| 1. |
- Backer, Vibeke, et al.
(författare)
-
Får man astma af at dyrke topidræt?
- 2006
-
Ingår i: Ugeskrift for Læger. - 0041-5782. ; 168:51, s. 4532-4532
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract in Danish I de industrialiserede lande har 7-10% af den voksne befolkning astma, og tallet har de seneste årtier været stigende [1]. Lægediagnosticeret astma i Danmark er øget fra 4 til 7-10%, og allergisk rinitis eller kronisk ikkeallergisk rinitis er øget fra 10% til 20-25% over en 20-årig periode [2]. Astma er den hyppigste kroniske sygdom hos unge og unge voksne, og en høj forekomst af astma i befolkningen må naturligt følges af en høj forekomst af astma hos idrætsudøvere, men astma er ikke noget, som idrætsudøvere generelt synes at have forud for deres debut som eliteidrætsudøvere.
|
|
| 2. |
- Bergdahl, Ingvar A, et al.
(författare)
-
Metallmätningar hos gravida kvinnor i Västerbotten : Rapport till Miljöövervakningsenheten, Naturvårdsverketkontrakt nr 215 0305
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har vi 2003-04 undersökt koncentrationerna av kvicksilver, kadmiumoch bly i blod från 96 gravida kvinnor i Västerbotten. För kvicksilver har vi ävenundersökt koncentrationen i hår. Västerbotten har tidvis haft ett betydandekvicksilvernedfall. Dessutom är fritidsfiske, inte minst i insjöar och mindrevattendrag, en vanlig hobby. Det finns därför skäl att undersöka om gravida kvinnor iVästerbotten har högre kvicksilvernivåer än i andra delar av Sverige.Drygt 40% av kvinnorna brukade äta insjöfisk och drygt en fjärdedel hade ätitinsjöfisk senaste månaden. Detta är högre andelar än vad man sett på andra orter.Dock hade endast 3 kvinnor ätit sådana arter som Livsmedelsverket rekommenderargravida att undvika. Kvicksilverkoncentrationen i blod var 0,02-3,5 (median: 0,6)μg/L. Det mesta var i organisk form (0,0-3,2; median: 0,5 μg/L). För kadmium varkoncentrationen 0,04-2,5 (median: 0,14) μg/L och för bly 4-47 (median: 9) μg/L.Kvicksilverkoncentrationen i hår var 0,05-1,0 (median: 0,19) μg/g.De kvicksilverkoncentrationer vi fann var likvärdiga eller lägre än vad som tidigareuppmätts på andra orter i Sverige. Det är alltså inte så att gravida i Västerbotten harsärskilt höga kvicksilverkoncentrationer, trots det kvicksilvernedfall som förekommitoch den relativt höga konsumtionen av insjöfisk. Bly- och kadmiumkoncentrationernaär att betrakta som låga, vilket dock inte innebär att säkerhetsmarginalen till nivåerdär effekter konstaterats är särskilt stor.
|
|
| 3. |
- Broberg, Karin, et al.
(författare)
-
Metodutveckling för blodprovstagning på filterpapper
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Blodprov för metallanalyser tas vanligtvis via prov av venblod från armvecket. Detta är dock eninvasiv metod och provtagningen måste utföras av medicinskt utbildad personal. Ett sätt att erhållablod med en mindre invasiv metod och som ger betydligt mindre blodvolym är att genom ett stick ifingret droppa kapillärblod på ett filterpapper som får torka. Ytterligare fördelar med dennaprovtagningsmetod är att det blir möjligt med ”självprovtagning” och att för en mindre kostnad kanblod samlas in från fler personer.Vi genomförde ett utvecklingsprojekt för att ta fram en metod för att samla in och mäta metallernakadmium, kvicksilver och bly i torkat blod (blodspottar på filterpapper) erhållet via självprovtagninggenom stick i fingret.Vi tog fram en sur tvättmetod för att tvätta bort metaller (bakgrundshalter) i filterpapper innan dekan användas för provtagning. Vi utvecklade en enkel men effektiv alkalisk urlakningsmetod avmetaller i blodspottarna. Vi tog fram ett självprovtagningskit för blodspottar samt instruktionsvideodesignat för att minimera kontaminering av metaller i omgivningsmiljön. Vi jämfördevenblodsprovtagning med självprovstagning för 17 försökspersoner och fann överensstämmelseframförallt för bly. Vi gjorde en inter-laboratoriejämförelse för mätning av metaller i blodspottar frånfem personer och fann överensstämmelse för kvicksilver och bly.Studien visar att det är möjligt att mäta toxiska metaller i små volymer från blodspottar erhållna viasjälvprovtagning. Emellertid skilde sig halterna i venblod och i blodspottar för vissa personer ochframförallt för kadmium. Det beror troligen på att blodspottarna kan kontamineras vid utstansningmed de stansverktyg som finns att köpa på marknaden. Ytterligare metodutveckling via framtagningav adekvat stansverktyg rekommenderas för att kunna mäta kadmium i blodspottar samt att däreftertesta metoden i HÄMI-projekt.
|
|
| 4. |
- Gerhardsson, Lars, et al.
(författare)
-
Metallmätningar hos gravida kvinnor
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna undersökning av 104 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna vid Hässleholms sjukhus (51 st) och Simrishamns sjukhus (53 st) har finansierats genom Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Undersökningen genomfördes perioden 2002-2003 och innefattade frågeformulär (Bilaga 1), blodprover (totalkvicksilver, organiskt och oorganiskt kvicksilver samt bly och kadmium) och hårprover (totalkvicksilver). Medianvärdena i helblod bland samtliga kvinnor låg genomgående lågt i början av graviditeten: för kvicksilver (B-Hg totalt medianvärde 0,64 μg/L; range 0,04-2,05 μg/L; B-Hg org 0,30; 0-1,68; B-Hg oorg 0,25; 0-1,35) samt för bly (11,0 μg/L; 4,2- 79,0) och kadmium (0,30 μg/L; 0,05-4,8). Även kvicksilverkoncentrationerna i hår var genomgående låga (median 0,22 μg/g; range 0,04-0,83). De gravida kvinnorna från kuststaden Simrishamn hade signifikant högre koncentrationer av kadmium (p=0,004) och totalkvicksilver (p=0,005) i helblod liksom av kvicksilver i hår (p=0,015) jämfört med inlandsstaden Hässleholm. Den grupp som åt insjöfisk under graviditetens sista 6 månader hade ungefär samma halter av totalkvicksilver, oorganiskt och organiskt kvicksilver i helblod, liksom av totalkvicksilver i hår, som den grupp som enbart åt havsfisk. Kvinnor som emellertid ätit krabba under motsvarande period hade något högre halter av organiskt (p=0,037) resp totalkvicksilver (p=0,013) i helblod jämfört med kvinnor som ej ätit krabba. Halterna av oorganiskt kvicksilver i helblod visade ett positivt samband med såväl antalet occlusala (rs=0,27; p=0,008) som med det totala antalet amalgamfyllningar (rs=0,25; p=0,014) i munnen. Vid en linjär regressionsanalys var kvicksilverhalten i helblod relaterad till såväl antalet fiskmåltider per vecka som till antalet occlusala amalgamfyllningar i munnen. Kvicksilverkoncentrationen i hår visade det starkaste sambandet med totalkvicksilverhalten i helblod. Värdena av totalkvicksilver och metylkvicksilver i helblod var klart lägre i denna undersökning från södra Sverige i jämförelse med resultaten från motsvarande studier från västkusten och Uppsala län. Så var även fallet för kvicksilverhalterna i hår. Baserat på data från NRC (2000) och EPA (2001), har med hänsyn taget till använda säkerhetsfaktorer, följande referensvärden föreslagits: B-Hg totalt 5 μg/L, B-Hg org 4 μg/L, Hår-Hg 1 μg/g. Samtliga kvinnor i vår undersökning låg under dessa referensvärden. Fortsatt hälsorelaterad miljöövervakning kan emellertid vara motiverad, för att säkerställa att denna känsliga grupp även fortsättningsvis har en kvicksilver-, bly- och kadmiumbelastning, som inte innebär hälsorisker för mödrar eller foster.
|
|
| 5. |
- Gerhardsson, Lars, et al.
(författare)
-
Metallmätningar hos gravida kvinnor, SNV nr 2150204
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna undersökning av 104 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna vidHässleholms sjukhus (51 st) och Simrishamns sjukhus (53 st) har finansierats genomNaturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Undersökningen genomfördesperioden 2002-2003 och innefattade frågeformulär (Bilaga 1), blodprover(totalkvicksilver, organiskt och oorganiskt kvicksilver samt bly och kadmium) ochhårprover (totalkvicksilver).Medianvärdena i helblod bland samtliga kvinnor låg genomgående lågt i början avgraviditeten: för kvicksilver (B-Hg totalt medianvärde 0,64 μg/L; range 0,04-2,05μg/L; B-Hg org 0,30; 0-1,68; B-Hg oorg 0,25; 0-1,35) samt för bly (11,0 μg/L; 4,2-79,0) och kadmium (0,30 μg/L; 0,05-4,8). Även kvicksilverkoncentrationerna i hårvar genomgående låga (median 0,22 μg/g; range 0,04-0,83). De gravida kvinnornafrån kuststaden Simrishamn hade signifikant högre koncentrationer av kadmium(p=0,004) och totalkvicksilver (p=0,005) i helblod liksom av kvicksilver i hår(p=0,015) jämfört med inlandsstaden Hässleholm. Den grupp som åt insjöfisk undergraviditetens sista 6 månader hade ungefär samma halter av totalkvicksilver,oorganiskt och organiskt kvicksilver i helblod, liksom av totalkvicksilver i hår, somden grupp som enbart åt havsfisk. Kvinnor som emellertid ätit krabba undermotsvarande period hade något högre halter av organiskt (p=0,037) resptotalkvicksilver (p=0,013) i helblod jämfört med kvinnor som ej ätit krabba.Halterna av oorganiskt kvicksilver i helblod visade ett positivt samband med såvälantalet occlusala (rs=0,27; p=0,008) som med det totala antalet amalgamfyllningar(rs=0,25; p=0,014) i munnen. Vid en linjär regressionsanalys var kvicksilverhalten ihelblod relaterad till såväl antalet fiskmåltider per vecka som till antalet occlusalaamalgamfyllningar i munnen. Kvicksilverkoncentrationen i hår visade det starkastesambandet med totalkvicksilverhalten i helblod.Värdena av totalkvicksilver och metylkvicksilver i helblod var klart lägre i dennaundersökning från södra Sverige i jämförelse med resultaten från motsvarande studierfrån västkusten och Uppsala län. Så var även fallet för kvicksilverhalterna i hår.Baserat på data från NRC (2000) och EPA (2001), har med hänsyn taget till användasäkerhetsfaktorer, följande referensvärden föreslagits: B-Hg totalt 5 μg/L, B-Hg org 4μg/L, Hår-Hg 1 μg/g. Samtliga kvinnor i vår undersökning låg under dessareferensvärden. Fortsatt hälsorelaterad miljöövervakning kan emellertid varamotiverad, för att säkerställa att denna känsliga grupp även fortsättningsvis har enkvicksilver-, bly- och kadmiumbelastning, som inte innebär hälsorisker för mödrar eller foster.
|
|
| 6. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Concentrations of cadmium, cobalt, chromium, manganese, nickel, and iodine in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för kadmium, kobolt, krom, mangan, nickel och jod studerats i urinprov (n=371) insamlade mellan 2009 och 2020. Resultaten visade inte någon trend för kadmium vilket stämmer överens med andra studier. För nickel och krom sågs en nedåtgående trend med i medeltal 8,8 respektive 3,5 % per år. Kadmiumhalterna i denna studie var på samma nivå som hos medelålders svenska kvinnor (50-59 år) och något högre än i andra studier från Sverige på gravida kvinnor och kvinnor i åldern 19-39 år. Totalt 25 av de 371 mammorna (7%) hade halter över 0.5 μg/g kreatinin, vilket är den nivå som anses kunna öka risken för påverkan på skelettet. Alla deltagare i studien hade precis genomgått en graviditet vilket kan påverka resultaten, t ex är det vanligt med låga järnnivåer under graviditet som i sin tur kan öka upptaget av kadmium.Kadmium-halter i urin från rökare och före-detta rökare var högre jämfört med kvinnor som uppgett att de inte var rökare. Detta resultat stämmer väl med andra studier. Halter av kadmium, kobolt och jod var högre bland vegetarianer, alltså kvinnor som uppgett att de inte äter animaliskt kött, jämfört med kvinnor som äter kött. Högre halter av kadmium och kobolt kan bero på låg järnstatus och som är vanligare hos vegetarianer.
|
|
| 7. |
- Jiang, Zheshun, et al.
(författare)
-
O-193 THE SAFECHROM PROJECT - CIRCULATING LUNG-CANCER-RELATED NON-CODING RNAS ARE ASSOCIATED WITH OCCUPATIONAL EXPOSURE TO HEXAVALENT CHROMIUM
- 2024
-
Ingår i: Occupational Medicine. - 0962-7480. ; 74:Suppl 1, s. 378-379
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hexavalent chromium, Cr(VI), is classified as a Group 1 human carcinogen and causes lung cancer. This study was to investigate associations between occupational exposure to Cr(VI) and lung cancer-related non-coding RNAs.The study included 111 Cr(VI) exposed workers and 72 controls in Sweden, 91.4\smokers. Cr concentration in red blood cells (RBC-Cr) was measured. MicroRNA (miRNA) and long non-coding RNA (lncRNA) were extracted from plasma followed by DNAse treatment, cDNA synthesis, and qPCR using target-specific assays for four miRNAs (miR-142-3p, miR-15b-5p, miR-3940-5p, miR-451a), and three lncRNAs (H19, MALAT1, NORAD).Median RBC-Cr concentrations were significantly higher in the exposed group (0.73 µg/L, 5-95\.51-2.33) compared with controls (0.53 µg/L, 0.42-0.72). Plasma relative expression levels of all miRNAs, MALAT1 and NORAD were significantly lower in the exposed workers compared with controls. In the exposed group, significant negative correlations (rS=-0.19 - -0.27) were found between RBC-Cr and miR-142-3p, miR-15b-5p, miR-451a and NORAD. NORAD correlated with miR-142-3p (rS=0.34) and miR-15b-5p (rS=0.28). In multivariate regression models adjusting for confounders, expression of the miRNAs, MALAT1 and NORAD was still significantly lower in the exposed group compared with controls, and the expression decreased with increasing RBC-Cr.Cr(VI) exposure was associated in a dose-response manner with differential expression of circulating non-coding RNAs in exposed workers, which suggests non-coding RNAs as potential toxicological biomarkers for Cr(VI). Relations between miRNAs and lncRNAs suggest that they participate in the same lncRNA-miRNA-mRNA regulatory axes, which may play important roles in Cr(VI) carcinogenesis.Occupational Cr(VI) exposure may impact circulating lung-cancer-related non-coding RNAs expression.
|
|
| 8. |
- Jiang, Zheshun, et al.
(författare)
-
P-205 THE SAFECHROM PROJECT - EVIDENCE FROM A CROSS-SECTIONAL STUDY SHOWS THAT HEXAVALENT CHROMIUM IS STILL A CONCERN IN SWEDEN
- 2024
-
Ingår i: Occupational Medicine. - 0962-7480. ; 74:Suppl 1, s. 291-292
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hexavalent chromium Cr(VI) is a human carcinogen, but the current exposure to Cr(VI) at Swedish workplaces is unknown.Recruitment of 113 workers with potential Cr(VI) exposure and 72 controls was combined with measurements of inhalable Cr(VI) (only exposed workers) and total Cr in urine and red blood cells (RBC), Bayesian analysis of occupational exposure limit (OEL) compliance was used, as well as the Swedish job-exposure-matrix.Exposed workers performed processing of metal products, steel production, welding, and plating. The geometric mean concentration of inhalable Cr(VI) in exposed workers was 0.15 μg/m3. Eight workers (7\ exceeded the Swedish OEL (5 μg/m3), and the share of OEL exceedances was estimated to be up to 19.6\ and RBC-Cr were significantly higher in exposed workers compared with controls. Workers with inferred non-acceptable local exhaustion ventilation showed significantly higher inhalable Cr(VI), urine- and RBC-Cr than those with acceptable ventilation. Workers with inferred correct use of respiratory protection had higher inhalable Cr(VI), and, paradoxically, higher urine- and RBC-Cr concentrations than workers with incorrect use. We estimate that ~17 900 Swedish workers are occupationally exposed to Cr(VI) today.Our study showed that although most air measurements were relatively low, 7\ and particularly stainless steel workers are at risk for exceeding the OEL. The existing protective measures implemented at workplaces are still inadequate and insufficient.Some workers in Sweden are exposed to high levels of the non-threshold carcinogen Cr(VI). National strategies aligned with European strategies are needed to eliminate occupational cancer.
|
|
| 9. |
- Jönsson, Bo AG, et al.
(författare)
-
Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) regelbundet studier av halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår hos allmänbefolkningen. Syftet med denna studie var att kartlägga biologiska halter av miljöföroreningar i blod och urin hos yngre män i Göteborg med utomnordisk bakgrund. I studien ingick 87 unga män med en medelålder på 20 år (17-24 år) med föräldrar födda i utomnordiska länder. De flesta (N=52) är födda i Sverige och har bott här i genomsnitt 16 år.Vi fann högre halt av DDE men lägre halt av CB-153 jämfört med mönstrande unga män 2009/2010. Högre halter av CB-153 och DDE sågs hos ungdomar vars föräldrar var födda i Afrika. Halterna av perfluorerade ämnen var lägre för både PFOS, PFNA och PFDA men högre för PFHxS jämfört med studien 2009/2010. För flera av ämnena ses en skillnad beroende av föräldrarnas födelseland t.ex. PFOS, PFOA, PFNA.Medianhalterna av ftalatmetaboliter var högre för fyra ämnen, MEP, MBP, MBzP och 5-oxo-MEHP men klart lägre för 5-OH-MEHP, 5-cx-MEPP och 7-cx-MMeHP jämfört med studien 2009/2010. De som var födda i Sverige hade lägre genomsnittshalt för nonylfenol, bisfenol A, MEHP, 5-OH-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5-cx-MEHP jämfört med de utrikesfödda. Även föräldrarnas födelseområde var en faktor av betydelse. Rökning ökade halterna av MBP, 7-cx-MMeHP, 7-OH-MMeOP och 7-oxo-MMEHP. Rökning ökade även kadmium i blod och föräldrarnas födelseland var en viktig faktor för halten av bly och kvicksilver i blod samt kadmium i urin.
|
|
| 10. |
- Kippler, Maria, et al.
(författare)
-
Biomonitorering av kadmium i urin hos svenska kvinnor
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponering för låga halter av kadmium via kosten kan ge upphov till benskörhet, ökad risk för frakturer samt hjärtkärlsjukdom. Kvinnor utgör en riskgrupp. Syftet med studien vara var att jämföra halter av kadmium i urin hos svenska icke-rökande kvinnor i åldern 50–59 år boende i olika delar av landet samt att relatera kadmiumhalterna i urin till kända exponeringskällor. Medianhalten av kadmium i urin bland de undersökta kvinnorna (N=130) var 0,21 μg/g kreatinin respektive 0,20 μg/L (justerat för densitet). Åtta procent av kvinnorna hade en kadmiumhalt som överskred 0,5 μg/g kreatinin och 3 % av kvinnorna hade en halt som överskred 1 μg/g kreatinin och som visat skadlig påverkan på skelettet respektive njurarna. Kvinnor bosatta i Västerbotten och Norrbotten hade lägre kadmiumhalter i urin än kvinnor i Skåne, Stockholm och Västra Götaland. Kvinnor som var födda i ett land utanför Europa hade högre kadmiumhalter i urin än kvinnor födda i Europa. Med avseende på olika typer av livsmedel så hade kvinnor som sällan åt kött och bröd högre kadmiumhalter i urin. Likaså hade kvinnor med högre intag av baljväxter högre kadmiumhalter än kvinnor som rapporterade att de aldrig åt baljväxter. Vi fann inga signifikanta samband med andra typer av livsmedel, kosttillskott, eller källor till dricksvatten. Vi fann geografiska, etniska och kost-relaterade skillnader i kadmiumhalter i urin hos icke-rökande medelålders kvinnor i Sverige. Åtta procent av kvinnorna överskred den kadmiumhalt i urin som har kopplats till skador på skelettet. Vid jämförelse med kadmiumhalterna i urin från den föregående undersökningen 2018–2019 bland icke-rökande kvinnor i åldern 50–59 år så fanns det ingen indikation på att exponeringen har minskat över tid. Därför rekommenderas en fortsatt biomonitorering av kadmiumhalterna i känsliga grupper och insatser för att minska kadmiumexponering i befolkningen är nödvändiga.
|
|
