 2000-talet. Salthalten är naturligt högst i Fjällbacka i Västerhavet och lägst i Holmöarna i Bottniska viken. Längre tidsserier med början under 1960-talet i Kvädöfjärden visar på en ökad övergödning (minskat siktdjup) och en ökad vattentemperatur i området. Dessa förändringar avspeglar både den ökande övergödningen och pågående klimatförändringen i Östersjön. Fisksamhällets struktur och funktion: Fisksamhället i provfiskeområdena påverkas av de lokala miljöbetingelserna och är mer artrikt och diverst i de marina förhållandena i Fjällbacka på Västkusten jämfört med de mer sötvattenspåverkade områdena i Östersjön. I Fjällbacka var provfiskefångsterna av torsk och ål relativt höga under 2019, och ål är även en art för vilken provfiskefångsterna ökat under senare år. I Östersjön finns en generell trend för de tre provfiskeområdena där fångsterna av karpfiskar (framförallt mört) som gynnas av varmare och mer näringsrika vatten har varit höga eller ökande sedan början av 2000-talet. I Holmöarna har även fångsterna av sik ökat och i Torhamn har rovfisken gädda minskat under samma tidsperiod. Abborren är en indikatorart för kustfisksamhällets tillstånd, och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av abborre sedan början av 2000-talet i alla områden i Östersjön. De fångade abborrarnas storlek har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Tillväxt hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens längd vid ålder har generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Reproduktion hos tånglake: Det finns inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion sedan början av 2000-talet, även om förekomsten av onormala yngel observerats i alla provfiskeområden och andelen av dessa under enstaka år överskrider det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. En oroväckande trend är dock en successiv maskulinisering av tånglakeynglen i Fjällbacka och Kvädöfjärden, där proportionen av honyngel minskat sedan början av 2000-talet. Hälsotillstånd hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens hälsotillstånd är negativt påverkade i de undersökta kustområdena. Det finns dock tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren. Den tidigare tidstrenden med minskningen av relativ gonadvikt hos abborrhonor (GSI) har avstannat, men GSI under de senaste åren är fortfarande ca 30 % lägre än i början av tidsperioden. GSI kan påverkas av att fiskens tillväxt ökat, av flera olika miljöfaktorer, samt även av exponering för miljögifter som påverkar könsmognaden och fortplantningen. Den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, men aktiviteten under senare år ligger fortfarande på en högre nivå än i början av tidsperioden. Detta tyder på att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter, t.ex. PAHer eller ämnen med dioxinlik effekt. Starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna GR och katalas indikerar även att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre och tånglake av båda könen. Dessutom observeras hos abborren och tånglaken tecken på påverkat immunförsvar, påverkad saltreglering och ämnesomsättning. Metaller och organiska miljögifter i abborre och tånglake: Flertalet metaller, pesticider och PCB:er visar inga tydliga trender från början av 2000-talet hos varken abborre eller tånglake, men det finns en del undantag. Kvicksilver ökar i abborre men minskar i tånglake. Sett över hela mätserien, från 1980, så minskade halterna av kvicksilver i abborre fram till slutet av 1990-talet för att därefter öka igen. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Hos abborre ses en indikation på minskande blyhalter i alla provfiskeområden och halterna ligger under EU:s gränsvärde. Halterna av koppar ökar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden HCB ökar i abborre i Holmöarna och en ökning indikeras även i Kvädöfjärden. Liksom för kvicksilver, har halterna av HCB minskat från tidsseriens början (mitten av 1980-talet) fram till början av 2000-talet, för att därefter öka igen. Halterna ligger under EU:s gränsvärde. Pesticiderna DDE och α-HCH visar inga förändringar. För PCB ses inga tydliga trender men en indikation på minskning ses i abborre i Holmöarna för PCB-118 och PCB-153. Halterna av PCB-153 är under gränsvärdet medan halterna av PCB-118 ligger över gränsvärdet i tånglake i Fjällbacka. Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i referensområdena: Utvecklingen av de studerade fisksamhällena visar en tydlig påverkan från övergödning och klimatförändring, och de ökande fångsterna av karpfisk i områdena i Östersjön indikerar en icke önskvärd utveckling ur ett ekosystemperspektiv. Det finns även positiva signaler i att fångsterna av ål i Fjällbacka, gös i Kvädöfjärden och sik i Holmöarna ökar. Oroväckande för ekosystemets struktur och funktion, samt dess förmåga att bidra med viktiga ekosystemtjänster är de vikande fångsterna av gädda i Torhamn och tendensen till minskade fångster av nyckelarten abborre i alla områden. Vad dessa förändringar grundar sig i är inte klarlagt, men ökad predation från säl, skarv och storspigg är faktorer som kan bidra till det observerade tillståndet. Att abborrens storlek och tillväxt samtidigt ökar tyder på goda förutsättningar för artens populationsutveckling, och indikerar samtidigt att fisketrycket i de undersökta områdena inte är förhöjt. Det kan heller inte uteslutas att den ökade tillväxten hos abborre kan vara kopplad till en minskad inomartskonkurrens då det finns en indikation att förekomsten av abborre minskar i alla områden. Den minskande förekomsten av abborre kan möjligen även kopplas till att fiskens hälsostatus inte är tillfredställande i provfiskeområdena. Ett flertal hälsovariabler uppvisar förändringar och en tydlig påverkan på fiskens hälsa. Utöver inducerat avgiftningssystem och förminskade gonader (bara hos abborre), observeras ökad oxidativ stress, påverkat immunförsvar samtpåverkad saltreglering och ämnesomsättning. Förändringarna visar att flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken är påverkade och det kan inte uteslutas att orsaken kan vara att fisken är exponerad för kemiska ämnen. Vilka ämnen detta är och hur det observerade hälsotillståndet för fisken kopplar till andra miljöförändringar är inte klarlagt, då halterna av de flesta av de undersökta miljögifterna minskar eller är oförändrade över tid. Ökande halter ses dock av kvicksilver och pesticiden HCB i abborre sedan 2002, men inte i tånglake. Detta skulle kunna tyda på förändringar i födoväven och i arternas födoval. Halterna av koppar ökar i abborre både från Holmöarna och Kvädöfjärden och i tånglake från Kvädöfjärden. Detta skulle kunna bero på den ökade användningen av båtbottenfärger innehållandes koppar under de senaste 10 åren, men andra förklaringar är också möjliga. Den pågående maskuliniseringen av tånglakeynglen i Fjällbacka och den periodvis höga andelen av onormala yngel är ytterligare en indikation på att tillståndet i våra kustfisksamhällen inte är tillfredställande. Orsaken bakom detta är inte klarlagt.Det är oroande att de observerade förändringarna sker i referensområden som anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, utöver andra bakomliggande miljöfaktorer såsom övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och förändringarna som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
