| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fransén, Karin, 1973-
(author)
-
Molecular genetic aspects of colorectal cancer development
- 2005
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Colorectal cancer (CRC) is one of the most common cancer diseases in the world after lung and female breast cancer and approximately 945 000 new cases are diagnosed every year. CRC is caused by genetic alterations in the DNA, which results in cell cycle acceleration, escape from apoptosis, senescence, angiogenesis, invasion and metastasis. In this thesis, we have investigated molecular genetic alterations for the development of CRC and focused on the MAPK pathway, HIF-1 α and NOS2 genes.Alterations in the MAPK pathway have been found in several different cancer forms, including CRe. In the present study, we found somatic mutations in the MAPK pathway in 50% of the CRCs; 40% of the tumors carried mutations in the KRAS gene and 10% carried BRAF mutations. No genetic alterations were found in the ARAF or RAF-1 genes. B&4F gene mutations were present only in exon 15 and were associated with micro satellite instability. Three mutation types were identified; V599E, D593G and K600N, whereof the latter has not previously been described.The hypoxia inducible factor (HIF)-la protein is involved in the oxygen sensing mechanism and several tumor types show HIF-la overexpression due to hypoxia. At normoxia, HIF-la is degraded by interaction with the von Hippel-Lindau (VHL) tumor suppressor protein followed by an ubiquitin-proteasome dependent degradation mechanism, which prevents HIF-l a from nuclear translocation and transcription of downstream target genes. Fifteen percent of CRC patients and normal healthy population was found to carry the P582S polymorphism in the HIF-1 α gene, which previously has been associated to higher transactivating capacity. In the present study, the polymorphism was associated to ulcerative tumor development. In addition, loss of heterozygosity of the wild type P582 allele in heterozygotes may contribute to the development of ulcerative CRCs. However, the overall mechanism for ulcerative tumor development is still unclear.Nitric oxide (NO) is involved in several physiological processes, such as apoptosis, neurotransmission, angiogenesis and immune defence and is produced by three nitric oxide synthases; NOSl-3. In the present study, NOS2 upregulation was identified in CRCs compared to normal intestinal mucosa. Moreover, the contribution of NOS2 in CRC development was investigated in APCMin/+ and APCMin/+ NOS2-/- mice. The APCMin/+ NOS-/- mice developed a higher polyp frequency compared to APCMin/+ mice, indicating a protective role for the presence of NOS2 in intestinal cancer development. The elevated polyp formation in the APCMin/+ NOS-/- mice was independent of the expression of Notch-l and p21. We also investigated whether polymorphisms in the NOS2 promoter affected the onset of CRC, but no differences in allele or genotype frequencies were observed in normal healthy population compared to CRC patients.
|
|
| 4. |
- Jansson, Mattias, 1973-
(author)
-
Molecular Genetic Studies of Genes Predisposing for Glaucoma
- 2004
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Glaucoma is one of the leading causes of visual impairment in the world. In glaucoma, the patient’s peripheral vision is lost due to progressive and irreversible deterioration of the retinal ganglion cells and atrophy of the optic nerve. The effect on the visual field is gradual and painless, and the progression so slow, that the patient may not notice until a substantial part of the visual field is lost. If left untreated, glaucoma can lead to blindness.In this thesis, genes associated to glaucoma have been analysed in Swedish patients with primary open angle and exfoliative glaucoma. The genes studied were MYOC, oculomedin, GSTM1 and OPTN.The coding sequence of MYOC was analysed and mutations were found in 1% of the primary open angle glaucoma patients. Additionally, a predisposing variant was found in 1% of the patients as well as in 0.5% of the controls. No disease-associated variation was found in the exfoliative glaucoma cases. Mutations were also found in two families affected by glaucoma. The coding sequence of oculomedin was analysed, but none of the variants found were classified as disease causing in either patient group. GSTM1 was analysed for its presence in the patients. No association could be found for either hetero- or homozygous deletions. The coding sequence and haplotype distribution of OPTN was analysed. None of the variants found were classified as disease causing and none of the haplotypes were associated to the disease in either patient group.There are just a few per cent of the Swedish primary open angle glaucoma patients with genetic variation associated to disease, in the genes analysed in this study. No association to exfoliative glaucoma was found. This indicates heterogeneity in the genetics of glaucoma when different subtypes and different populations are compared. Likely, there are genes still to be identified.
|
|
| 5. |
- Malmaeus, Mikael, et al.
(author)
-
Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser : Slutrapport
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas.Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser.Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande.Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.Kallak Norra – riksintressen i konfliktDen första fallstudien gäller en ansökan om koncession för gruvdrift i Kallak, Jokkmokks kommun. I området finns stora naturvärden, inte minst världsarvet Laponia fyra mil från den tilltänkta gruvan. Platsen är också viktig för rennäringen vintertid och en gruvetablering skulle skära av en viktig flyttled för renarna. Förekomsten av två motstående riksintressen – för rennäringen och för mineralresurser – gör att konflikter varit svåra att undvika. Ett ekosystemtjänstperspektiv skulle kunna förbättra kommunikationen mellan olika aktörer och därmed underlätta för en konstruktiv dialog. Kattegatt Offshore – ökad betydelse av rekreationsvärden Vår andra fallstudie handlar om en vindkraftsetablering till havs i Kattegatt utanför Falkenberg. Den tilltänkta platsen för vindkraftparken ligger inom ett lekområde för torsk och det finns en risk för att vindkraftverken kommer att inverka negativt på det redan hotade torskbeståndet. Dessutom påverkas landskapsbilden både till havs och på land. Samtidigt bidrar vindkraften till produktionen av förnybar energi, vilket skulle ha en positiv effekt på klimatet. Det är troligt att ett ekosystemtjänstperspektiv skulle leda till en annan avvägning i den komplicerade tillståndsprocessen där förekomsten av torsk och tumlare inte nödvändigtvis skulle ses som den viktigaste aspekten att väga mot nyttan av en exploatering, utan att påverkan på rekreation och landskapsbild skulle tillmätas större eller åtminstone likvärdig betydelse.Översiktsplan i Storvreta – lågprioriterade ekosystemtjänster från jord- och skogsbruksmarkDen tredje fallstudien behandlar en fördjupad översiktsplan i Storvreta utanför Uppsala. Området utgörs av en bostadsort med villabebyggelse samt angränsande skogs- och jordbruksmark. I MKB:n och yttrandematerial har vi kunnat identifiera ekosystemtjänster kopplade till jordbruk men också till den värdefulla natur- och kulturmiljö som finns i området. Medan bevarandet av kulturmiljö och rekreationsområden vägt tungt i planeringen bedöms byggnation på jord- och skogsbruksmark endast ha ”små konsekvenser” på naturmiljön. Med andra ord ges liten prioritet åt de ekosystemtjänster som icke skyddade miljöer inom jordbruksmark, ängar, skog och våtmarker levererar i form av bland annat biodiversitet, habitat, kolinlagring, vattenrening och översvämningsreglering. I rapporten har vi också analyserat hur bedömningsprocesser, SKA och ekosystemtjänstanalyser kan kopplas ihop och tillsammans bidra till att ett så bra beslutsunderlag som möjligt kan tas fram för projekt, planer och program. Vår slutsats är att SKA och ekosystemtjänstanalys utgör ett värdefullt komplement till de analyser som normalt ingår i MKB, och att det går att utnyttja synergieffekter mellan dem för att stärka helheten och därmed få fram ett så bra underlag som möjligt för en samlad bedömning av projekt, planer och program. För att genomföra dessa analyser inom ramen för dagens bedömningsprocesser kommer delvis nya metoder att behöva utvecklas för att identifiera, analysera och kommunicera miljöpåverkan. Ett första steg för att få till stånd detta kan vara att ta fram vägledningar från myndigheternas sida.
|
|
| 6. |
- Malmaeus, Mikael, et al.
(author)
-
Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas. Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser. Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande. Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.
|
|
| 7. |
- Thellman, Sam
(author)
-
Social Robots as Intentional Agents
- 2021
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Social robots are robots that are intended for social interaction with people. Because of the societal benefits that they are expected to bring, social robots are likely to become more common. Notably, social robots may be able to perform tasks that require social skills, such as communicating efficiently, coordinating actions, managing relationships, and building trust and rapport. However, robotic systems currently lack most of the technological preconditions for interacting socially. This means that until the necessary technology is developed, humans will have to do most of the work coordinating social interactions with robots. However, social robots are a phenomenon that might also challenge the human ability to interact socially. In particular, the actions of social robots may be less predictable to the ordinary people who will interact with them than the comparable actions of humans. In anticipating the actions of other people, we commonly employ folk-psychological assumptions about what others are likely to believe, want, and intend to do, given the situation that they are in. Folk psychology allows us to make instantaneous, unconscious judgments about the likely actions of others around us, and therefore, to interact socially. However, the application of folk psychology will be challenged in the context of social interaction with robots because of significant differences between humans and robots.This thesis addresses the scope and limits of people's ability to interact socially with robots by treating them as intentional agents, i.e., agents whose behavior is most appropriately predicted by attributing it to underlying intentional states, such as beliefs and desires. The thesis provides an analysis of the problem(s) of attributing behavior-congruent intentional states to robots, with a particular focus on the perceptual belief problem, i.e., the problem of understanding what robots know (and do not know) about objects and events in the environment based on their perception. The thesis presents evidence that people's understanding of robots as intentional agents is important to their ability to interact socially with them but that it may also be significantly limited by (1) the extendability of the rich folk-psychological understanding that people have gained from sociocultural experiences with humans and other social animals to interactions with robots, and (2) the integrability of new experiences with robots into a usable and reasonable accurate folk psychological understanding of them. Studying the formation and application of folk psychology in interactions with robots should therefore be a central undertaking in social robotics research.
|
|
