Sverige efter karolinerna : Staten, människorna och samhället efter Karl XII:s död 1718

• Nästa år är det 300 år sedan Karl XII dödades vid Fredrikstens fästning i Norge. Det är ingen överdrift att påstå att kungens död i löpgraven nedanför fästningen är en av de enskilda historiska händelser som blivit mest omskriven i svensk historia. Det stora intresset har varit motiverat av flera skäl, bland annat eftersom Karl XII:s död innebar slutet för den svenska stormaktstiden och slutet på det karolinska enväldet. De förändringar som följde för den svenska staten och dess undersåtar var både omfattande och djupgående och kom i någon mening att prägla Sverige under de följande århundradena.Med Karolinska förbundets årsbok 2017 vill vi flytta fokus från den Karl XII-centrerade historieskrivning som i huvudsak varit dominerande när det gäller händelserna 1718. Årsboken är en specialutgåva där ett antal forskare medverkar. Med rubriken ”Sverige efter karolinerna – staten, människorna och samhället” vill vi bredda perspektivet på Karl XII:s död och på stora nordiska krigets slutskede. Årsboken fokuserar därför främst på de politiska och samhälleliga förändringar som enväldets fall innebar för Sverige. 

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

art (ämneskategori)